Åtgärdsfaktablad 19 - Marint skräp

ÅPH 19 (2015, Modifierad 2021): Havs- och vattenmyndigheten

Hitta på sidan

Åtgärd

Att främja en effektiv och hållbar insamling och mottagning av förlorade fiskeredskap samt förebygga förlusten av nya.

Åtgärd 19 i Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram från 2015 modifieras.

Modifiering av åtgärden innebär att:

  • Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket gemensamt ska utforma en vägledning för handläggning av stöd för upptagsinsatser inom EHFVF och
  • att Havs- och vattenmyndigheten ska ge riktad information till yrkes- och fritidsfisket gällande framförallt hanteringen av avfall på båtar för att minimera att detta hamnar i havet.

Status

Vad är gjort?

Under 2022 har en flera aktiviteter genomförts inom ramen för ÅPH 19.

  • HaV har under 2022 medfinansierat Jordbruksverkets utlysning för att dragga efter förlorade fiskeredskap med hjälp av medel från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF).
  • HaV har fortsatt stödja insamling av uttjänta fiskeredskap på land genom att ge bidrag till Sotenäs kommun och deras marina återvinningscentral för att driva Fiskereturen under 2022-2024. Under 2022 har Fiskereturen samlat in 116 ton uttjänta fiskeredskap från huvudsakligen västkusten, och man har återbrukat 191 ton (hela vikten har sorterats i olika materialfraktioner för att möjliggöra materialåtervinning).
  • En vägledning i form av checklista gällande upptags- och draggningsinsatser samt presentationsmaterial från Linnéuniversitetets rapport ”Kan draggning av förlorade fiskeredskap tillåtas i skyddade områden” har lagts ut på HaV:s hemsida om Spökgarn och andra förlorade redskap, som stöd vid handläggning av projekt samt till utförare vid planering av upptags- och draggningsinsatser. Simrishamns kommun har anordnat digitala utbildningstillfällen under 2022 med deltagare både från yrkesfisket, kommuner samt konsulterande projektledare. Under 2022 har HaV ingått överenskommelse med Region Halland och Nordanstigs kommun samt upphandlat tjänst i Kalix för att genomföra städinsatser och aktörerna utbildas enligt Marelitt Blueprint-metodiken om hållbara städinsatser efter förlorade fiskeredskap. Det har också lett till att man identifierat behov av att göra viss regional/geografisk anpassning av metodiken, vilket kommer bli viktigt i det fortsatta arbetet med att utveckla Marelitt Blueprint.
  • På uppdrag av HaV har Sjöfartsverket under 2022 genomfört en pilotstudie där man undersökt förekomster av förlorade fiskeredskap utifrån myndighetens bottendata. Pilotstudien ska fortsätta under 2023 för att fortsätta utvärdera metoden och verifiera funna objekt i djupdatan mot verkliga fynd vid draggningsinsatserna.
  • Vad gäller inrapporteringsverktyget Ghost Guard har löpande förvaltningsarbete och mindre justeringar gjorts under 2022. I det nya operativa programmet för EFHFV har det skrivits in att bidragsmottagare för stöd gällande upptag och draggningsinsatser ska rapportera i Ghost Guard. Under 2022 rapporterades det in hittade 85 burar, 266 meter nät och 276 tinor, vilket är en ökning från åren innan.

Motivering

Förlorade fiskeredskap kan snärja in och fånga fåglar, fiskar och marina däggdjur samt bidrar till mikroplaster i havet vid fragmentering. Fiskerelaterat skräp där bland annat fiskeredskap ingår återfinns både i strandskräp och bottenskräp Därför syftar åtgärden till att bygga upp ett effektivt och långsiktigt arbete med att samla in förlorade fiskeredskap samt förebygga uppkomsten av nya förluster. Detta behövs för att miljökvalitetsnorm E.1 ska kunna följas

Koppling till miljökvalitetsnorm med indikator eller deskriptor för god miljöstatus

Åtgärd 19 syftar till att miljökvalitetsnormen nedan ska kunna följas. Se HVMFS 2012:18.

Miljökvalitetsnorm E.1

Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från skräp.

Indikatorer:

Åtgärdens koppling till komponent som beskriver god miljöstatus

Åtgärden avser förbättra följande delar av ekosystemet och/eller minska följande belastningar: fisk, livsmiljöer, näringsvävar, skräp i miljön och mikroskräp i miljön.

Genomförande

Åtgärden bygger på genomförande av flera delmoment där olika aktörer involveras. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har det övergripande ansvaret och ska verka pådrivande, stödjande och samlande för att de olika delarna tillsammans bidrar till att åtgärden genomförs effektivt.

HaV ska samverka med Jordbruksverket. Genom Jordbruksverkets Havs- och fiskeriprogram kan enskilda aktörer söka ekonomiskt stöd bland annat för:

  • att avlägsna och samla in förlorade fiskeredskap
  • inköp och installation av utrustning ombord eller i fiskehamnar för insamling och lagring av avfall
  • informationskampanjer samt utbildning för fiskar och hamnanställda

Stödmöjligheten och uppbyggda informationskanaler mellan myndigheterna är viktig för åtgärdens genomförande.

Därtill ska HaV och Jordbruksverket gemensamt utforma en vägledning för handläggning av stöd för upptagsinsatser inom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, EHFVF, för att få till stånd ett så effektivt arbete som möjligt med avseende på lokalisering och bästa metod för upptag av förlorade fiskeredskap.

HaV behöver samverka med aktörer som Kustbevakningen, kommuner och fiskehamnar. Detta för att utreda, tydliggöra och effektivisera (genom överenskommelser eller genom att verka för författningsändringar) ansvaret för bärgning och mottagning av förlorade fiskeredskap.

Vidare behöver samverkan ske med fiskerinäringen för att tydliggöra deras ansvar och hur förluster av nya fiskeredskap bäst undviks. För att höja kunskapen inom både yrkesfiskekåren och gruppen fritidsfiskare gällande problematiken med marint skräp, om förlorade fiskeredskap samt fiskerelaterat skräp (innefattar framförallt rep, snören och även nät i varierande storlekar) ska HaV ge riktad information till yrkes- och fritidsfisket.

Denna gäller framförallt hanteringen av avfall på båtar för att minimera att detta hamnar i havet. För att nå ut till så många fiskare som möjligt kan exempelvis sociala medier nyttjas. Genom att nyttja sådana kanaler skulle även fiskare i andra länder kunna få tillgång till informationen. För att åtgärden ska bli verkningsfull behöver resurser avsättas och rätt aktörer integreras i arbetet. För detta ansvarar HaV.

Åtgärden påbörjades under 2016. Då insamling och mottagning av förlorade fiskeredskap samt att förebygga förlusten av nya, är ett långsiktigt arbete väntas åtgärden pågå längre än till 2027. I samband med att åtgärden modifieras för det uppdaterade åtgärdsprogrammet ska en genomförandeplan för åtgärden utarbetas.

Förväntad effekt av åtgärden

Minimering eller borttagande av förlorade fiskeredskap innebär minskat fisketryck. Förlorade fiskeredskap kan fortsätta att fiska i flera år efter att ha gått förlorade. Detta innebär en belastning på fiskebestånd och andra arter även om inget aktivt fiske genomförs. Reducering av denna risk kan alltså innebära förbättrade förutsättningar för fiskebestånd och ökad biologisk mångfald. Även mängden skräp på botten och vid stränder förväntas minska.

Även en högre grad av medvetande hos yrkesfiskare gällande hantering ombord av fiskerelaterat skräp är en viktig preventiv åtgärd som på sikt väntas bidra till att en mindre mängd fiskerelaterat skräp så som rep, snören och nätdelar tillförs haven.

Lagstiftning/regelverk

Vid genomförande av åtgärden kan nedan regelverk aktualiseras:

Förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap

Ovan förordning och föreskrifter innehåller regler om märkning och utmärkning av fiskeredskap med mera.

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område

Föreskrifterna reglerar rapporteringsskyldighet för förlorade fiskeredskap.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2001:12) om mottagning av avfall från fartyg.

I ovan föreskrifter finns reglering avseende mottagning av fartygsgenererat avfall och marint skräp.

Bakgrund och nuläge

Moderna svårnedbrytbara konstfibermaterial i fiskeredskapen har medfört att problemen med spökgarn blivit mer omfattande. Spökgarn kan också medföra skador och kostnader för fiskare vars redskap fastnar i näten.

Det förloras dock idag färre garn jämfört med för 15–20 år sedan, bland annat till följd av att antalet båtar har minskat, konfliktzonerna mellan trålare och garnfiskare har minskat och garnen har blivit dyrare vilket ökar motiven att bärga förlorade redskap.

De speciella förhållanden som finns i Östersjön medför att dessa garn fortsätter att fiska under lång tid. Enligt grova uppskattningar som gjordes som en del av ett EU-projekt (FANTARED) i slutet av 1990-talet så tappades årligen 167 kilometer garn i den svenska delen av Östersjön.

Sedan åtgärden påbörjades 2016 har flera avslutade projekt slutrapporterats vilka har bidragit med värdefulla erfarenheter och information gällande fortsatt arbete med förlorade fiskeredskap och för genomförandet av åtgärd 19.

Geografisk omfattning

Nordsjön och Östersjön.

Regional koordinering

Ospar (Nordostatlanten) har i juni 2014 beslutat om en regional aktionsplan mot marint skräp i Nordostatlanten. I denna plan beskrivs i åtgärd 56 och 57 behovet av att identifiera och kartlägga områden där förlorade fiskeredskap ansamlats eller dumpats samt utveckla riskbedömningar för var de förlorade fiskeredskapen utgör hot mot miljön och vilka områden som därmed bör prioriteras vid avlägsnande av förlorade fiskeredskap.

Även Helcom (Östersjön) har 2021 uppdaterat en regional aktionsplan mot marint skräp (rekommendation 42-43/3) som innehåller flera åtgärder för att förebygga och avlägsna förlorade fiskeredskap från den marina miljön.

Kostnad och finansiering

Administrativa kostnader för respektive myndighet för att genomföra åtgärden finansieras inom myndighetens löpande arbete.

Finansiering för att genomföra delar av den samlade åtgärden kan bestå exempelvis av stöd från Havs- och vattenmiljöanslaget eller stöd från EU:s havs-, fiskeri- och vattenbruksfond. Även andra aktörer såsom fiskerinäringen, kommuner och fiskehamnar har ett ansvar att bidra till lösningar som motverkar uppkomsten av nya förluster.

Uppföljning av åtgärdens effekter

Uppföljning av åtgärden kan göras genom att se hur många upptagsinsatser som utförts samt mängd inrapporterad data till Ghost Guard. Gällande informationsinsatsen kan uppföljning göras genom att se hur många som har nåtts av informationen för att sedan även följa upp hur många som gjort beteendeförändring.

Den långsiktiga uppföljningen gällande samtliga insatser inom ÅPH 19 är en minskad mängd fiskerelaterat skräp samt förlorade fiskeredskap på botten och på stränder. Uppföljning kommer närmare specificeras i åtgärdens genomförandeplan.