Sökresultat
-
Publicerad: 12 februari 2014 • Uppdaterad: 23 februari 2023
Målet med programmet är att ge en bild av situationen i svenska sötvatten.
-
Publicerad: 13 februari 2014 • Uppdaterad: 23 februari 2023
Delprogrammet Trend- och omdrevsstationer- grundvatten ska ge en bild av tillstånd och trender i Sveriges grundvattenmagasin.
-
Publicerad: 13 februari 2014 • Uppdaterad: 5 oktober 2023
Syftet med delprogrammet är att analysera svenska stormusselbestånden i sötvatten för att kartlägga dess utbredning och övervaka förändringar i artsammansättning och populationsstorlek.
-
Denna övervakningsmanual omfattar två metoder där man fångar fisk med elektricitet samtidigt som man vadar i vattnet, dels kvalitativt elfiske huvudsakligen för inventering, dels kvantitativt elfiske med inriktning på tidsserier och bedömning av ekologisk status i vattendrag. Metoderna är lika, det som skiljer dem åt är antalet utfisken (det vill säga hur många gånger man fiskar samma sträcka). Vadningselfiske passar bra i små–medelstora vattendrag med vadbart djup (≤0,7 m). Fördelen med vadningselfiske är möjligheten att med relativt god precision kunna beräkna populationstätheter av olika fiskarter.
-
Följande manualer ger handledning för att göra undersökningarna jämförbara och kvalitetssäkrade.
-
Publicerad: 13 februari 2014 • Uppdaterad: 23 februari 2023
Delprogrammet Stora sjöarna omfattar programmen för tre regionala vattenvårdsförbund: Vänerns vattenvårdsförbund, Vätternvårdsförbundet och Mälarens vattenvårdsförbund.
-
Publicerad: 14 februari 2014 • Uppdaterad: 23 februari 2023
Den första systematiska och samordnade miljöövervakningen i Sverige började 1978. Till viss del kunde man använda sig av dataserier som redan fanns, till exempel för Mälaren. Övervakningen av sötvatten inriktades till att börja med på försurningsproblem och metallhalter. Senare omfattades även eutrofiering och miljögifter.
-
Publicerad: 19 januari 2015
Den här rapporten ger en samlad beskrivning av den nuvarande nationella miljöövervakningen.
-
Analys av påväxtsamhället i sjöar och vattendrag syftar till att beskriva tillstånd och förändringar med avseende på artsammansättning, artantal och relativ förekomst av arter, särskilt indikatorarter.
-
Djurplanktonsamhällen förändras vid många olika miljöförändringar, till exempel övergödning, försurning, kontaminering med metaller och förändringar av fiskfaunans sammansättning. En analys av djurplanktonsamhällen ger därför information om effekter av olika typer av miljöstörningar.