Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Handbok Små avlopp Gis

GIS-stöd för prövning av små avloppsanläggningar

GIS-stödet har tagits fram för att skapa förutsättningar för en skälig, rättssäker och nationellt likriktad bedömning av skyddsnivå.

Länsstyrelsen har nu tagit över förvaltningen av GIS-stödet och det har nu en egen sida. Det är även länsstyrelsen som besvarar frågor om GIS-stödet och hur det kan användas.

Stödet utgörs av kartor som visar bedömd risk för påverkan på recipient till följd av belastning från ett tillkommande avlopp med normal skyddsnivå. Kartorna inkluderar bland annat vattenrelaterade skyddsvärden, jordart, jorddjup, källfördelning av belastning på recipienten, vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnorm.

Sammanvägningen av faktorerna beskrivs i konceptmodeller, en för respektive fosfor, kväve och hälsoskydd. GIS-stödet är länsstyrelsens och Havs- och vattenmyndighetens vägledning för bedömning av skyddsnivå enligt 2 kap 3§ miljöbalken (försiktighetsprincipen) och i viss mån 2 kap 7§ miljöbalken (skälighetsregeln). Innan GIS-stödet används är det viktigt att läsa handledningen.

GIS-stödets användningsområde och begränsningar

Vid användningen av GIS-stödet är det viktigt att komma ihåg följande:

  • GIS-kartorna utgör stöd för beslut om skyddsnivå enligt 2 kap 3§ MB (försiktighetsprincipen) och i viss mån 2 kap 7§ MB (skälighetsbedömningen), men inte 2 kap 4§ MB (lokaliseringen). GIS-kartorna kan t ex aldrig ersätta en provgrop eller ta hänsyn till enskilda dricksvattentäkters placering. GIS-kartorna väger heller inte in annat som kan påverka lokaliseringen, till exempel fornlämningar, planbestämmelser, strandskydd, biotopskydd, utan är ett verktyg för risk för påverkan på grund av utsläpp av närings- och smittämnen. Andra kartor, besök på plats etc behöver därför komplettera utredningen i lokaliseringsprövningen. Observera också att kartorna är uppbyggda utifrån uppgifter i nationella databaser , med de begränsningar sådan data kan ha. Till exempel innebär det att EU-badplatser och allmänna badplatser som rapporteras in i Badplatsen finns med, men inte andra lokala badplatser. Positionsangivelser för en badplats kan också avvika från verkligheten.
  • GIS-kartorna visar risk för påverkan, inte skiljelinjer mellan normal och hög skyddsnivå. En enskild bedömning utifrån lokal information återstår eftersom det inte är möjligt att inkludera fastighetsspecifika förhållanden i en nationell analys. Så även om GIS-kartan visar låg risk för påverkan kan det fortfarande finnas en viss risk vilken behöver bedömas utifrån en platsspecifik information. GIS-kartorna syftar till att hamna rätt i bedömningen på en övergripande nivå. Ett grönt resultat, det vill säga ingen eller liten risk för påverkan, kan tolkas som att skäl till att ställa krav enligt hög skyddsnivå saknas. Med ökad risk, gult till rött, ökar skälen till att överväga att ställa krav enligt hög skyddsnivå.
  • Modellen har utvecklats med en särskild ansats att inkludera en vetenskapligt baserad bedömning av retention samt påverkan på miljökvalitetsnormen för ytvatten med avseende på näringsämnen. Detta med anledning av att det är parametrar som är relativt komplicerade att bedöma i varje enskilt fall och som därmed lämnar stora utrymmen för tolkning.
  • Modellen har ingen direkt koppling till specifika tekniska lösningar utan ska användas generellt (oberoende av teknik). Vilken typ av anläggning som är lämplig styrs både av platsens förutsättningar (om det till exempel inte är möjligt med infiltration) och av vilka krav på rening som är rimliga. En hög riskklass innebär att höga krav på rening alternativt skyddsåtgärder för att begränsa risk för smittspridning bör ställas, och den teknik som då väljs kan betraktas som en form av skyddsåtgärd.

GIS-stödet är uppbyggt av tillgängligt dataunderlag på nationell basis. Faktorer som inte varit möjliga att inkludera i GIS-stödet är:

  • hotade arter, som är relevanta när det gäller risk för påverkan från små avlopp. Eftersom det inte funnits möjlighet att urskilja dessa i tillgänglig information har inte hotade arter tagits med i riskbedömningen. I viss mån täcks behovet av vattenrelaterade Natura 2000-områden, i vilket skyddsvärda arter är inkluderade.
  • dikningsföretag har det inte inkluderats eftersom det inte är möjligt att göra automatiserad riskvärdering av dem då dessa är olika utformade sinsemellan.
  • Generellt biotopskydd, som inte heller finns tillgängligt som kartunderlag på nationell nivå.

Eftersom lokala uppgifter som inte finns i nationella databaser saknas i GIS-stödet är kommunala strategier och planer såsom översiktsplaner, VA-planer eller bevarandeplaner för Natura 2000-områden liksom kommunens egen kartportal också ett viktigt stöd i arbetet.

För vissa kriterier är det möjligt att göra en översiktlig bedömning redan i förväg, medan det för andra kriterier inte går att göra en bedömning förrän förhållandena på den specifika fastigheten beaktats. Att göra en övergripande bedömning för hela kommunen i förväg vad gäller hälsoskydd är inte möjligt, eftersom det i så hög grad är de lokala förutsättningarna på fastigheten som avgör vilken skyddsnivå och vilka skyddsåtgärder som behövs. Däremot går det att i vissa specifika områden som till exemepel vattenskyddsområden eller i närhet till badplats förutse att hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd är nödvändigt.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Handbok Små avlopp Gis