Havsnejonöga

Nejonögon tillhör djurklassen rundmunnar. De är uråldriga och primitiva fiskararter och beskrivs som levande fossil. Namnet kommer av att de från sidan ser ut att ha nio ögon: de sju gälöppningarna, själva ögat och en näsöppning.

Om arten

Havsnejonöga har två faser i sin livscykel. Som larv ("linål") ligger den nedgrävd på botten i ett vattendrag. Där livnär den sig genom att filtrera vattnet på små organismer och partiklar.

Efter fem till åtta år som larv sker en metamorfos (omvandling). Då bildas den karaktäristiska munnen med vassa tänder och en rund sugskiva, och havsnejonögat vandrar nedströms mot havet. Där suger den sig fast på efterhand allt större fiskar som torsk och lax, och äter av deras blod och vävnader.

Havsnejonögat blir som vuxen upp till 120 centimeter lång. Efter ett till tre år i havet slutar den äta och återvänder till älvar och floder för att leka. Havsnejonöga leker parvis och dör efter leken.

Utbredning och status

Havsnejonöga förekommer längs västkusten samt sällsynt i södra Östersjön längs Skånes och Blekinges kuster. Arten förekommer tillfällig i övriga Östersjön. Regelbunden lek sker endast längs västkusten.

Större delen av det svenska beståndet finns i Halland och vid inventeringar 2015 och 2016 hittades arten i 20 vattendrag. Populationsnedgången har dock varit dramatiskt och under 2023 års inventering förekom lek i 2 vattendrag i Halland samt 2 vattendrag i Västra Götaland. Under 2023 observerades endast 41 lekmogna individer. Preliminära siffror för 2024 visar på observationer av färre än 20 lekmogna individer!

Med stor sannolikhet består lekbeståndet i Sverige av betydligt färre än 100 individer under de senaste åren.

Havsnejonöga klassas som Starkt hotad (EN) i den senaste svenska nationella rödlistan. från 2020. De senaste årens kraftiga tillbakagång gör att arten riskerar att hamna i kategorin Akut hotad (CR).

Hotbild

Det finns en rad faktorer som missgynnat arten. Utbyggnad och reglering av vattendrag har gjort att arten stängts ut från stora delar av sitt naturliga utbredningsområde samtidigt som det påverkar miljöerna för reproduktion och larvernas uppväxt negativt. Vattenreglering med stora, onaturliga svängningar i vattenflöden riskerar att torrlägga lek- och uppväxtområden eller att sedimentbankar spolas bort. Många generationer av nejonögalarver påverkas då av enskilda händelse.

Brist på stor bytesfisk lär ha en betydande påverkan på tillväxt och överlevnad.

Åtgärder

Tänkbara åtgärder beskrivs utförligt i artens åtgärdsprogram. Där listas återskapande av fria vandringsvägar till åarnas lek- och uppväxtområden, biotopvård i syfte att återskapa och förbättra lek- och uppväxtområden, skydd av viktiga livsmiljöer samt även behovet av åtgärder som syftar till starkare fiskbestånd i havet med en storleks- och åldersstruktur som upprätthåller ekosystemens funktioner. Återintroduktion i vattendrag där arten försvunnit kan bli aktuellt med hänsyn till artens dramatiska populationsnedgång.

För att öka kunskapen om havsnejonögats miljökrav föreslås information och kunskapshöjande åtgärder riktat till myndigheter, fiskare, markägare och privatpersoner.

Under 2024-2031 pågår ett omfattande restaureringsprojekt, Improve Aquatic LIFE, som ska förbättra livsmiljöer för bland annat havsnejonöga.