Biologiska effekter av farliga ämnen hos vitmärla
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.
En gravid vitmärla (Monoporeia affinis) . Foto: Brita Sundelin
Övergripande information
Vitmärla är ett litet bottenlevande kräftdjur som förekommer i Östersjön. De är viktiga för syresättning av bottensedimentet, samt som föda för rovlevande evertebrater och vissa fiskarter. Vitmärla är känslig för syrebrist och farliga ämnen som finns i sediment. Störningar i reproduktion hos vitmärla används därför som indikator för att bedöma miljöstatus och föroreningseffekter.
Övervakningen av missbildade ägg och embryon hos vitmärla (Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata) ger underlag för att bedöma effekter av de komplexa blandningar av miljögifter som Östersjöns djur utsätts för, samt för att utvärdera åtgärdsarbete. Data används för att följa upp miljöstatus och långsiktiga belastningsförändringar inom havsmiljöförvaltningen och Helsingforskonventionen (Helcom), samt nationella miljökvalitetsmål.
Havs- och vattenmyndigheten.
- Nationell akvatisk övervakning
- Tillfälliga mätkampanjer och forskningsprojekt
Den nationella övervakningen av vitmärlans embryonalutveckling startade 1994.
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?).
Sveriges övervakning är samordnad med de övriga länder som genomför övervakning av embryonalutveckling hos vitmärla (Danmark, Estland och Lettland) genom att följa den metodbeskrivning som finns framtagen inom Helcom.
Sverige deltar även aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder
Beskrivning av övervakning
Provtagning sker årligen i Egentliga Östersjön och Bottenhavet. Övervakningen omfattar stationer från norra Kvarken ner till Östergötlands skärgård (15 stationer i Bottenhavet och 15 stationer i egentliga Östersjön).
Stationsvalet sammanfaller i möjligaste mån med det nationella programmet för Sedimentlevande makrofauna. Provtagningsstationerna är placerade i områden som är opåverkade av lokala utsläpp. Resultaten kan därmed användas som referens vid undersökningar i mer påverkade områden.
Vitmärla samlas in i vecka 3-4. Det är viktigt att analysen sker i ett sent embryoutvecklingsstadium då det är lättare att identifiera missbildningar, men att embryon ännu inte kläckts. För provtagningen används en bottenskrapa. Sedimentet sållas genom 5 och 1 mm såll för att ta vara på de gravida honorna. De levande, gravida honorna transporteras i väl syresatt brackvatten till laboratoriet för analys.
Eftersom vitmärlan är en kallvattenart är det viktigt att vattentemperaturen inte överstiger 7-8 ℃. Den biologiska analysen görs på levande djur under stereomikroskop där äggen dissekeras och analyseras. Den vuxna honan granskas med avseende på förekomst av parasiter, missbildningar (embryonala) och sjukdomar. Under provtagningen tas även sedimentprov för analys av organiskt kol (OC) i sedimentet.
Utförarna av undersökningen har god kännedom om bottenfaunan i Egentliga Östersjön och Bottniska viken, samt gedigen erfarenhet av sedimentprovtagning. Provtagning av sediment och märlkräftor för biologisk analys (basundersökning vitmärla) sker enligt överenskommen baltisk standard och krav som anges av HELCOM/ICES. För den biologiska analysen krävs kännedom om embryoutveckling hos märlkräftor samt träning i att analysera vitmärleembryon.
Kvalitetssäkring sker kontinuerligt genom att olika utförare bestämmer ca 50 äggkullar för att kontrollera graden av felprocent. Provtagning för basundersökning, sediment (organisk kol) sker enligt överenskommen baltisk standard. Analys av organisk kol genomförs vid ackrediterat laboratorium.
Data från den nationella övervakningen rapporteras årligen till ICES databas DOME, och vart sjätte år även till HELCOM.
Det finns behov av att optimera övervakningen av biologiska effekter både gällande täckning och kostnad för att på bästa sätt svara upp mot de krav som ställs av havsmiljödirektivet, Helcom och Ospar.
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön.
I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga III, tabell 1.
Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
- reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.
Föreskrifterna bygger på beslut från EU:s kommissionen om att fastställa kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten. Beslutet gäller även specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.
I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.
Miljöeffekter av farliga ämnen ingår i deskriptor 8 och:
- Det kompletterande kriteriet D8C2: Arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (till exempel deras artsammansättning och relativa abundans på platser med kronisk förorening) påverkas inte negativt på grund av främmande ämnen, inklusive kumulativa och synergistiska effekter.
- Måttenhet: Abundans (antal individer eller andra lämpliga enheter som överenskommits på regional eller delregional nivå) per art som påverkas.
Bedömning
För bedömning av effekter av farliga ämnen på vitmärla finns en svensk indikator framtagen som ger underlag för D8C2 enligt HVMFS 2012:18:
I förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869 ingår krav på uppföljning av livsmiljöer.
Bedömning
Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Effekter på vitmärla ingår inte i Helcoms övervakningsprogram men det finns en beskrivning av kraven på övervakning för att ge underlag för indikatorn.
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på miljöeffekter av farliga ämnen till att följa upp mål under tema Hazardous substancesand litter: Marine life is healthy samt Concentrations of hazardous substances close to natural levels.
Bedömning
Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Embryonalutveckling hos vitmärla används som en kompletterande indikator inom Helcom:
Denna indikator motsvarar den svenska indikatorn 8.2C Störningar i reproduktion hos vitmärla.
Indikatorn användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016-2021 – Hazardous substances och Sveriges bedömning enligt havsmiljöförordningen 2024.
Svenska miljökvalitetsmålen
Dataunderlag behövs för att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen
Speciellt preciseringar om god miljöstatus och den sammanlagda exponeringen av kemiska ämnen. Data ger också underlag om övergödning. Övergödning som resulterar i syrebrist påverkar vitmärlan bland annat i form av döda äggsamlingar
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Mer information om mijlökvalietsmålen
Agenda 2030
Av FN:s 17 globala miljömål kan Embryonalutveckling hos vitmärla användas för att följa upp det globala målet för Hav och marina resurser. Embryonalutveckling hos vitmärla tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmål 14.1:
"Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen."
