Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljödata Miljöövervakning Programområde Sötvatten Sötvatten

Kväve i sjöar och vattendrag

De flesta trendsjöar, trendvattendrag och omdrevssjöar som har undersökts har låga eller måttligt höga halter av kväve (totalkväve). Det finns även tendenser till att halterna minskar. Resultaten kommer från HaV:s nationella miljöövervakningsprogram för sötvatten.

logotyp för sveriges officiella statistik

Trendvattendrag, trendsjöar och omdrevssjöar

HaV följer förändringar av vattenkemi i sjöar och vattendrag i ett landstäckande stationsnät av så kallade trendsjöar, trendvattendrag och omdrevssjöar.

Trendsjöar och trendvattendrag ligger i områden som är förhållandevis opåverkade av lokala föroreningskällor. Vattenprover tas minst en gång per år i ett hundratal trendsjöar och knappt sjuttio trendvattendrag.

I de cirka 4 800 omdrevssjöarna tas ett vattenkemiprov vart sjätte år. Varje år provtas cirka 800 av sjöarna. Dessa sjöar kan vara både opåverkade och påverkade av lokala föroreningar.

Mest låga till måttliga halter

Under perioden 2016–2018 hade 82 procent av trendsjöarna och 74 procent av trendvattendragen låga eller måttligt höga medelhalter av totalkväve (se kartor och diagram nedan).

Tillstånden var ungefär desamma i de drygt 5000 omdrevssjöar som undersöktes 2013–2018. 72 procent hade måttligt höga halter eller lägre (se karta nedan).

Generellt sett är halterna lägre i den norra delen av landet, och då speciellt i fjällen, medan halterna i sydöstra delen av landet är högst.

De flesta trendsjöar och trendvattendrag har förhållandevis låga kvävehalter. Det är inte förvånande eftersom dessa sjöar och vattendrag påverkats jämförelsevis lite av människan.

Glädjande är att samma bedömning verkar kunna göras för de slumpvis utvalda omdrevssjöarna. Här är dock osäkerheten i bedömningen större, i och med att varje omdrevssjö endast undersöks en gång vart sjätte år.

Medelhalt av totalkväve i trendsjöar 2016-2018. Karta, illustration.

Kartan visar medelhalt av totalkväve i trendsjöar 2016–2018. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Medelhalt av totalkväve i trendvattendrag 2016-2018. Karta, illustration.

Kartan visar medelhalt av totalkväve i trendvattendrag 2016–2018. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Medelhalt av totalkväve i omdrevssjöar 2013-2018. Karta, illustration.

Kartan visar medelhalt av totalkväve i omdrevssjöar 2016–2018. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Svag tendens till minskande halter har avstannat

Undersökningarna mellan åren 1997–2005 visade på en tendens att andelen sjöar och vattendrag med låga halter av totalkväve ökade.

Mellan åren 2006–2018 har andelen sjöar och vattendrag med låga halter av totalkväve varit ungefär de samma.

Halt av totalkväve i trendsjöar 1997-2018. Diagram, illustration.

Diagrammet visar andelen trendsjöar med olika halter av totalkväve, 1997–2018. Förklaring av kvävehalternas indelning, se nedan. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Halt av totalkväve i trendvattendrag 1997-2018. Diagram, illustration.

Diagrammet visar andelen trendvattendrag med olika halter totalkväve, 1997–2018. Förklaring av kvävehalternas indelning, se nedan. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Fosforhalten används i första hand

För att bedöma sjöars och vattendrags näringsnivå använder man i första hand den totala halten av fosfor. Det är mindre vanligt att använda den totala halten av kväve.

Men brist på lättillgängligt kväve kan i vissa fall minska tillväxten av växtplankton, framför allt i sjöar. Kvävet i vattendragen är viktigt främst när det har transporterats ut till havet där kvävebrist är vanligare än i sjöar och vattendrag.

Hög kvävebelastning på havet kan bidra till problem med övergödning.

Dataunderlag till kväve i sjöar och vattendrag

Dataunderlaget kommer från Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är datavärd för miljöövervakningsdata för sjöar och vattendrag. De är också utförare av vattenundersökningar på uppdrag av HaV.

SLU:s webbplats kan man hämta hem grunddata från miljöövervakningen av bland annat trendvattendrag, trendsjöar och omdrevssjöar. Man kan också få en grafisk presentation av tidsserier och statistisk information.

Metodbeskrivning kväve i sjöar och vattendrag

Bedömningar av den totala halten av kväve i trendsjöar, trendvattendrag och omdrevssjöar görs inte regelbundet. Därför har man inte tagit fram nya generella bedömningsgrunder för detta.

Vattnets halt av totalkväve i sjöar och vattendrag delas in i fem haltintervall enligt de gamla bedömningsgrunderna från Naturvårdsverket. Dessa haltintervall överensstämmer inte med de fem statusklasser som används inom vattenförvaltningen.

Indelning i intervall enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder

Indelning i intervall
DefinitionHalt i mikrogram per liter (µg/l)

Extremt höga halter

Mer än (>) 5 000

Mycket höga halter

1 250–5 000

Höga halter

626–1 250

Måttligt höga halter

300–626

Låga halter

Mindre eller lika med (≤) 300

  • Bedömningsgrunder för miljökvalitet är ett verktyg som ska möjliggöra tolkning och utvärdering av miljödata. Läs mer i Naturvårdsverkets Rapport 4913: "Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag"

  • Vanligtvis baseras bedömningarna på medelvärden för tre år. I detta fall har bedömningar gjorts för enskilda år för att man lättare ska se eventuella trender.

Beskrivning av delprogram

Beskrivningen av delprogrammen trendstationer vattendrag, trendstationer sjöar och omdrevsstationer sjöar innehåller även information om kvalitet vid provtagning och analys.

Kvalitetsdeklaration

Kvalitetsdeklaration - Fosfor och kväve i sjöar och vattendragPDF

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljödata Miljöövervakning Programområde Sötvatten Sötvatten