Kontroll av badvattenkvalitet

Hitta på sidan

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustrerar badare på sommaren

Sommarbad i Sverige. Fotograf: Agnes Ytreberg

Övergripande information

Övervakning av badvatten i sjöar och hav i Sverige sker på somrarna och tjänar flera syften. Varje provtagning är en nulägesbedömning över vattnets kvalitet vid badplatsen och kommunen informerar allmänheten om det finns risker med bad. För de badplatser som omfattas av badvattendirektivet (2006/7/EG) utförs också en historisk bedömning över badvattnet, där badplatserna klassificeras baserat på resultat från fyra år tillbaka i tiden. Vid lång- eller kortvariga föroreningar i EU-bad informeras allmänheten och åtgärder vidtas. Målet med badvattendirektivet är att medlemsstaterna ska uppnå en god badvattenkvalitet och en hög skyddsnivå.

Badvatten kan innehålla olika smittämnen, toxiner från växtplankton eller cyanobakterier eller andra föroreningar som kan orsaka sjukdomar och andra hälsorelaterade besvär. Avföringsförorenade vatten kan innehålla sjukdomsframkallande bakterier, virus och parasiter. Oavsiktligt intag av förorenade vatten kan framförallt ge mag-tarmsymtom. Vid övervakning av EU-bad analyseras halter av Escherichia coli (E. coli) och intestinala enterokocker. Dessa bakterier finns normalt i avföringen hos människor och andra varmblodiga djur och fungerar därför som indikatorer för fekal förorening. Vid varje provtagningstillfälle görs också en okulär besiktning för att upptäcka algblomning eller avfall.

Badplatser som inte omfattas av badvattendirektivet övervakas ofta på ett likande sätt som EU-bad av kommunerna även om det inte är obligatoriskt.

  • Kommunerna ansvarar för övervakningen av EU-bad och övriga badplatser. Kommunen ansvarar också för att registrera och avregistrera EU-bad.
  • Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för vägledning av EU-badens miljöövervakning och rapportering till EU-kommissionen.
  • Vattenmyndigheterna får besluta om att avregistrera EU-badplatser.

Kommunal övervakning

Årligen sedan 1989.

Den lagstiftning som styr vad Sverige övervakar bygger på krav i olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).

Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom kommissionen (DG ENV) som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

I EU-bad görs provtagning för att bestämma:

  • Halt av Escherichia coli (E. coli) och intestinala enterokocker
  • Vattentemperatur på cirka 30 centimeters djup

Det görs även en visuell bedömning av om det är algblomning i vattnet samt om det finns avfall som tjärrester, glas, plast, gummi, eller annat som kan inverka negativt på hälsan hos de som badar.

För mer information om övervakning av algblomning, se Växtplankton, bakterieplankton, primärproduktion och algblomning.

  • Badvattendirektivet riktar sig mot de ytvattenförekomster eller delar av ytvattenförekomster där det förväntas vara ett stort antal personer som badar med hänsyn till tidigare tendenser, infrastrukturer eller anläggningar som uppmuntrar till bad. I Sverige fanns det 457 EU-bad under badsäsongen 2021, varav 257 var kustbadplatser.
  • Alla EU-bad finns registrerade på webbplatsen Badplatsen och kommunerna får även registrera övriga bad.
  • Provtagning för EU-bad sker under badsäsongen som varierar mellan länen. Den längsta säsongen (21 juni – 20 augusti) har kommunerna i fyra sydliga län. Kommunerna i fyra nordliga län har den kortaste säsongen (15 juli – 15 augusti). En provtagning sker också strax innan badsäsongen startar. Provtagningarna fördelas jämnt över säsongen och minimikravet är totalt fyra provtagningar för kommunerna med den längsta badsäsongen och tre prover för övriga kommuner.
  • Kraven på provtagning specificeras i bilaga 1 i HaV:s föreskrifter och allmänna råd om badvatten HVMFS 2012:14 och
  • information om provtagning finns att läsa i Vägledning kring EU-bad.
  • Kontrollpunkten, det vill säga platsen för provtagning, ska vara den plats i badvattnet där flest personer förväntas bada eller där den största risken för föroreningar förväntas finnas. Vattendjupet vid kontrollpunkten ska om möjligt vara minst en meter och provet ska tas på 30 centimeters djup. Tiden mellan provtagning och analys ska vara så kort som möjlig och analysen bör ske samma dag.
  • De mikrobiella analyserna utförs av laboratorium på uppdrag av kommunerna. Det finns ett begränsat antal godkända analysmetoder som är listade i Badvattendirektivet (2006/7/EG) och HaV:s föreskrifter och allmänna råd om badvatten HVMFS 2012:14, där också metodiken för provtagning finns beskriven.
  • EU-badens data granskas i samband med den årliga rapporteringen av badvattendirektivet till EU-kommissionen.
  • Kortvariga föroreningar hör till det som särskilt beaktas i granskningen. Europeiska miljöbyrån (EEA) har också en dialog med respektive medlemsland kring eventuella oklarheter i inrapporterade data.

HaV är nationell datavärd för badvattendata. Provresultat rapporteras av kommunerna så snart som möjligt och senast tio arbetsdagar efter provtagningen och görs tillgängliga via Badplatsen.

Alla EU-bad ska ha tydliga skyltar med symboler som visar vilken kvalitet som badvattnet har. Rapporteringarna för badvattendirektivet finns även tillgängliga på Eionet. Data uppdateras på Badplatsen kontinuerligt under badsäsongen (juni–augusti). Rapportering till Eionet görs senast den 31 december för det året provtagning skett.

Badvattendirektivet omprövas under 2021 och 2022. Ett lagförslag till EU-kommissionen ska vara klart första kvartalet 2023. I samband med detta har det diskuterats om badvattenprover bör bedömas avseende ytterligare parametrar, och om antalet provtagningar bör öka.

Andra aspekter som granskas är

  • längden på badsäsongen
  • målgrupp
  • definitionen av ”ett stort antal badande”
  • hantering av kortvariga föroreningar och algblomning
  • bräddvatten
  • metod- och laboratoriefrågor
  • samt bestämmelser kring att informera i rätt tid.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

  • Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen.
  • Data som samlas in för kontroll av badvattenkvalitet används i vattenförvaltningen för att säkerställa att målen som beslutas enligt 4 kapitlet i vattenförvaltningsförordningen inte hindrar att badvatten uppnår en tillfredsställande kvalitet.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Tillförsel av patogena mikroorganismer

Tillförsel av patogena mikroorganismer ska enligt havsmiljödirektivets bilaga III mätas för bedömning av belastning och påverkan. I Kommissionsbeslutet Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, saknas dock en koppling till kriterier och deskriptorer, men bedömningar som görs enligt badvattenförordningen ska redovisas i den inledande bedömningen för havsmiljöförordningen.

Badvattendirektivet (2006/7/EG) har införlivats i Sverige genom Badvattenförordningen (2008:218). Alla medlemsstater har ansvaret att årligen rapportera vattenkvaliteten på badplatser som registrerats som EU-bad till EU-kommissionen.

Provtagning ska ske enligt HaV:s föreskrifter och allmänna råd om badvatten HVMFS 2012:14.

Bedömning

  • Alla bad där provtagningen skett enligt HaV:s föreskrifter och allmänna råd om badvatten får automatiskt en bedömning efter varje enskilt prov, som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt baserat på halter (anges i cfu/100 ml eller mpn/100 ml) av E. coli respektive intestinala enterokocker.
  • Det görs för alla badplatser som är registrerade i webbplatsen Badplatsen, inklusive övriga bad, mer om detta finns beskrivet i: Vägledning kring EU-bad.
  • I nuvarande badvattendirektiv finns inte rikt- eller gränsvärden för bedömning av enskilda prov fastlagda. Bedömning av enskilda prov görs därför enligt det tidigare rådande badvattendirektivet (1976/160/EEG) och en tidigare föreskrifts gränsvärden för bedömning.
  • Efter varje badsäsong ska det även göras en klassificering av kvaliteten på badvattnet utifrån den senaste badsäsongen samt de tre föregående badsäsongernas resultat. Med provtagningsdata för fyra års badsäsonger görs en statistisk beräkning. EU-baden klassificeras till en av fyra kvalitetsklasser. Klasserna är: ”utmärkt”, ”bra”, ”tillfredsställande” och ”dålig”. Gränsvärdena för de fyra klasserna skiljer sig åt för kustvatten respektive inlandsvatten. För att ett bad ska kunna klassificeras måste det vara provtaget enligt minimikravet de senaste fyra säsongerna, och analysresultat måste ha rapporteras för båda indikatorbakterierna. Om en eller flera av dessa villkor inte är uppfyllda får badet bedömningen ”Ej klassificerad” eller ”Otillräckligt provtagen”.
  • Baserat på de provtagningsdata som rapporteras från Sverige gör EU-kommissionen och Europeiska miljöbyrån (EEA) inför varje badsäsong en egen sammanställning och klassificering av Sveriges badvatten. De svenska resultaten jämförs med de andra medlemsländerna och resultaten ges ut i en årlig rapport.
  • En svensk rapport med klassificeringarna publiceras också årligen. Resultaten kan skilja sig mellan rapporterna beroende på skillnader i metodik och beräkning och det är de svenska klassificeringarna som gäller.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av badvattenkvalitet ger underlag till preciseringen om Friluftsliv och buller i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan data på badvattenkvalitet användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser och delmålet 14.1:

Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Agenda 2030 på HaV:s webb

Publicerad: 2019-11-26
Uppdaterad: 2022-08-01
Sidansvarig: Webbredaktion