PFAS
PFAS är ett samlingsnamn på en stor grupp kemikalier som inte förekommer naturligt i miljön. Alla PFAS är extremt svårnedbrytbara, i sig själva eller som nedbrytningsprodukter, och stannar därför kvar i miljön. Förr eller senare hamnar de ofta i havs- och vattenmiljön.
Vad är PFAS och var finns det?
PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De består av en kolkedja där väteatomerna helt eller delvis är utbytta mot fluoratomer. PFAS har varierande egenskaper och används brett i samhället, till exempel i brandsläckningsskum och impregneringsmedel. Föroreningarna kan spridas från exempelvis brandövningsplatser, industrier, avloppsreningsverk och avfallsanläggningar.
PFAS är vitt spridda i miljön och har förorenat dricksvattentäkter på flera ställen i Sverige. Vissa kommuner har tvingats ta vattentäkter ur bruk eller installera dyr reningsteknik på grund av höga halter av PFAS i råvattnet. Sjöar och vattendrag och även grundvatten i marken som ligger i områden där det finns eller har funnits brandövningsplatser kan bli förorenade av PFAS. Samma sak gäller platser där räddningstjänsten släckt bränder med skum som innehåller PFAS.
PFAS är extremt långlivade och kommer att finnas kvar i våra sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten under en lång tid framöver. Vissa PFAS ackumuleras i sediment och biota som till exempel fisk. De kan dessutom anrikas högre upp i näringskedjan, det vill säga biomagnifieras. Vissa PFAS kan ha skadliga effekter på människor och miljö. PFAS bryts inte ned fullständigt i miljön utan finns kvar i någon form. Många PFAS är vattenlösliga och hamnar förr eller senare i havs- och vattenmiljön.
PFAS i mat och dricksvatten
Människor i Sverige får i sig mest PFAS via mat och dricksvatten. PFAS förekommer i till exempel fisk, frukt, ägg och vatten. Från 1 januari 2023 finns gemensamma gränsvärden inom EU för vissa PFAS i animaliska livsmedel. Gränsvärdena gäller bland annat ägg, kött, fisk, kräftdjur och musslor. I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten finns också gränsvärden för PFAS som träder i kraft 1 januari 2026, baserade på EU:s nya dricksvattendirektiv. Dricksvattendirektivet har även krav på uppströms arbete med att säkra rent dricksvatten för framtiden. Det betyder att större vikt läggs på att stoppa miljögifter och andra föroreningar vid utsläppskällan.
Läs mer på Kemikalieinspektionens hemsida.
Vad gör HaV?
HaV arbetar med problematiken kring PFAS på flera olika sätt, bland annat genom:
Miljöövervakning
PFAS övervakas i biota, sediment och vatten.
Vattenförvaltning
PFAS ingår i bedömning av status och åtgärdsbehov i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.
Havsmiljöförvaltning
PFAS ingår i bedömningen av havsmiljöns tillstånd samt i de miljökvalitetsnormer som gäller för havsmiljön. I Åtgärdsprogrammet för havsmiljön som utfärdas av HaV ingår en åtgärd om att begränsa PFAS i brandskum samt minimera användningen vid tester och brandövningar. Inom Helcom, Ospar och International Maritime Organization (IMO) samverkar HaV internationellt för att adressera problematiken kring PFAS. I Helcoms Baltic Sea Action Plan ingår en åtgärd om att begränsa användningen av släckskum som innehåller PFAS och främja hållbara alternativ.
Miljöprövning
PFAS uppmärksammas vid prövning av miljöfarliga verksamheter.
Vattenskyddsområden och dricksvatten
För att skydda viktiga vattentäkter kan länsstyrelsen eller kommunen besluta om att inrätta vattenskyddsområden med särskilda föreskrifter. Havs- och vattenmyndigheten är vägledande myndighet för arbetet med vattenskyddsområden. För att skydda vårt dricksvatten är det viktigt att arbeta med förebyggande åtgärder och att sanera kända PFAS-förorenade platser.
Miljöforskning
PFAS ingår ibland forskningsutlysningar och olika forskningsprojekt som HaV finansierar och/eller följer.
Miljömålsuppföljning
PFAS ingår i bedömningen av vattenrelaterade miljökvalitetsmål.
Samverkan
HaV samverkar med andra myndigheter och aktörer för att dela kunskap och erfarenheter, samt för att försöka hitta lösningar för att komma till rätta med problemen kring PFAS och förhindra framtida problem. HaV deltar i bland annat följande nätverk:
- Toxikologiska rådet: HaV deltar i expertorganisation med representanter från svenska myndigheter med ansvar inom kemikaliereglering och ett flertal universitet. Syftet är att identifiera och utvärdera signaler på nya, potentiella och framväxande kemikalierisker (bland annat PFAS)
- PFAS-nätverk: HaV deltar i ett nationellt myndighetsnätverk och ett öppet nätverk med berörda intressenter som exempelvis forskare, vattenproducenter och kommuner.
