Åtgärdsprogram för skaftslamkrypa
Åtgärdsprogrammet innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av åtgärder som genomförs under 2013-2018 för att förbättra skaftslamkrypa bevarandestatus i Sverige.
Åtgärdsprogrammet presenterar Havs- och vattenmyndighetens syn på vilka åtgärder som behöver genomföras och är ett led att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om skaftslamkrypa.
Sammanfattning
Det här är ett vägledande men inte legalt bindande aktionsprogram för att förbättra situationen för den starkt hotade (EN) kärlväxten skaftslamkrypa (Elatine hexandra).
Skaftslamkrypa är en i Sverige primärt ettårig, vattenlevande kärlväxt inom familjen slamkrypeväxter (Elatinaceae). Skaftslamkrypa växer oftast på sorterad sandigmoig mineraljord med ett tunnare lager av gyttja eller ävja.
Arten påträffas i regel på grunda sötvattenstränder med måttlig exponering av våg- och vattenrörelser. Skaftslamkrypans kärnförekomst är sjöar med klart vatten och nära neutralt pHvärde (mineralfattiga och oligo – mesotrofa klarvattenssjöar).
Arten är påträffad i cirka 55 sjöar och vattendrag efter 1980 och klassas som starkt hotad i den senaste svenska rödlistan. Under senare årtionden är skaftslamkrypa i huvudsak funnen i avrinningsområden som mynnar i Västerhavet, i Värmlands, Västra Götalands, Jönköpings, Hallands och Kronobergs län.
Det största hotet mot skaftslamkrypa är försämrad vattenkvalitet. Försurning, eutrofiering och brunifiering är tre faktorer som påverkar skaftslamkrypa negativt. Andra allvarliga hot är strandnära markexploatering, som en konsekvens av ändringar i lagstiftning (strandskyddslagen), och vattenregleringar vilka på olika sätt påverkar populationernas reproduktionsförmåga.
Åtgärdsprogrammet föreslår åtgärder vars syfte är att motverka försurning, brunifiering, eutrofiering och vattengrumling samt åtgärder vilka syftar till att naturvårdens intressen i högre omfattning beaktas vid omprövning av vattenregleringar.
Flera av de föreslagna åtgärderna syftar till att sprida kännedom om skaftslamkrypa. Här ingår framtagande av en informationsfolder, information till naturvårdshandläggare och planeringskontor på berörda kommuner samt att tillgängliggöra bevaranderelevant kunskap om arten i VISS (Vatteninformationssystem Sverige).
Fältstudier rörande hur reproduktion och överlevnad påverkas av vattenregleringar samt artens nuvarande utbredning i form av plantor och fröbanker föreslås också i åtgärdsprogrammet. Resultatet av de föreslagna inventeringarna avses ligga till grund för förslag på vilka sjöar som skulle kunna vara aktuella för restaureringsåtgärder.
Åtgärdsprogrammets giltighetstid är 2013-2018 och kostnaden är beräknad till 1 430 000 kronor.
Relaterade publikationer
31 jan 2023: Åtgärdsprogram för vimma och id
25 okt 2022: Åtgärdsprogram för flodnejonöga
29 jun 2021: Åtgärdsprogram för tumlare
29 maj 2020: Åtgärdsprogram för flodpärlmussla
23 apr 2020: Åtgärdsprogram för sällsynta kransalger längs kusten
3 feb 2020: Åtgärdsprogram för havsnejonöga
24 maj 2019: Åtgärdsprogram för temporära sötvatten
28 nov 2017: Åtgärdsprogram för mal
25 sep 2017: Åtgärdsprogram för ålgräsängar
1 okt 2016: Åtgärdsprogram för flytsvalting
17 jun 2016: Åtgärdsprogrammet för asp
1 feb 2015: Åtgärdsprogram för jämtlandsmaskros
6 sep 2013: Åtgärdsprogram för skaftslamkrypa
1 apr 2011: Åtgärdsprogram för murgrönsmöja
1 aug 2009: Åtgärdsprogram för flodkräfta
1 jun 2005: Åtgärdsprogram för bevarande av Småsvalting