Bernkonventionen – om skydd av växter, djur och miljö
Bernkonventionen är en regional naturvårdskonvention för Europa och delar av Afrika för att skydda vilda djur och växter och deras naturliga miljöer.
- Konvention om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö
- Bernkonventionen
- Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats
Till konventionen hör listor över strikt skyddade växtarter och strikt skyddade djurarter, liksom skyddade djurarter och förbjudna metoder för att döda, fånga eller på annat sätt exploatera arter.
Kort om konventionen
Bernkonventionen har arbetats fram inom Europarådet och omfattar Europarådets medlemsländer, liksom de afrikanska staterna Burkina Faso, Marocko, Senegal och Tunisien samt EU. Algeriet, Vitryssland, Bosnien-Herzegovina, Kap Verde och Vitryssland deltar som observatörer.
Konventionen undertecknades 1979 och trädde i kraft 1982. Sverige har ratificerat konventionen.
Varför finns konventionen?
Utgångspunkten är att det vilda växt- och djurlivet är ett naturarv med många olika värden. Det har ett inneboende egenvärde, ett skönhetsvärde, ett vetenskaplig och kulturellt värde, ett ekonomiskt värde och ett värde för rekreation. Av dessa skäl behöver det vilda växt- och djurlivet bevaras och överlämnas till nästa generation.
Konventionens parter ska arbeta för att skydda vilda djur och växter och deras naturliga miljöer, särskilt sådana där det krävs samarbete mellan flera stater för att kunna ge ett gott skydd.
Utrotningshotade och sårbara arter, däribland flyttande arter ska få särskilt mycket skydd. Man ska också utarbeta nationella riktlinjer för skyddet, framför allt skydd för arter som bara finns i ett speciellt område (endemiska) och miljöer som är hotade.
Konventionens sekretariat och webbplats
Europarådet i Strasbourg svarar för konventionens sekretariat. På deras webbplats finns information om konventionen och om arbetet i konventionen.