Näringskoncentrationer i sediment
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och våra marina ekosystem.
Fotot är taget i en djuphåla i södra Östersjön. Den vita bakteriemattan bestående av svavelbakterier vittnar om att bottenvattnet är syrefritt och bottnen död. Foto: Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Övergripande information
Med näringsämnen avses framförallt kväve och fosfor, men även kol. Näringskoncentrationer i sediment mäts för att ge en bild av hur dessa kan påverka övergödningssituationen längs Sveriges kust. Mätningar görs i större djupare bassänger där organiskt material och näringsämnen ackumuleras. Resultat används för att bestämma om sedimenten inom ett vattenområde fungerar som en källa eller sänka för näringsämnen, det vill säga om de bidrar till att öka eller minska övergödningen i området
I de djupare havsbassängerna står bottenvattnet ofta stilla eftersom vattenlagren är skiktade och inte blandas. I miljöövervakningen mäter man därför hur mycket syre som finns i bottenvattnet. Dessa mätningar visar hur området påverkas av övergödning och om det finns syrefria bottnar.
Syrehalten i bottenvattnet styr också hur mycket fosfor som läcker ut från sedimenten. När syrehalten är låg kan fosfat frigöras och läcka ut i vattnet, vilket i sin tur kan öka övergödningen.
För övervakning av syre se program
Havs- och vattenmyndigheten
Nationell akvatisk övervakning
Övervakningen av näringskoncentrationer i sediment startade år 2003 i anslutning till övervakningen av
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?).
Beskrivning av övervakning
I sediment analyseras koncentrationer av följande variabler:
- totalkväve (TN)
- fosfor i dess grundform (P)
- organiskt kol (TOC)
- totalkol (TC)
Vid varje övervakningsstation mäts och sparas även stödinformation som syrgashalt, strömhastighet och strömriktning i bottenvattnet, samt salinitet och temperatur i vattenkolumnen inklusive bottenvattnet.
Näringskoncentrationer övervakas i utsjösediment vid samma stationer som den nationella övervakningen av
Mätningarna utförs ungefär vart sjätte år, och senaste mätningen utfördes 2020.
Sedimentprovtagningen sker vid 16 stationer i utsjön där kontinuerlig sedimentation och ackumulation av finkornigt material sker. Tre stationer ligger i Västerhavet och tretton stationer ligger i Östersjön.
Mätningarna utförs i alla större havsbassänger där ostörd ackumulation av finkornigt material sker kontinuerligt.
Sedimentproverna tas med rörhämtare som ger möjlighet att skikta sedimentpropparna i fält. Analys av näringsämnena görs i det översta sedimentlagret (0–10 mm). Uttagna ytprover överförs till plastburkar som vägs tillsammans med det våta sedimentet innan de fryses in i väntan på kemiska analyser.
De kemiska analyserna utförs av ackrediterade laboratorier. Metoder för miljöprovtagning i sediment genomförs i enlighet med SGU:s kvalitetssystem. Kvalitetssystemet ligger integrerat i SGU:s verksamhetssystem som granskas och uppfyller kraven i följande standarder och författningar:
Data över näringskoncentrationer finns hos Sveriges geologiska undersökning, SGU som är nationell datavärd för sediment och stöddata såsom syrgas levereras till SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data. Fältrapporten ges ut i SGU:s rapportserie Rapporter och meddelanden. Data är tillgängliga via en WMS-tjänst och är möjliga att ladda ner utan kostnad i kartvisaren. Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras också till Internationella havsforskningsrådet (Ices).
Den nationella övervakningen utvecklas kontinuerligt, bland annat när det gäller vilka ämnen som ska analyseras. Det utreds om lösta fraktioner av näringsämnen ska läggas till i övervakningsprogrammet för att ge bättre underlag om internbelastning.
Inom vatten- och havsmiljöförvaltningen finns även behov av att utöka övervakning av sediment i kustområden. Det gäller särskilt i utpekade områden för kontrollerande övervakning. Övervakning av farliga ämnen och eventuellt också näringsämnen i kustsediment planeras att starta 2027
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön. Det ställs krav på övervakning av näringskoncentrationer i vatten, och det finns indikatorer och bedömningsgrunder framtagna för att bedöma status utifrån mätningar i vatten. Se ”Vad styr vad som ska övervakas och hur data används?” på
faktasidan Näringskoncentrationer i vatten.
Det ställs dock inga krav på att övervaka näring i sediment. Att ha kunskap om koncentrationer av näring i sediment är dock viktigt för att kunna uppskatta hur mycket fosfor som kan mobiliseras och läcka till vattenmassan.
Internbelastning är viktigt att beakta i förhållande till annan
Förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869
Bedömning
Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3.
