Åtgärdsfaktablad 9 - Fiskar och skaldjur som påverkas av fiske
ÅPH 9 (2015): Havs- och vattenmyndigheten.
Detta åtgärdsfaktablad publicerades 2015 och har inte uppdaterats för åtgärdsprogrammet 2022-2027.
Åtgärd
Att anpassa fiskeflottans kapacitet till tillgängliga fiskemöjligheter i vissa flottsegment.
Status
Vad är gjort?
Inom ÅPH 9, som handlar om att anpassa fiskeflottans kapacitet till tillgängliga fiskemöjligheter, har HaV under 2022 utrett fördelning av fiskemöjligheter inom ramen för ett regeringsuppdrag. Uppdraget innebar att analysera faktorer som bör beaktas i system med överlåtbara fiskerättigheter i det demersala fisket. I rapporteringen föreslog HaV att regeringen går vidare med förslag på lagändringar för att kunna införa överlåtbara fiskerättigheter i demersalt fiske. Slutrapporteringen kan läsas i sin helhet på HaV:s hemsida.
HaV arbetar även med att tillämpa regler för in- och utförsel av fiskekapacitet med syfte att anpassa fiskeflottans kapacitet till tillgängliga fiskemöjligheter. Likt tidigare år tillämpar HaV reglerna om fiskekapacitet för att motverka en kapacitetsökning inom den svenska fiskeflottan. Detta innebär att inträde av ny kapacitet, i form av maskinstyrka och bruttodräktighet, endast varit möjlig om minst motsvarande kapacitet förts ut. Därtill begränsas tillträde till fiskeresurserna genom att HaV beviljar fiskelicenser/personliga fiskelicenser. Under år 2022 har, liksom tidigare år, nya licenser prövats mot tillgången på fisk i enlighet med fiskelagen. Tillgången på fisk bedöms utifrån biologisk rådgivning från ICES (Internationella havsforskningsrådet) och SLU Aqua. För kvoterade arter i havet beaktas kvoternas nyttjande de senaste åren. Att flera bestånd varit låga eller minskande har inneburit ett begränsat utrymme för nyetableringar.
För visst fiske behövs, utöver fiskelicvens, även fisketillstånd. Ansökningar av nyetableringar inom fisken som utöver fiskelicens kräver särskilt redskapstillstånd prövas årligen. Exempelvis kan nämnas att ingen nyetablering inom räkfisket har medgivits under 2022 utan antalet tillstånd är sedan flera år 62 stycken. Inga ansökningar för vitling och torsk i trålfiske efter kräfta/fisk beviljades, inte heller ansökningar om nyetablering för fiske efter havskräfta med bur. Under 2022 har det varit ett fortsatt förbud för riktat fiske på torskbestånden i Östersjön (ett begränsat fiske med passiva redskap har dock varit tillåtet).
Motivering
En nyligen rapporterad analys av flottan i relation till resursen pekar på en överetablering i vissa segment i den svenska flottan. En sådan överetablering medför minskad lönsamhet, ett ineffektivt fiske med förhöjd miljöpåverkan samt risk för minskad regelefterlevnad.
Miljökvalitetsnorm
C.3 och C.4 (HVMFS 2012:18, bilaga 3)
Genomförande
Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret.
I rapporten om fiskeflottans storlek i förhållande till tillgängliga resurser föreslås ett antal möjliga åtgärder, till exempel fördelning av fiskemöjligheter, fartygsskrotning, skärpta regler vid införsel av ny fartygskapacitet etcetera, i syfte att reducera eventuell överetablering. Det är ytterst viktigt att man i analysen av genomförandet av fördelningsåtgärder säkerställer att dessa inte medför en överetablering i andra fisken/segment men samtidigt tillförsäkrar ett högt totalt kvotutnyttjande.
Genomförande påbörjades 2016. Vid genomförandet av alla enskilda åtgärder har samråd med intressenter och remissutskick med särskilda konsekvensanalyser att gjorts.
Åtgärden fortsätter genomföras i det uppdaterade åtgärdsprogrammet 2022-2027.
Lagstiftning/regelverk
Fiskebestämmelser utfärdas av Havs- och vattenmyndigheten i enlighet med fiskerilagstiftningen (Fiskelagen (1993:787), Förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen och införs i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2014:19) om licens och tillstånd för yrkesmässigt fiske i havet).
Efterlevnaden av fiskeföreskrifter följs upp med olika typer av kontroll och tillsyn av Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, sjöpolisen och genom länsstyrelsernas fisketillsyn.
Miljömål
Åtgärden bidrar till möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård med avseende på preciseringar om skydd och bevarande samt hållbart nyttjande.
Bakgrund
För närvarande bedöms det råda viss obalans i form av överetablering i förhållande till tillgängliga fiskemöjligheter för några av segmenten med större fartyg i den svenska flottan (räkfisket med fartyg över 24 meter, torskfisket med fartyg över 24 meter och kräftfisket med fartyg över 18 meter).
Bedömningen bygger på ekonomiska indikatorer som beräknats avseende kapital, arbetskraft och resurs. Det finns även generellt en naturlig teknisk överkapacitet i det svenska fisket, det vill säga fartyg som inte används fullt ut till följd av deltidsfiske och säsongsfiske. Denna kapacitet påverkar i dagsläget inte resurserna i någon större omfattning men nyttjandet av denna kapacitet bör inte tillåtas öka i någon större utsträckning.
Läs mer under Ytterligare information.
Geografisk omfattning
Omfattar de svenska kusterna i både Nordsjön och Östersjön.
Koordinering EU-direktiv
Koordinering med andra fiskeregleringar som Havs- och vattenmyndigheten genomför i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik samt med de stödberättigade åtgärder inom ramen för europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) där medlemsstaterna själva har möjlighet att fritt välja vilka åtgärder de vill finansiera i sina nationella program.
Regional koordinering
Åtgärden genomförs inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, men förvaltningen av fiskeflottan är medlemsstatens kompetensområde. Sverige bör genomföra viss omvärldsanalys och titta på tidigare genomförda program för att reducera överetablering i syfte att identifiera effektiva metoder och verktyg.
Bieffekter
Positiva bieffekter:
- Ökad lönsamhet
- Effektivare fiske ger en minskad miljöbelastning
- Ökad lönsamhet skapar möjligheter för teknisk utveckling samt investeringar i ett mer miljövänligt fiske. Lönsamhet leder till högre regelefterlevnad (minskat risk för utkast, etcetera).
Negativa bieffekter:
- Påverkar antalet enskilda näringsidkare som ekonomiskt kan livnära sig på fisket
Samhällsekonomiska konsekvenser
Kostnads-nyttoanalys och kostnadseffektivitet har analyserats, se kapitlet Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30, God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön.
Vid genomförandet av alla enskilda åtgärder kommer samråd med intressenter och remissutskick med särskilda konsekvensanalyser att genomföras.
Uppföljning
Åtgärden bör följas upp genom årliga analyser av fiskeflottan i förhållande till tillgängliga resurser.