Konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis

Hitta på sidan

Konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis är en integrerad del av antarktiska fördragssystemet. Målet med konventionen är att bevara de marina levande tillgångarna i Antarktis. 

Konventionens namn

  • Konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis
  • Convention on the conservation of Antarctic marine living resources

Bevarande av marint liv i Antarktis

Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, CCAMLR beslutar om åtgärder som reglerar fiske och relaterad verksamhet i Antarktiska oceanen med utgångspunkt i konventionens mål och principer för bevarande. 25 länder (inklusive Sverige) och EU är medlemmar i CCAMLR. På uppdrag av Utrikesdepartementet representerar Havs- och vattenmyndigheten Sverige på kommissionens årliga möten. (Ordförandeskapet för kommissionen roterar mellan medlemmarna och Sverige är ordförande 2020-2022).

Konventionen gäller alla marina levande tillgångar (med undantag av valar och sälar) som förekommer söder om den antarktiska konvergensen – en zon som ligger mellan 50° och 60°S, där varmare och saltare havsströmmar möter kallare och mindre salt vatten på väg norrut.

Konventionsområdet har stora biologiska värden med över 10 000 arter. Krill är en nyckelart i det antarktiska ekosystemet. Havsfåglar, pingviner, sälar och valar och andra marina djur är beroende av krill som föda.

Konventionsområdet i Antarktis

Konventionsområdet täcker 35,7 miljoner kvadratkilometer stort havsområde, cirka 10% av världshaven.

Ekosystembaserad förvaltning

CCAMLR har utarbetat konceptet för ekosystembaserad förvaltning och ses som ett föredöme för regionala förvaltningsorganisationer. CCAMLR använder ekosystembaserad förvaltning där aktiviteterna i Antarktis regleras genom en ekosystembaserad ansats och försiktighetsprincipen. CCAMLR strävar efter ett hållbart fiske som tar hänsyn till effekter på andra delar av ekosystemet.

CCAMLR fattar beslut baserat på rekommendationer från CCAMLR:s vetenskapliga kommitté och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Kommittén använder en mängd olika data för att stödja sitt ekosystembaserade tillvägagångssätt. Data samlas in genom forskningsprojekt utförda av CCAMLR-medlemmar, vetenskapliga observationer ombord på fiskefartyg och från en rad forsknings- och övervakningsprogram.

Marina skyddade områden

CCAMLR inrättar marina skyddade områden (MPA) som är representativa för de marina ekosystemen i konventionsområdet. CCAMLR har godkänt ett generellt ramverk för sådana områden. Marina skyddade områden kan inkludera begränsade, förbjudna eller förvaltade aktiviteter (och varje MPA har en förvaltningsplan samt en forsknings- och övervakningsplan).

2016 inrättades Rosshavets MPA, som är världens största marina skyddade område på internationellt vatten. Området är mer än tre gånger så stort som Sveriges yta, närmare bestämt 1,55 miljoner kvadratkilometer. 72 procent av området är helt skyddat från fiske.

Sverige och konventionen

Konventionen antogs 1980 och Sverige undertecknade den 1984.

Ordförandeskapet för kommissionen roterar mellan medlemmarna och Sverige är ordförande 2020-2022

Konventionen på svenska

Publicerad: 2020-04-07
Sidansvarig: Webbredaktion