Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

World Wildlife Day - en årlig dag för världens vilda djur och växter

World Wildlife Day är en dag för att uppmärksamma djur och växter som är hotade. I år är temat "Sustaining all life on Earth” och 2020 är också den biologiska mångfaldens superår. HaV arbetar för att bevara den biologiska mångfalden under ytan.

Tillsammans för världens djur

2013 bestämde FN att 3 mars ska vara World Wildlife Day, det datum 1973 som CITES – konventionen om handel med hotade arter – antogs. Sverige godkände konventionen 1974 och den trädde i kraft 1975 då tio länder godkänt den.

CITES tillsammans med konventionen om biologisk mångfald och Bonnkonventionen kompletterar varandra på olika sätt. Sverige är part i arbetet internationellt och arbetar aktivt med att införa överenskomna åtgärder nationellt.

HaV, Statens Jordbruksverk och Naturvårdsverket vill tillsammans uppmärksamma World Wildlife Day.

Skydda hotade arter

Många djur och växter hotas av utrotning, ungefär fem procent av Sveriges djur- och växtarter är hotade. Det innebär att nästan 2 000 arter riskerar att försvinna. Därför drivs naturvårdsarbeten på olika nivåer och med olika verktyg för att skydda och bevara dem. HaV:s åtgärdsprogram (ÅGP) är ett av verktygen. De upprättas för ett urval hotade arter och naturtyper där pågående naturvårdsarbeten och befintliga områdesskydd inte räcker till. För dessa arter behövs särskilda riktade insatser. Idag finns sexton arter och fem naturtyper på Havs- och vattenmyndighetens programlista. Nedan följer några exempel på hotade arter.

Tumlare simmar under vattenytan.

Tumlare

Tumlaren är en skygg liten val som förekommer i våra kustvatten, och som behöver skyddade områden där den kan föda sina ungar. I Östersjön finns en helt egen population tumlare som nu är akut hotad. Havs- och vattenmyndigheten håller på att ta fram ett åtgärdsprogram för tumlaren. I dag är de främsta hoten mot tumlaren oavsiktliga fångster i fisket (bifångst), miljögifter, undervattensbuller, minskad bytestillgång och andra förändringar i ekosystemet. I åtgärdsprogrammet finns planer för skyddsområden och även att undersöka förändringar i fartygsstråk.

Läs mer om tumlaren.

Flodpärlmusslor under vattenytan.

Flodpärlmusslan

Flodpärlmusslan har försvunnit från drygt en tredjedel av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. De växer mycket långsamt och har höga krav på miljön de lever i. Arten är fredad i svenska vatten. Ett stort problem är att de har svårt att fortplanta sig, så åtgärder behövs för att säkra livskraftiga bestånd av flodpärlmusslor i Sverige. Vattenkraftsutbyggnad och föroreningar har reducerat populationerna kraftigt under de senaste hundra åren. Havs- och vattenmyndigheten har beslutat om ett åtgärdsprogram för flodpärlmusslan. För att uppnå livskraftiga populationer behövs ökad hänsyn vid markanvändning genom information och ökad kunskap. Även långsiktigt skydd för populationer som bedöms ha högt skyddsvärde, men också restaurering i vissa vattendrag.

Läs mer om flodpärlmusslan.

Ålgräs under vattenytan.

Ålgräsängar

Ålgräsängar har en unik ekologisk roll i svenska hav. De är viktiga livsmiljöer för ett stort antal marina djur och växter och fungerar som barnkammare åt arter som torsk och strandkrabba. Största orsaken till förlusten av ålgräsängar i Bohuslän är övergödning i kombination med överfiske. Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram för ålgräsängar omfattar bland annat skyddade områden som naturreservat och Natura 2000-områden. Ett sätt att återskapa förlorade eller skadade ålgräsängar är att restaurera dem genom att transplantera ålgrässkott och frön. Det är dock mycket kostsamt att restaurera ålgräs och det är inte alltid säkert att det lyckas. Därför är det viktigt att i första hand skydda kvarvarande ålgräsängar.

Läs mer om ålgräsängar.

Illustration.

Havsnejonöga

Havsnejonöga är en urtidsfisk som vandrar mellan sött och salt vatten. Som vuxen lever den parasitiskt på andra fiskar i havet, och dör efter att ha lekt. Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Hoten mot havsnejonöga är bland annat utbyggnad och reglering av vattendrag. Men även brist på stora bytesfiskar längs våra kuster förmodas ha en betydande påverkan på tillväxt och överlevnad. Havsnejonögat – när den är vuxen – är nämligen en parasit som suger blod av levande byte. Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram för havsnejonöga omfattar bland annat återskapande av fria vandringsvägar till lek- och uppväxtområden, skydd av viktiga livsmiljöer och information och kunskapshöjande åtgärder riktade mot myndigheter, fiskare, markägare och privatpersoner.

Läs mer om havsnejonöga.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut