Fakta om badvatten

De bad där kommunen förväntar sig ett stort antal badande ska kommunen registrera som EU-bad. Med ett stort antal badande avses ungefär 200 personer i genomsnitt per dag under badsäsongen. Att anläggningar som lockar till bad erbjuds (bryggor, omklädningsrum med mera) kan också vara ett skäl att registrera badet som EU-bad.

De badplatser som har färre badande kallas för övriga bad. Här ingår alla bad som finns registrerade på denna webbplats och som inte är EU-bad. Det är frivilligt att registrera och kontrollera övriga bad på samma sätt som EU-bad. Om kommunen uppfyller de minimikrav som finns för EU-bad för ett övrigt bad, gällande provtagning och kontroll, kommer även det övriga badet att motta en klassificering av badvattenkvaliteten. Övriga bad som inte lever upp till kraven benämns som ”ej klassificerade”.

Det är kommunen som är ansvarig för provtagning av bakterier vid EU-bad i en kommun. Vid dessa bad ska vattenprover tas minst 3-4 gånger per badsäsong. Den första mätningen görs ofta under juni månad.

Kommunen skickar vattenprovet till ett labb för analys. Analysen tar flera dagar. När kommunen fått ett provresultat rapporterar de till webbplatsen Badplatsen. Det görs så snart som möjligt och senast tio arbetsdagar efter provtagningen. Där kan sedan allmänheten se status för vattenkvaliteten vid senaste provtagningen.

Om resultatet visar på otjänligt vatten bör kommunen avråda från bad. Det görs på webbplatsen Badplatsen, med skyltar vid badplatsen och ibland via information på kommunens egen hemsida.

Eftersom det dröjer några dagar mellan provtagning och analysresultat så är senast tagna provresultatet inte en garanti för att vattenkvaliteten är god. Vilken klassificering din badplats brukar få är en vägledning till hur ofta vattnet har höga bakteriehalter. Hör av dig till din kommun om du är osäker på om det är okej att bada.

Om badet i den långsiktiga bedömningen, det vill säga klassificeringen, fått bedömningen "dåligt" ska kommunen följande säsong sätta upp en skylt som informerar om detta, samt en skylt med avrådan från bad.

Kommunen kan även tillfälligt avråda från bad exempelvis om senaste vattenprovet fått bedömningen ”otjänligt” eller om det är algblomning. Avrådan görs då genom skyltning vid badplatsen samt via webbplatsen Badplatsen. Så snart risken för de badandes hälsa bedöms vara över kan avrådan tas bort.

Efter varje badsäsong görs en så kallad klassificering av badvattenkvaliteten för EU-bad. Då görs en sammanvägd bedömning av alla analysresultat för badet från de senaste fyra åren enligt kraven i badvattenförordningen som baseras på ett EU-direktiv. Klassificeringen är alltså en historisk bedömning av badvattenkvaliteten, som också ger en indikation om hur badvattnets kvalitet kan se ut framåt.

Badvattnets kvalitet kan klassificeras som utmärkt, bra, tillfredsställande eller dåligt. Om ett bad bedömts som dåligt har det haft prov med förhöjda bakteriehalter vid något eller flera tillfällen under de senaste fyra åren.

Klassificeringen ska skyltas på badet under kommande badsäsong. Det finns symboler framtagna för de olika vattenkvaliteterna som är gemensamma för hela EU. Läs mer om EU-bad.

Ett EU-bad kan få en omklassificering av badvattenkvaliteten av olika anledningar. Om ett EU-bad har fått dålig badvattenkvalitet ska kommunen ta reda på varför EU-badet inte kunnat klassificeras med minst tillfredsställande badvattenkvalitet. Om kommunen sedan gör åtgärder och förändringar inträffar som kan påverka klassificeringen kan en omklassificering göras med till exempel ett års provtagningsresultat. Om alla provtagningsresultat från det året är tjänliga kommer det EU-badet troligtvis att få utmärkt badvattenkvalitet. Vanligtvis görs en klassificering med fyra badsäsongers provresultat. Alla EU-bad och övriga bad där kommunen följt provtagningsreglerna får en ny klassificering varje år. Ett badvatten kan därför även gå från dålig badvattenkvalitet till utmärkt genom den nya årliga klassificeringen.

Inför badsäsongen 2023 har flera EU-bad (och övriga bad) i olika kommuner omklassificerats. Detta då den tidigare klassificeringen var gjord med provtagningsresultat som analyserats med metoden Enterolert-E®. Denna metod är en nationellt godkänd metod för att analysera indikatorbakterien intestinala enterokocker i badvatten. Metoden har visats ge resultat som inte är likvärdiga de resultat som ges med metoderna som är godkända i badvattendirektivet. Frågan om metodens jämförbarhet har varit under utredning de senaste åren. Skillnaden upptäcktes sommaren 2020 av en kommun.

Litteraturen om metoden säger att den är jämförbar med metoderna i badvattendirektivet. Efter insamling av data och statistiska analyser framkom dock att det finns en betydande (statistisk signifikant) skillnad mellan metodens resultat och resultat från metoden ISO 7899–2. Badvattendirektivet styr förvaltning och rapportering av EU-bad. För att en metod ska få vara nationellt godkänd måste den ge resultat som är likvärdiga de resultat som ges med metoderna som är godkända i badvattendirektivet. I och med detta har vissa badvatten omklassificerats med provtagningsresultat som inte innehåller analyser med Enterolert-E®.

Ovanstående är inte en värdering av Enterolert-E® som metod, utan innebär enbart att den inte är jämförbar, och därför inte bör ligga till grund för ett EU-bads klassificering. De badvatten som omklassificerats på grund av detta har istället klassificerats med provtagningsresultat som getts med metoderna ISO 7899–2 eller ISO 7899–1. Dessa metoder är de som finns i badvattendirektivet. De spårar bakterier som behöver upptäckas för att kunna avgöra om det finns en hälsorisk för badande.

Enterolert-E® upptäcker också dessa bakterier, men i tillägg plockar denna metod upp typer av bakterier som de andra metoderna inte gör. Detta i sig betyder inte att de i direktivet godkända metoderna är sämre än Enterolert-E®. Du löper alltså inte större risk att bli sjuk vid bad för att badvattnet analyseras eller klassificeras med ISO 7899–2 eller ISO 7899–1. De i direktivet godkända metoderna uppfyller de krav som ställs i badvattendirektivet gällande övervakning av badvattenkvaliteten, med syfte att bevara, skydda och förbättra miljön och skydda människors hälsa.

Vattenproverna som kommunerna tar används för att informera dig som badar om kvaliteten på EU-badens vatten. Detta görs på två sätt:

1. Vid klassificeringen: Badvattnet klassificeras utifrån de fyra föregående badsäsongernas prover. Klassificeringen är alltså en historisk bedömning och ger en indikation på hur badvattnets kvalitet kan se ut framåt.
2. För en nulägesbedömning: Analysresultaten används för att bedöma den aktuella kvaliteten på badvattnet. Utifrån halten av indikatorbakterier bedöms om det finns hälsorisker för dig som badar. Bedömningen kan vara tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt.
   

Eftersom det dröjer några dagar mellan provtagning och analysresultat så är senast tagna provresultatet inte en garanti för att vattenkvaliteten är god. Vilken klassificering din badplats brukar få är en vägledning till hur ofta vattnet har höga bakteriehalter.

Läs mer om bedömningen av vattenprover under ”Vad betyder det att ett vattenprov är tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt?”

Sök i kartan efter badplatser och se väderprognos med bland annat temperatur i vatten. Prognoser för vattentemperatur är ställd av Copernicus (uppdateras en gång per dygn omkring midnatt) och går endast att få för havsbad.

Aktuella badtemperaturer för ett urval av badplatser längs den svenska kusten finns på följande sidor:

• Badplatser på västkusten (Strömstad - Mellbystrand)
• Badplatser på sydkusten (Torekov - Karlskrona)
• Badplatser på ostkusten (Kalmar - Östhammar)
• Badplatser på Norrlandskusten (Gävle - Luleå)

På Badplatsen kan du se inrapporterade uppgifter om algblomning vid svenska större badplatser (EU-bad och andra bad).

• Algblomning vid badplatser i Skagerrak och Kattegatt
• Algblomning vid badplatser i Södra Östersjön och Öresund
• Algblomning vid badplatser i Norra Östersjön
• Algblomning vid badplatser i Bottenhavet
• Algblomning vid badplatser i Bottenviken
• Algblomning vid badplatser i Mälaren
• Algblomning vid badplatser i Vänern
• Algblomning vid badplatser i Vättern
• Algblomning vid badplatser i sjöar

För information om algsituationen i svenska havsområden, finns information hos Länsstyrelsernas informationscentraler och SMHI.

• SMHI
• Informationscentralen för Egentliga Östersjön
• Informationscentralen för Västerhavet
• Informationscentralen för Bottniska viken

Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljöer, bland annat algblomningar.

Varje vattenprov får en bedömning efter att halten bakterier E. coli och intestinala enterokocker i vattnet analyserats.

Tjänligt vatten betyder att halten av bakterierna är låg nog för att inte innebära en hälsorisk.

Tjänligt med anmärkning betyder att halten bakterier i provet är något förhöjt, att bada i vattnet bedöms fortfarande inte utgöra någon hälsorisk. Men kommunen bör följa upp varför halten är förhöjd.

Otjänligt vatten betyder att någon eller båda bakterierna finns i höga halter i badvattnet, vilket är ett tecken på att det skett en förorening av något slag. Då finns också en risk att det förekommer andra mikroorganismer i vattnet som du som badande kan bli sjuk av om du sväljer vattnet.

Om du svalt vatten som innehåller någon sjukdomsframkallande mikroorganism är symtomen oftast magont, diarré och/eller kräkningar. Symtomen beror på vilken mikroorganism (vilken typ av virus, bakterie eller parasit) som finns i vattnet.

Det kan även finnas mikroorganismer i vattnet som kan ge klåda, öroninfektioner eller sårinfektioner men dessa är främst naturligt förekommande och inte kopplade till föroreningar från avlopp eller liknande.

Algblomning

Vid algblomning kan det finnas alger i vattnet som utsöndrar gifter (toxiner) vilket kan ge besvär efter bad.

För mer information se Havs- och vattenmyndighetens information om algblomning, samt Folkhälsomyndighetens information om algtoxin.

Badklåda

Badklåda, som även benämns som simmarklåda, vattenloppor, eller cerkariedermatit, är en ofarlig och självläkande åkomma. Badklåda medför kliande bett som påminner om myggbett. Dessa orsakas av parasiter som kan finnas i sötvattensjöar och i bräckt vatten. På sommaren kan gynnsam vattentemperatur göra så att stora mängder cerkarier bildas.

Om badklåda upptäcks på en badplats rekommenderas det att kommunen informerar allmänheten. En kommun behöver däremot inte stänga badplatsen eller avråda från bad, även om det kan göras om kommunen anser det lämpligt.

Se Folkhälsomyndighetens information om badklåda.

Vibrioinfektioner

Vibriobakterier finns naturligt i framförallt bräckt vatten och växer till när vattentemperaturen ökar upp till 20 °C. När koncentrationen av bakterierna är höga kan de orsaka sårinfektioner och allvarliga blodinfektioner (även kallad badsårsfeber) om du badar med större öppna sår. Vibriobakterier kan också orsaka lindrigare infektioner som öroninfektion och mag-tarminfektion.

Se Folkhälsomyndighetens information om badsårsfeber.

Folkhälsomyndighetens bedömning är att bad i sig inte utgör en risk för smittspridning så länge du håller avstånd till din badgranne. På badplatser är det viktigt att alla bidrar till att minska risken för smittspridning genom att hålla avstånd till varandra. Om det är trängsel på badplatsen bör man överväga att inte gå dit eller bada på någon annan tid.

Du kan läsa mer om covid-19 här:

• Folkhälsomyndigheten: Råd för att minska smittspridningen av covid-19
• Svenska livräddningssällskapet: Strandvett och poolvett under Coronapandemin

Vid provtagning av EU-bad mäts vattentemperaturen och det görs en okulär bedömning av om det är algblomning i vattnet.

Genom laboratorieanalys undersöks om vattenprovet innehåller bakterierna Escherichia coli (E. coli) och intestinala enterokocker. Dessa bakterier är så kallade indikatorbakterier som normalt finns i avföringen hos människor och andra varmblodiga djur.

Om de finns i höga halter i badvattnet är det ett tecken på att vattnet har förorenats på något sätt, till exempel via fågelbajs, avloppsvatten eller markavrinning efter regn. Då finns en risk att det även kan finnas andra bakterier, virus eller parasiter i vattnet som du kan bli sjuk av.

Förekomst av alger eller så kallade cyanobakterier och de gifter (toxiner) som vissa av arterna kan producera analyseras normalt inte i badvatten. En anledning är att förekomsten kan variera snabbt beroende på väderförhållanden vilket gör det svårt att få en uppfattning om aktuell förekomst genom provtagning. Analyserna är dessutom komplicerade och dyra.

Kommunerna bedömer förekomsten av alger i samband med provtagning för bakterieanalys några gånger per säsong men de badande bör även göra en egen bedömning i samband med bad.

Läs mer om alger genom Havs- och vattenmyndighetens information om algblomning, samt Folkhälsomyndighetens information om algtoxin.

För information om algsituationen i svenska havsområden, finns information hos Länsstyrelsernas informationscentraler och SMHI.

• SMHI
• Informationscentralen för Egentliga Östersjön
• Informationscentralen för Västerhavet
• Informationscentralen för Bottniska viken

Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljöer, bland annat algblomningar.

Nej, analys av miljögifter ingår inte i reglerna kring EU-bad. Det som ska mätas är halten av tarmbakterier i vattnet och det är dessa prover som ligger till grund för vår bedömning av badvattenkvaliteten.

Vill du veta om det finns eventuella miljögifter i vattnet eller på botten så kan du kontakta din lokala kommun eller länsstyrelse. På Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer om miljögifter i våra vatten.

Olika regler gäller för olika kommuner enligt den lokala ordningsstadgan. Det kan förekomma att hundar inte är tillåtna att vistas inom ett område under vissa tider på året.

På många badplatser är hundar välkomna men de ska hållas kopplade eller under strikt uppsikt och alla aktiviteter skall vara helt under kontroll. Ägarna är skyldiga att plocka upp spillning efter hunden.

Badsäsong definieras i badvattenförordningen som den period under året då det kan förväntas att ett stort antal personer badar i en ytvattenförekomst. Badsäsongernas längd anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten som beslutades 2012. Badsäsongens längd är kortare i norra Sverige och längre i södra Sverige. Se tabellen ovan för exakt längd på badsäsong för olika län.