Så jobbar vi för hållbar förvaltning av hav, sjöar och vattendrag

Det grundläggande uppdraget

Vårt grundläggande uppdrag, enligt vår myndighetsinstruktion, omfattar bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskresurser. Flera av Riksdagens 16 antagna miljökvalitetsmål har direkt anknytning till vatten – Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt växt och djurliv och Myllrande våtmarker. HaV har ett särskilt utpekat rapporterings- och uppföljningsansvar för de tre förstnämnda.

För att nå miljökvalitetsmålen har vi en omfattande verktygslåda till vårt förfogande. För att nå en effektiv, ekosystembaserad förvaltning av havsresurserna fokuserar vi på att arbeta med ett brett perspektiv och bred samverkan, både internt och med externa partners.

Global och regional samverkan

Eftersom alla jordens hav är sammanbundna är internationell samverkan av största vikt om vi ska lyckas nå de globala miljömålen. Inget land kan på egen hand göra allt som krävs. HaV samarbetar därför med en rad organisationer och konventioner. Helsingforskonventionen, Helcom, är det regionala organ som håller ihop samarbetet om Östersjöns miljö mellan de nio Östersjöländerna. Förutom Helcom är Ospar en viktig konvention för att skydda de känsliga miljöerna i Östersjön och Nordostatlanten. Vetenskapligt samarbete sker bland annat inom ICES, Internationella havsforskningsrådet. Råden från ICES blir bland annat grund för beslut om fiskekvoter. Läs mer om hur HaV jobbar här.

EU:s havsmiljödirektiv grundpelare

För arbetet inom havsförvaltningen är EU:s havsmiljödirektiv en grundpelare. EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för ekonomisk zon. Huvudinriktningen är att den marina miljön i Europa är ett värdefullt arv som måste skyddas och bevaras.

Havsmiljödirektivet - EU:s gemensamma väg mot friska hav

Insatser för Östersjön

För att förvandla Östersjön till det friska och levande hav det en gång var, krävs många och kraftfulla åtgärder. Övergödning, farliga ämnen och fiske har påverkat ekosystemen under lång tid och det kommer att ta tid att åtgärda dem. Insatser mot övergödning, skapande av marina reservat, översyn av avlopp, reglering av fiskekvoter, bekämpning av invasiva arter, övervakning av hälsoläget hos fiskar och däggdjur, vraksaneringar och insamling av marint skräp, som spökgarn, hör till det som HaV arbetar med. Åtgärder kopplat till dessa områden genomförs bland annat inom ramen för Åtgärdsprogrammet för havsmiljön.

Insatser för Västerhavet

I Västerhavet är miljösituationen inte tillfredsställande, men generellt bättre än i Östersjön. Många fisk- och skaldjursarter har minskat kraftigt, till exempel är det kustnära torskbeståndet nästan borta. I juni 2020 presenterade HaV ett brett åtgärdsprogram för att skydda och förbättra tillståndet för torsken. För att skydda miljön i Nordostatlanten har Ospar, en regional konvention, en viktig roll. Här omfattas Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt. Ospar-kommissionen möts varje år. HaV representerar då Sverige i förhandlingarna.

Restaureringar av miljöer och habitat

Förstörda livsmiljöer går ofta att återskapa. Restaurering av ålgräsängar, som skyddar fiskyngel, är ett exempel där HaV gör insatser i Västerhavet. Ett annat exempel är Triwa, ett EU-finansierat projekt där vattenmiljöerna i Torneälvens biflöden ska förbättras. Det blir den mest omfattande restaureringen av vattenmiljöer hittills i Europa. HaV är största medfinansiären.

Målet – livskraftiga fiskbestånd

Fiskförvaltning, grundad på ekosystemtänkande, är ett av de grundläggande verktygen. Vi ansvarar för nationella föreskrifter för fiske i havet (till stor del EU-reglerat) och i de fem stora sjöarna samt i tillrinnande vattendrag upp till första vandringshindret. Målet är att skydda hotade arter, bevara genetisk variation, vidmakthålla ekosystemtjänster och att naturligt förekommande fiskarter ska fortleva i livskraftiga bestånd. Regeringen har gett oss i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Syftet är att utvärdera effekterna på sill-och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds-och åldersstruktur.

Ansvarar för fiskekontrollen

Fiskerikontroll är ett angränsande verksamhetsområde. Här har vid det övergripande ansvaret för att genomföra EU:s fiskerikontroll i Sverige. Det betyder att vi ansvarar för att kontrollera den fisk som fångas, landas, importeras, exporteras, transporteras och säljs i Sverige. Vi gör det i tät samverkan med andra myndigheter, till exempel Kustbevakningen. Resultaten av så kallade pådrag, riktade insatser inom fiskerikontroll under begränsade tidsperioder, redovisas löpande på HaV:s webbplats.

REM – kostnadseffektivt verktyg

Under 2023 pågår försök med REM – Remote Electronic Monitoring. Så kallas det projekt med kameror som HaV genomför på uppdrag av regeringen för att undersöka hur en framtida fiskerikontroll med fullt införd REM kan fungera. Kameror och annan teknik ombord på fartyg är det mest kostnadseffektiva verktyget för att kontrollera reglerna som gäller landningsskyldigheten.

Fiskebegränsningar i marina skyddade områden

HaV har infört förbud mot bottentrålning i Östergötland i områdena Vikasgrunden, St. Anna och Gryts skärgård samt i Bråviken. Även i det marina skyddade området Balgö i Västerhavet råder förbud mot bottentrålfiske. Vi arbetar med regleringar för att nå marina bevarandemål och för att ta ett samlat grepp kring frågan om marina skyddade områden. Vi vill skapa ett funktionellt nätverk av dessa i Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet.

Framtidens fiske

Hur ska framtidens yrke- och fritidsfiske samt vattenbruk se ut? Tillsammans med Jordbruksverket tar vi fram en gemensam strategi, på uppdrag av regeringen. Här ska miljöambitioner förenas med hänsyn till fiskebestånd och fiskerinäringens krav.

Minska övergödningen

För att förvandla Östersjön till det friska och levande hav det en gång var, krävs många och kraftfulla åtgärder. Övergödning är fortfarande att stort problem. Det försämrar vattenkvaliteten och kan i vissa fall orsaka syrebrist. På hemmaplan samlas konkreta åtgärder mot övergödningen bland annat i det som kallas Leva, Lokalt engagemang för vatten. De svenska åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen är viktiga för att minska övergödningen, men räcker inte för att uppnå miljökvalitetsmålet.

Vägleder om små avlopp

Landets cirka 700 000 små avloppsanläggningar som har vattentoalett ansluten, men inte är kopplade till kommunala reningsverk, sprider bakterier, miljöfarliga ämnen och bidrar till övergödningen. Det är kommunerna som ger tillstånd till nya avloppsanläggningar och som utför tillsyn på befintliga anläggningar. HaV vägleder både kommuner och länsstyrelser.

Vi ansvarar för kalkningen

Ett stort antal sjöar och vattendrag behöver fortfarande kalkas för att hålla försurningen i schack och de kommer att behöva kalk även framöver. HaV har det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten och fördelar pengar till länsstyrelserna för kalkningsåtgärder, effektuppföljning, planering och kontroll.

Utveckla ett ramverk för vattenresursförvaltning

Tillgång till vatten av hög kvalitet är viktigt för hela Sveriges utveckling. Vatten behövs för våra ekosystems funktion, energiproduktion, gröna näringar och industri och hushåll. HaV arbetar för att utveckla ett ramverk för vattenresursförvaltning. Målet är att säkra samhällets samlade behov av vatten och minska riskerna vid torka och översvämning. Arbetet sker i dialog med representanter från nationella och regionala myndigheter, kommuner, universitet, intresseorganisationer och verksamhetsutövare.

Nyckelroll för HaV

Vi samarbetar också med Sida inom ramen för HaV:s globala program för internationellt utvecklingssamarbete. Vi stödjer regeringskansliet i olika regionala och globala konventioner, organisationer och processer, exempelvis Arktiska rådet, Konventionen för biologisk mångfald (CBD) och Commission for the Conservation of Antarctic Marine Living Resources (CCAMLR). När det gäller den sistnämnda organisationen fick Sverige och HaV en nyckelroll i och med att HaV:s dåvarande generaldirektör Jakob Granit axlade rollen som ordförande i kommissionen från 2020 till 2022.