Hitta på sidan

Reproduktion hos havsörn

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för reproduktion av havsörn

Havsörnsungar, Havsörn (Haliaeetus albicilla) Havsörnsövervakningen, Naturhistoriska Riksmuseet Foto: Johan Westerlund

Övergripande information

Definition och syfte

Havsörn är högst upp i näringskedjan i Östersjön vilket gör arten särskilt exponerad för miljögifter. Havsörn kan uppvisa höga halter av persistenta organiska föreningar som också anrikas i deras fettvävnad. Havsörnen var en av de djurarter som tidigast signalerade om miljögiftsproblemen i Östersjön, vilket uttrycktes som en kraftigt reducerad reproduktionsframgång. Det primära syftet med övervakningen är att studera effekter samt påvisa långsiktiga belastningsförändringar av miljögifter i den marina miljön genom att dokumentera reproduktionsförmåga och populationsutveckling hos havsörnsbeståndet längs den svenska Östersjökusten. Observerade reproduktionstal jämförs med bakgrundsnivåer från tiden före miljögiftspåverkan.

Ansvarig myndighet

Naturvårdsverket

Typ av övervakning

  • Nationell miljöövervakning – programområde Kust och Hav, delprogram Toppkonsumenter
  • Utöver den nationella övervakningen görs löpande övervakning inom ramen för den regionala övervakningen i Västernorrland. En del andra län bidrar ekonomiskt till havsörnsinventering via bidrag till regionala havsörnsgrupper/inventerare.

Startår

Mätningarna har utförts sedan 1964, då Naturskyddsföreningen tog initiativ till en inventering som sedan dess upprepats årligen. Sedan 1989 ingår reproduktionsförmåga och populationsutveckling hos havsörn i den nationella miljöövervakningen. Mätningarna har sitt ursprung i Naturskyddsföreningens ”Projekt Havsörn”.

Regional samordning

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater, se Hur data används.

Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom havskonventionen Helcom, genom att följa den vägledning som finns framtagen.

Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

I undersökningen av havsörn (Haliaeetus albicilla) ingår följande mätvariabler:

  1. Häckningsframgång: vilket definieras som andelen reproducerande par av antalet kontrollerade och revirhållande par på årsbasis
  2. Fördelning av kullstorlek (1, 2 eller 3 ungar per lyckat häckningsförsök)
  3. Produkten av variablerna 1 och 2 bildar den huvudsakliga variabeln produktivitet, som är antalet producerade ungar per revirhållande par.

Insamling av okläckbara ägg, skalrester och döda ungar görs i samband med reproduktionskontrollerna. Dessa provbankas för att möjliggöra analyser av miljögifter (till exempel DDT och PCB) när möjlighet ges, som komplement till den löpande övervakningen. Fjädrar (från vuxna örnar och deras ungar) samlas in i varierande omfattning.

Rumslig och tidsmässig täckning

Övervakningen koordineras av Naturhistoriska riksmuseet (NRM). NRM är även utförare av inventeringen i den del av Östersjökusten där kärnpopulationen av havsörn finns (det vill säga Uppsala län, Stockholms län, Södermanlands län och Östergötlands län) samt i det isolerade beståndet i Lappland som fungerar som referenspopulation tack vare den låga miljögiftsbelastningen i detta delområde.

Övervakning sker också i resterande områden längs Sveriges Östersjökust samt i södra och mellersta Sveriges inland i samarbete med intresseföreningar och ideella krafter. Förekomsten av häckande havsörn på Västkusten är än så länge mycket begränsad. Möjlighet till en heltäckande inventering finns alltså, men på grund av att bland annat Naturskyddsföreningens ”Projekt Havsörn” avvecklats efter uppnådda mål, står stora delar av havsörnsövervakningen kopplad till det ideella nätverket för närvarande utan långsiktig finansiering.

Övervakningen i NRM:s regi sker årligen med avståndskontroller under april månad för att identifiera vilka boplatser som är aktiva samt bokontroller i maj-juni. Beståndet i Lappland inventeras också årligen vid ett tillfälle i slutet av juni.

Metoder

Övervakningen utgår från undersökningstypen Havsörn, bestånd.

Havsörnsrevir är i regel stationära över lång tid, vilket gör arten väl lämpad för miljöövervakning. Målsättningen är att göra en kontroll under första delen av häckningssäsongen för att slå fast vilka revir och bon som är aktiva för året. Den första kontrollen följs sedan upp av ytterligare en kontroll i maj-juni, då häckningsframgången och kullstorlek mäts. Kontroller av boplatser under april månad måste ske från avstånd för att inte påverka häckningsresultaten genom störning. I kärnområdet som omfattar våra största skärgårdar, är inventering med helikopter den mest effektiva och i praktiken den enda tillämpbara metoden för kontroller under april månad.

Bokontrollerna i maj-juni sker genom att klättra upp till bona eller genom flyginventering för att fastställa häckningsframgång och kullstorlek. Att använda drönare är en metod som kan fungera väl för ändamålet, men denna metod behöver utvärderas mer ur artskydds- och tillståndssynpunkt. Beståndet i Lappland är utspritt över mycket stora arealer och inventeras därför med utgångspunkt från helikopter i slutet av juni.

Grunddata från kontrollerna i fält protokollförs vid själva boet:

  • datum
  • klockslag
  • lokal
  • antal ungar
  • antal okläckbara ägg samt
  • diverse spårtecken (skalbitar, bytesrester, spillning, dun och grad av påbyggnad av boet) som är avgörande för att tolka status i bon som inte producerat ungar.

Även åtskilliga variabler beträffande boplatserna samlas in liksom biometriska data på ungar i de fall som ringmärkning sker. För att utföra inventeringarna och flera moment som klättring i boträd, ringmärkning och provtagning krävs olika licenser och dispenser, i synnerhet i områden med särskilda föreskrifter. NRM samordnar detta och ansöker om nödvändiga tillstånd och dispenser (undantaget de områden som inventeras av Länsstyrelsernas personal) och utfärdar licenser för ringmärkning av havsörn (Ringmärkningscentralen).

Kvalitetssäkring

Inventeringsmetoden bygger på att lokalisera boplatser och fastställa vilken aktivitet som havsörnarna har ägnat sig åt vid boplatserna. Det finns flera moment som kan orsaka osäkerhet i inventeringsdata. En sådan är till exempel att nybyggda så kallade alternativbon i tidigare kända revir inte upptäcks och reviret därför felaktigt tolkas som ”icke-aktivt”. Kontrollerna av boplatserna omfattar också i många fall att tolka ”negativa data” eller ”noll-data”, det vill säga att avgöra vad som skett i bon som vid (första) inventeringstillfället inte har närvaro av vuxen (ruvande) havsörn eller ungar. Det är från marken mycket svårt att avgöra om ett till synes ”tomt” bo ändå har varit aktivt under innevarande häckningssäsong. Svårighet att avgöra status på ”tomma” bon kan leda till feltolkningar som påverkar variabeln ”häckningsframgång” eftersom enbart antalet aktiva bon ingår i denna variabel. Med helikopter och/eller uppklättring är möjligheten till en korrekt bedömning mycket god för vana observatörer.

De kontroller av boplatserna som sker via uppklättring till boet ger säkra data med avseende på antal ungar vid kontrolltillfället. En viss osäkerhet finns dock i om alla ungar som registreras i maj-juni når flygfärdig ålder. Häckningar kan misslyckas i ett senare skede till exempel på grund av att ett bo rasat eller predation. Kontroller av boplatser från marken underskattar systematiskt kullstorleken, eftersom havsörnarnas stora bon kan göra ungar svåra eller omöjliga att upptäcka om boet betraktas nedifrån. Endast bon som klättrats till har därför ingått i statistiken för Östersjökusten tidigare.

Riktade studier under 2017-2018 visade att överensstämmelsen mellan kontroller från helikopter och kontroller via uppklättring till boet är hög, i ca 90% av fallen erhölls samma resultat. Insamlade data kvalitetssäkras av ansvarig projektledare på NRM. Det finns idag ett behov av ökad kvalitetssäkring och fastställande av gemensamma rutiner för såväl inventering som registrering av mätvariablerna inom övervakningen. I synnerhet gäller det de komponenter av variablerna som omfattar bon som inte producerat ungar. Digitalisering och komplettering av äldre inventeringsdata pågår för närvarande.

Här finns data

Lagring av grunddata inom övervakning av havsörn sker hos projektansvarig utförare på Naturhistoriska riksmuseet.

Underlagsdata till officiell statistik hämtas hos Naturvårdsverket.

Utveckling

Under 2020 kommer övervakningen av effekter av farliga ämnen att utvärderas för att kunna optimera övervakningsprogrammen både gällande täckning och kostnad för att på bästa sätt svara upp mot de krav som ställs av havsmiljödirektivet, Helcom och Ospar.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

En sekundär effekt av övervakning av havsörn är också en hög grad av användning av förekomstsuppgifter om häckande havsörn vid samhällsplanering och markutnyttjande. Detta sker utanför miljöövervakningens ramar, men samhällets behov av dessa uppgifter är substantiellt vid planering av till exempel skogsbruksåtgärder, vindkraft och placering av master och ledningar.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
    • fördelning, abundans och/eller biomassa
    • reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut om god miljöstatus i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Miljöeffekter av farliga ämnen ingår i deskriptor 8 och:

  • Det sekundära kriteriet D8C2: Arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (till exempel deras artsammansättning och relativa abundans på platser med kronisk förorening) påverkas inte negativt på grund av främmande ämnen, inklusive kumulativa och synergistiska effekter.

    Måttenhet: D8C2: Abundans (antal individer eller andra lämpliga enheter som överenskommits på regional eller delregional nivå) per art som påverkas.

Arters hälsotillstånd ingår även i deskriptor 4:

  • Det sekundära kriteriet D4C4: Produktiviteten inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.

Bedömning

För bedömning av effekter av farliga ämnen på havsörn finns en svensk indikator framtagen som ger underlag för D8C2 enligt HVMFS 2012:18:

Bedömningarna baseras på inventering av bon inom 10 km från kusten 2011 – 2016 (bedömningsperiod) och baseras på årsmedelvärden baserat på flera provtagningsstationer och på jämförelser med tröskelvärdet. Tröskelvärdet består av tre faktorer kopplade till fortplantningsframgång; produktivitet, kullstorlek och häckningsframgång och värdena baseras på en historisk referensperiod. För att havsörn ska uppnå god miljöstatus ska häckningsframgång, kullstorlek samt produktivitet överstiga tröskelvärdet.

Det finns även en miljökvalitetsnorm för miljöeffekter av farliga ämnen (B.2) med en indikator (B.2.1) där målvärdet uppnås när skaltjockleken är ≥ 0.59 mm.

B2 – Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.

B.2.1 Skaltjocklek hos ägg från havsörn

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Farliga ämnen i biota ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Marine bird health. Arbete med riktlinjer för övervakning av produktivitet hos havsörn inom Helcom-området pågår.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på miljöeffekter av farliga ämnen till att följa upp mål under tema Hazardous substances: Healthy wildlife samt Concentrations of hazardous substances close to natural levels.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). För havsörn är följande indikator framtagen:

Denna indikator är samma som den svenska indikatorn och användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Reproduktions och beståndsövervakning av Havsörn ger underlag till miljökvalitetsmålen:

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan mätningar av effekter av farliga ämnen användas för att följa upp mål 14 Hav och marina resurser. Tillsammans med andra miljödata kan mätningarna användas för att följa upp delmålet 14.1: "Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen".

Publicerad: 2020-09-14
Uppdaterad: 2020-09-30
Sidansvarig: Webbredaktion