Sökresultat

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Mätning av grundvattennivåer görs för att studera tidsmässiga variationer i grundvattnets mängd och beskaffenhet, i förhållande till geologi, topografi och klimat.

Undersökningstypen syftar till att upprätta en beskrivning av de hydrogeologiska förhållandena ur såväl kvantitativ som kvalitativ synpunkt och att utgöra underlag för validering av beräkningsmodeller

Sjöhjortron är rödlistad som en missgynnad art, och dess livsmiljöer är därför viktiga att bevara.

Undersökningstypen syftar till att beskriva de undersökta lokalerna med avseende på geografiskt läge, vattendragstyp, areal, fysisk struktur, morfologi, substrat, vegetation, närmiljö och påverkan.

Syftet med undersökningstypen Malövervakning är att den ska användas för kvalitativt provfiske av den utrotningshotade fisken mal.

Kräftor är känsliga för vattenkemiska och hydrologiska störningar. Förändringar av en kräftpopulations täthet och storleksstruktur kan därför ge information om effekter av olika miljöstörningar eller annan påverkan.

Undersökningstypen för stormusslor syftar till att följa förändring av populationsstorlek och täthet samt förändring i ålders/storleksstrukturen i avgränsade bestånd av stormusslor.

Vattenföringen i våra vattendrag bestäms i första hand av klimatet men även av geologiska och geomorfologiska förhållanden och av markanvändningen.