Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havsplanering Publikation Rapport

Effekter av omdirigering av sjöfart på alfågel och tumlare vid Hoburgs bank och Midsjöbankarna

Midsjöbankarna och Hoburgs bank söder om Gotland är viktiga områden för de hotade populationerna av alfågel och tumlare. Under det senaste årtiondet har en potentiell effekt av sjöfarten på dessa populationer, i närheten av bankarna, diskuterats. En möjlig omdirigering av sjöfarten har föreslagits, men tills vidare har inga åtgärder vidtagits.

Sammanfattning

Midsjöbankarna och Hoburgs bank söder om Gotland är viktiga områden för de hotade populationerna av alfågel (Clangula hyemalis) och tumlare (Phocoena phocoena). Under det senaste årtiondet har en potentiell effekt av sjöfarten på dessa populationer, i närheten av bankarna, diskuterats. En möjlig omdirigering av sjöfarten har föreslagits, men tills vidare har inga åtgärder vidtagits.

I Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:24 (Larsson 2016), beskrivs sjöfartens påverkan på alfågel och tumlare ur ett havsplaneringsperspektiv. Eftersom information gällande de flesta viktiga populationsparametrar har saknats för dessa ”svårtillgängliga” populationer så är denna tidigare utredning av kvalitativ och resonerande karaktär, utan kvantitativ analys av populationseffekter.

Nyligen har fler användbara data framtagits gällande tumlaren i SAMBAH-projektet, vars mål var att beskriva utbredningsmönster och storlek av tumlarpopulationen.

Gällande alfågeln utförde Nilsson (2016) nyligen en inventering på bankarna och en grundlig sammanställning av all tillgänglig kunskap gällande arten sammanställdes ytterligare i en alfågel ”action plan” 2015 (Hearn et al. 2015).

Därtill har forskare vid Linnéuniversitetet nyligen sammanställt estimat av proportionen unga/vuxna honor under vintern, dvs. ett produktivitetsmått som kan användas för att beräkna årlig populationstillväxt. Även om informationen berörande dessa populationer fortfarande är begränsad så har vi nu en bättre möjlighet att kvantitativt beskriva alfågelns populationsdynamik och potentiella konflikt mellan sjöfart och viktiga tumlarhabitat.

Målet med denna studie är att bygga vidare på den befintliga kunskapen och data, och kvantitativt beskriva inverkan av sjöfarten på dessa två viktiga och mycket skyddsvärda arter och undersöka vilken effekt en omdirigering av sjöfarten i intresseområdet potentiellt kan resultera i. Vi har strukturerat arbetet för att besvara fem specifika frågeställningar som ställts av Havs- och vattenmyndigheten:

  1. Hur stor del av alfågelns populationsmortalitet kan tillskrivas sjöfarten i det aktuella området söder om Gotland?
  2. Vad skulle det innebära för alfågelpopulationens status, hotnivå och framtidsutsikter om sjöfartens påverkan i det aktuella området uteblev?
  3. På vilket sätt påverkas östersjötumlaren av sjöfarten i det aktuella området och vilka belägg finns för att sjöfarten medför en betydande skada på populationen?
  4. Vore det ur tumlarens perspektiv fördelaktigt om sjöfarten inte rörde sig genom det aktuella området norr om Hoburgs bank utan istället färdades i djupvattenrutten, mellan Midsjöbankarna, där idag en del av trafiken går?
  5. Är sjöfarten i området förenlig med det nya stora Natura 2000-område som nyligen beslutats om i syftet att skydda miljön kring Midsjöbankarna och vore det ur denna synpunkt riktigt att koncentrera sjötrafiken till ett stråk genom området (djupvattenrutten) för att minska skadan på Natura 2000- områdets värden?

För att besvara frågeställningar 1 och 2 gällande alfågeln har vi konstruerat en simpel deterministisk honbaserad åldersstrukturerad Leslie matrixmodell. För att kalibrera modellen har vi använt all tillgänglig information. Med hjälp av modellen har vi kunnat skapa en kontext för den befintliga kunskapen och därmed skapat oss en helhetsbild av populationsdynamiken. Adult överlevnad är den klart mest betydelsefulla parametern i modellen, och en förändring i denna parameter resulterar i en proportionellt stor förändring i populationstillväxten, i jämförelse med de andra parametrarna. Med hjälp av den estimerade populationsproduktiviteten och de befintliga populationsstorleksestimaten har vi kunnat estimera den årliga dödligheten.

Den årliga dödligheten har vi ytterligare kunnat dela upp i flera kategorier varav operationella oljeutsläpp utgör den väsentliga kategorin för denna studie. Endast en studie har bestämt storleksgraden av den årliga dödligheten pga. operationella oljeutsläpp (Larsson och Tydén 2005).

Därutöver kan också ett index som beskriver antalet oljeskadade fåglar per år på Gotlands sydkust användas för att bilda en uppfattning av storleksordningen av dödligheten som kan tillskrivas sjöfarten (Larsson och Tydén 2005, Larsson 2016). Detta index tyder på att antalet oljeskadade fåglar har minskat de senaste åren.

Vi har därför använt oss av två scenarier för att beskriva den relativa effekten av sjöfarten på alfågelpopulationen. I den ena har vi antagit att den årliga dödligheten pga. operationella oljeutsläpp i området omkring utsjöbankarna är 11 % (av antalet alfåglar omkring utsjöbankarna) medan det andra ”best case scenario” antar en dödlighet på 5 %. I resten av Östersjön antog vi att dödligheten pga. operationella oljeutsläpp konstant är 1 %.

Om vi ser närmare på resultaten från ”the best case scenario” så kan dödligheten pga. sjöfarten i vårt intresseområde estimeras till över 1 % av den totala populationsstorleken årligen. Därför kan inverkan av sjöfarten i intresseområdet anses vara betydande. Om sjöfarten omdirigeras förväntar vi oss att dödligheten pga. oljeutsläpp minskar med 90 % (Forsman 2017).

Detta skulle innebära, enligt modellen, att populationstillväxten blir positiv (Lambda stiger från 0.996 till 1.008) och populationen kommer att växa. Enligt modellresultaten kommer populationen att vara 12 % större år 2026 ifall sjöfarten omdirigeras i förhållande till en oförändrad sjöfart (eller 30 % större om en 11 % årlig dödlighet på grund av operationella oljeutsläpp antas).

För att besvara frågeställningarna 3-5 gällande tumlaren så har vi sammanställt den befintliga litteraturen gällande potentiella konflikter mellan tumlare och sjöfart. Eftersom ljud kan anses vara ett av de största hoten i området så har vi konstruerat en simpel ljudmodell. Vi har undersökt hur stor andel av viktiga tumlarhabitat som sammanfaller med de stora farlederna i intresseområdet.

Av resultaten framkommer att skeppstrafiken sammanfaller med ca 1/3 av de viktiga tumlarhabitaten under sommarhalvåret (och även mer under vinterhalvåret). Sommarhalvåret kan antas vara viktigast med tanke på fortplantningen som sker under denna tid. På samma sätt har vi undersökt hur områden med för tumlaren relevanta ljudfrekvenser skapade av sjöfarten sammanfaller med de viktiga habitaten för tumlaren.

Resultaten visar att 31-41 % av Natura 2000-området (som avser att skydda tumlare) sammanfaller med ljudnivåer som enligt litteraturen framkallar en flyktreaktion hos tumlare. Analysresultaten indikerar att en potentiell omdirigering av sjöfarten skulle innebära en klar minskning av områden som sammanfaller med viktiga tumlarhabitat, både gällande ljud och fysisk närvaro av skepp.

Därför kan en eventuell omdirigering av skeppstrafik antas ha en positiv inverkan på populationen i intresseområdet och natura 2000-området, och därmed vara fördelaktigt ur tumlarens perspektiv, även om den slutliga inverkan på populationsdynamiken inte kan bestämmas kvantitativt.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havsplanering Publikation Rapport