Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Försurning Miljödata Miljöövervakning Programområde Sötvatten Sötvatten Vattenförvaltning Övergödning

Fisk i sjöar

Mer än hälften av de undersökta sjöarna har en fiskfauna som stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar. Under de 22 år som provfisken har genomförts i sjöarna kan man inte visa på några generella förändringar av sjöarnas fiskfauna. Resultaten kommer från det nationella miljöövervakningsprogrammet för sötvatten.

logotyp för sveriges officiella statistik

Provfisken utförs regelbundet i sjöar för att följa storskalig påverkan som klimatförändringar, övergödning och försurning. Det är påverkan som förändrar sjöns sammansättning av fiskarter, antal fiskar, fiskars längd, vikt och åldersfördelning. Fiskfaunan varierar naturligt med exempelvis geografiskt läge, yta, djup och temperatur.

De utvalda sjöarna får inte vara påverkade av sitt närområde och ska dessutom representera en helhetsbild av Sverige och våra olika sjötyper enligt vattenförvaltningsförordningen. De sjöar som övervakas regelbundet kallas för trendsjöar.

Mer än hälften av sjöarna hade god ekologisk status

Under 2010-2015 provfiskades 45 trendsjöar (se karta). Mer än hälften (58 procent) av sjöarna hade god eller hög status vilket innebär att dessa sjöars fiskfauna stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar.

Av de resterande 19 sjöarna hade 13 måttlig status, fem otillfredsställande status och en dålig status. I södra Sverige kan det till stor del förklaras av försurningspåverkan, eller av höga närsaltshalter i två skånska sjöar. Däremot kan ingen känd miljöpåverkan förklara varför nio av 16 sjöar i de två nordligaste vattendistrikten fick sämre än god status. Den allra nordligaste sjön, Abiskojaure, som bedömdes ha otillfredsställande status, innehåller endast röding. En trolig förklaring till den dåliga klassificeringen är att bedömningsgrunderna ger en felaktig klassning i de fall en sjö naturligt innehåller endast en eller ett fåtal arter.

status i sjöar avseende fisk 2015. karta.illustration

Kartan visar bedömning av fiskfaunans status i 45 sjöar med minst ett utfört provfiske under 6-årsperioden 2010-2015. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Inga trender

Inga generella trender kan påvisas i den årliga fördelningen av sjöar i olika statusklasser för fiskfaunan under de 22 år som tidsserien representerar.

Ökningen från 11 till 15 sjöar med årligt provfiske från och med 2007 ledde till att sjögruppen fick högre andel med hög eller god status. Mellan 3 och 6 sjöar per år hade måttlig eller sämre status, men tidsserien visar ingen trend.

Status i trendsjöar med avseende på fisk. Diagram, illustration.

Diagrammet visar årlig bedömning av trendsjöarnas status med avseende på fiskfaunan 1994–2015. Under åren 1994–2006 bedömdes 11 sjöar varje år, och därefter tillkom ytterligare fyra sjöar med årliga provfisken. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten. 

Dataunderlag

Dataunderlaget är hämtat från Sveriges lantbruksuniversitet  (SLU), Institutionen för akvatiska resurser som är nationell datavärd för provfisken.

Dataunderlaget baseras på ett standardiserat provfiske och ingår i Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning för miljötillstånd i sjöar.

SLU som även är nationell utförare av provfiske genomför fältprovtagning, analys, databearbetning och rapportering på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Databasen för sjöprovfiske (NORS)

Data från sjöprovfisken samlas i databasen NORS. Här ingår också data från provfisken utförda inom regionala miljöövervaknings- och kalkningsprogram.

Det samlas även in provfiskedata från andra typer av undersökningar som utförts av bland annat universitet, kommuner och fiskevårdsområden. Det gör att databasen har stor bredd vad gäller geografi och olika sjötyper.

Databasen för sjöprovfiske (NORS)

Data från sjöprovfisken samlas i databasen NORS. Här ingår också data från provfisken utförda inom regionala miljöövervaknings- och kalkningsprogram.

Det samlas även in provfiskedata från andra typer av undersökningar som utförts av bland annat universitet, kommuner och fiskevårdsområden. Det gör att databasen har stor bredd vad gäller geografi och olika sjötyper.

Metodbeskrivning

Sjöarnas status klassas enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVFMS 2013:19).

Beskrivning av delprogrammet

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Försurning Miljödata Miljöövervakning Programområde Sötvatten Sötvatten Vattenförvaltning Övergödning

Publicerad: 2017-01-18
Uppdaterad: 2018-04-09

Sidansvarig: Webbredaktionen