World Wildlife Day

Hitta på sidan

2013 bestämde FN att 3 mars ska vara World Wildlife Day, det datum 1973 som CITES – konventionen om handel med hotade arter – antogs. Sverige godkände som ett av de första länderna konventionen redan 1974 och den trädde i kraft 1975 då tio länder godkänt den.

Tillsammans för världens djur och växter

World Wildlife Day är en dag för att uppmärksamma djur och växter som är hotade. Första steget till CITES-konventionen var FN-konferensen ”Only One Earth” 1972 i Stockholm. 

CITES tillsammans med bland annat konventionen om biologisk mångfald,  konventionen om skydd för flyttande djur och konvention om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö syftar till att bevara den biologiska mångfalden. Sverige är part i arbetet internationellt och arbetar aktivt med att införa överenskomna åtgärder nationellt.

Havs- och vattenmyndigheten, Statens Jordbruksverk, Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Polismyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Åklagarmyndigheten samarbetar för att motverka ohållbar och olaglig handel och vill genom detta bevara den biologiska mångfalden. Tillsammans uppmärksammar vi World Wildlife Day.

Tema 2024

I år är temat "Connecting people and planet: Exploring digital innovation in wildlife conservation”. Temat syftar till att utforska digital innovation och lyfter fram hur digitala bevarandetekniker och tjänster kan driva på bevarande av vilda djur, hållbar och laglig handel med vilda djur och samexistens mellan människor och vilda djur, nu och för framtida generationer i en allt mer uppkopplad värld..

Här kan du läsa mer om årets tema.

Skydda utsatta arter

Många djur och växter hotas av utrotning, ungefär fem procent av Sveriges djur- och växtarter är hotade. Det innebär att nästan 2 000 arter riskerar att försvinna från Sverige. Därför drivs naturvårdsarbeten på olika nivåer och med olika verktyg för att skydda och bevara dem. HaV:s åtgärdsprogram (ÅGP) är ett av verktygen. De upprättas för ett urval hotade arter och naturtyper där pågående naturvårdsarbeten och befintliga områdesskydd inte räcker till. För dessa arter behövs särskilda riktade insatser. HaV arbetar även för att skydda arter och naturtyper i andra länder. Att bevara jordens biologiska mångfald är ett arbete där internationellt samarbete är nyckeln till framgång.

Illustration av håkäring ur "Skandinaviens fiskar", 1895, av Wilhelm von Wright.

Hajar och rockor

Arter som är särskilt utsatta är alla broskfiskar. Globalt finns det 509 hajar och 630 rockor som alla tillhör broskfiskarna. Alla kan bidra till bevarandet, till exempel genom att vara en uppmärksam konsument. Att enbart köpa produkter från dessa arter då du är säkerpå att inga akut hotade arter ingår i produkten. Som konsument stöter man på hajkött och framförallt produkter som innehåller omega-3 fettsyror. Det är tyvärr vanligt att leverolja från hajar används i dessa produkter.

Hajar och rockor är på många sätt unika djur. Hajar är väldigt olika i utseende och storlek, minsta arten är pygmékäxa (Etmopterus carteri) 16-20 cm som förekommer i Karibiska havet. Största arten är valhaj (Rhincodon typus) som blir upp till 14 meter och förekommer i alla tropiska och subtropiska havsområden.

Hajar levde redan innan dinosaurier fanns, det äldsta bekräftade fyndet är 370 miljoner år gammalt. Hajar är som ”simmande näsor” eftersom de har ett extrem bra luktsinne. En spännande art som även kan ses i svenska vatten är håkäring (Somniosus microcephalus) som kan bli mellan 250 och 400 år gammal.

I svenska vatten har man påträffat ett trettiotal olika broskfiskar, men det är bara ett tiotal som förekommer regelbundet.

Läs mer om våra svenska hajar och rockor

Flodpärlmusslor under vattenytan.

Flodpärlmusslan

Flodpärlmusslan har försvunnit från drygt en tredjedel av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. De växer mycket långsamt och har höga krav på miljön de lever i. Arten är fredad i svenska vatten. Ett stort problem är att de har svårt att fortplanta sig, så åtgärder behövs för att säkra livskraftiga bestånd av flodpärlmusslor i Sverige. Vattenkraftsutbyggnad och föroreningar har reducerat populationerna kraftigt under de senaste hundra åren. Havs- och vattenmyndigheten har beslutat om ett åtgärdsprogram för flodpärlmusslan. För att uppnå livskraftiga populationer behövs ökad hänsyn vid markanvändning genom information och ökad kunskap. Även långsiktigt skydd för populationer som bedöms ha högt skyddsvärde, men också restaurering i vissa vattendrag.

Läs mer om flodpärlmusslan.

Ålgräs under vattenytan.

Ålgräsängar

Ålgräsängar har en unik ekologisk roll i svenska hav. De är viktiga livsmiljöer för ett stort antal marina djur och växter och fungerar som barnkammare åt arter som torsk och strandkrabba. Största orsaken till förlusten av ålgräsängar i Bohuslän är övergödning i kombination med överfiske. Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram för ålgräsängar omfattar bland annat skyddade områden som naturreservat och Natura 2000-områden. Ett sätt att återskapa förlorade eller skadade ålgräsängar är att restaurera dem genom att transplantera ålgrässkott och frön. Det är dock mycket kostsamt att restaurera ålgräs och det är inte alltid säkert att det lyckas. Därför är det viktigt att i första hand skydda kvarvarande ålgräsängar.

Läs mer om ålgräsängar.

Illustration.

Havsnejonöga

Havsnejonöga är en urtidsfisk som vandrar mellan sött och salt vatten. Som vuxen lever den parasitiskt på andra fiskar i havet, och dör efter att ha lekt. Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Hoten mot havsnejonöga är bland annat utbyggnad och reglering av vattendrag. Men även brist på stora bytesfiskar längs våra kuster förmodas ha en betydande påverkan på tillväxt och överlevnad. Havsnejonögat – när den är vuxen – är nämligen en parasit som suger blod av levande byte. Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram för havsnejonöga omfattar bland annat återskapande av fria vandringsvägar till lek- och uppväxtområden, skydd av viktiga livsmiljöer och information och kunskapshöjande åtgärder riktade mot myndigheter, fiskare, markägare och privatpersoner.

Läs mer om havsnejonöga.

Publicerad: 2019-03-01
Uppdaterad: 2023-03-02
Sidansvarig: Webbredaktion