Näringskoncentrationer i sediment
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.
Fotot är taget i en djuphåla i södra Östersjön. Den vita bakteriemattan bestående av svavelbakterier vittnar om att bottenvattnet är syrefritt och bottnen död. Foto: Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Övergripande information
Med näringsämnen avses framförallt kväve och fosfor, men även kol. Näringskoncentrationer i sediment mäts för att ge en bild av hur dessa kan påverka övergödningssituationen längs Sveriges kust. Mätningar görs i större djupare bassänger där organiskt material och näringsämnen kan ackumuleras. Resultaten kan användas till att jämföra vattenområden med varandra samt bestämma huruvida sedimenten inom ett vattenområde fungerar som källa eller sänka för näringsämnen, det vill säga om de bidrar till att öka eller minska övergödningen i området.
Då bottenvattnet i de djupare bassängerna ofta är stagnant på grund av skiktning i vattenmassan så är punktmätningar av syrgashalter också av värde för övervakning av övergödning och syrefria bottnar. Syrgashalten i bottenvattnet påverkar läckaget av fosfor ut ur sedimenten. Låga syrgashalter kan göra att fosfat blir tillgängligt och läcker ut ur bottenvattnet och därmed ger en övergödningseffekt från botten. För övervakning av syre se program:
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning
Övervakningen av näringskoncentrationer i sediment startade år 2003 i anslutning till övervakningen av:
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).
Beskrivning av övervakning
I sediment analyseras koncentrationer av följande variabler:
- totalkväve (TN)
- fosfor i dess grundform (P)
- organiskt kol (TOC)
- totalkol (TC)
Näringskoncentrationer övervakas i utsjösediment vid samma stationer som den nationella övervakningen i programmet:
Mätningarna utförs ungefär vart sjätte år, och senaste mätningen utfördes 2020.
Sedimentprovtagningen sker vid 16 stationer i utsjön där kontinuerlig sedimentation och ackumulation av finkornigt material sker. Samtliga av dessa ackumulationsbottnar är representativa för hela Sveriges kuststräcka och på så vis också jämförbara. Tre av stationerna ligger i Nordsjön och 13 i Östersjön.
Mätningarna utförs i alla större havsbassänger där ostörd ackumulation av finkornigt material sker kontinuerligt. Provtagning sker under sommarhalvåret, maj-september. En provtagningsomgång tar ungefär två till tre veckor att genomföra. Kemisk analys av grundämnen samt organiskt kol och kväve sker under hösten samma år.
Provtagningen av sediment för de kemiska analyserna genomförs på ackumulationsbottnar med recenta sediment med en kornstorlek < 63 μm. Sedimentkärnor tas på sju platser på varje station, och antalet kärnor beror på sedimentens vattenhalt så att tillräckligt med material erhålls för de kemiska analyserna. Provtagningsplatserna undersöks noggrant med undervattenskamera och sedimentprovtagning innan sedimentkärnor som ska analyseras tas.
Genom grundämnesanalysen i de sju punkterna kan den naturliga inhomogeniteten i sedimenten på varje station statistiskt beräknas för varje ämne. Sedimentproverna tas med rörhämtare som ger möjlighet att skikta sedimentpropparna i fält. Analys av näringsämnena görs i det översta sedimentlagret (0–10 mm). Uttagna ytprover överförs till plastburkar som vägs tillsammans med det våta sedimentet innan de fryses in i väntan på kemiska analyser.
De kemiska analyserna utförs av ackrediterade laboratorier. Metoder för miljöprovtagning i sediment genomförs i enlighet med SGU:s kvalitetssystem. Kvalitetssystemet ligger integrerat i SGU:s verksamhetssystem som granskas och uppfyller kraven i följande standarder och författningar:
Data över näringskoncentrationer finns hos Sveriges geologiska undersökning, SGU som är nationell datavärd för sediment och stöddata såsom syrgas levereras till SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data.
Detaljerad information om ovanstående variabler ges i den fältrapport för 2020 års provtagningskampanj som kommer under år 2021. Fältrapporten ges ut i SGU:s rapportserie Rapporter och meddelanden.
Data är tillgängliga via en WMS-tjänst och är möjliga att ladda ner utan kostnad i kartvisaren från Sveriges geologiska undersökning, SGU.
Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras också till Ices.
2019 genomförde SGU ett projekt som redovisades i en rapport
i samarbete med HaV för att mäta olika fosforformer i sediment, med syftet att fastslå samband mellan förekomst av fosfor och bottenparametrar (syreförhållanden, djup, substrat) samt använda dessa samband för att producera utbredningskartor över fosfor samt en grov skattning av faktisk, potentiell internbelastning.
Projektet kartlade även halter av olika miljöföroreningar som är relevanta inom bland annat vattendirektivet, havsmiljödirektivet och Baltic Sea Action Plan.
Provtagningarna genomfördes i transekter utanför Gotland men även inne i Bråviken. Havs- och vattenmyndigheten satsade 6 miljoner kronor och SGU bidrog med 3 miljoner kronor till projektet.
2018-2020 genomförde även Uppsala universitet i samarbete med IVL motsvarande kartläggningsprojekt i Östersjöns kustområden, med fokus på inneslutna vikar.
Hur data används
Det ställs krav på övervakning av näringskoncentrationer i vatten, och det finns indikatorer och bedömningsgrunder framtagna för att bedöma status utifrån det. Se ”Hur data används” på faktasidan Näringskoncentrationer i vatten.
Det ställs dock inga krav på att övervaka näring i sediment. Att ha kunskap om koncentrationer av näring i sediment är dock viktigt för att kunna uppskatta hur mycket fosfor som kan mobiliseras och läcka till vattenmassan.
Internbelastning är viktigt att beakta i förhållande till annan
