Uppföljning av den maritima strategin

På uppdrag av regeringen har Havs- och vattenmyndigheten följt upp Sveriges maritima strategi. I uppdraget ingick att bygga vidare det uppföljningssystem och de indikatorer som tagits fram för årlig och fördjupad uppföljning, inom ramen för tidigare regeringsuppdrag. Uppföljningen genomfördes i samarbete med ett stort antal nationella myndigheter och redovisades den 31 augusti 2020.

Regeringen beslutade 2015 om en nationell maritim strategi – för människor, jobb och miljö. Strategin är ett inriktningsdokument för arbetet med att utveckla de maritima näringarna och baseras på de tre perspektiven Hav i balans, Konkurrenskraftiga maritima näringar och Attraktiva kustområden.

mål med maritima strategin

Klicka för större bild

Maritima strategin

Med stöd av 28 indikatorer och annan information har en fördjupad uppföljning av strategin genomförts. Uppföljningen omfattar perioden från 2014 till 2019. Indikatorerna ska ge bättre kunskapsunderlag inför framtida beslut om maritima frågor i Sverige, och säkra en stark hållbar blå ekonomi. Indikatorerna speglar utvecklingen och kan följas över tid. Flertalet indikatorer som används i uppföljningen av maritima strategin har beröringspunkter med globala mål och delmål inom Agenda 2030

Uppföljningen visar en gynnsam utveckling för attraktiva kustområden. För den maritima turismen har nettoomsättningen ökat betydligt, medan sysselsättningen har ökat i mindre grad.

För konkurrenskraftiga maritima näringar visar uppföljningen att de maritima näringarnas samlade förädlingsvärde och varuexport har ökat kraftigt, men att den sammantagna sysselsättningen nästan varit oförändrad under perioden.

För hav i balans är bilden delad. Det marina områdesskyddet har mer än fördubblats och fler kommuner planerar sina havsområden. Samtidigt har antalet hållbart nyttjade fiskbestånd inte ökat. Det marina skräpet har ökat, och utsläpp av kväve och fosfor är i flera fall fortsatt för högt i förhållande till beslutade belastningstak. När det gäller de maritima näringarnas klimatpåverkan, som i uppföljningen mäts som utsläpp av koldioxid i förhållande till ekonomiskt förädlingsvärde, går det inte att avläsa en tydlig trend. Det är först en ökning mellan åren 2014 och 2016 och därefter en ojämn utveckling fram till 2018.

Publicerad: 2020-09-01
Uppdaterad: 2020-09-01
Sidansvarig: Webbredaktion