Åtgärdsfaktablad 5 - Fiskar och skaldjur som påverkas av fiske
ÅPH 5 (2015): Havs- och vattenmyndigheten.
Detta åtgärdsfaktablad publicerades 2015 och har inte uppdaterats för åtgärdsprogrammet 2022-2027.
Åtgärd
Att införa nya fiskebestämmelser som syftar till att fisket innanför trålgränsen bedrivs mer artselektivt i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.
Status
Vad är gjort?
Under 2022 har det införts kompletterande regler för fiske efter lax och öring främst med fokus på fiske med fasta redskap på kusten och öka selektiviteten på dess. Konkret handlar det om att den nationella laxkvoten i Östersjön fördelats, med hänsyn av laxbeståndens status, skyddsbehov och fiskets bedrivande. Det har även införts begränsningar för hur många fasta redskap en fritidsfiskare får använda. Till följd av dessa förändringar får länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten ge tillstånd för yrkesfiskare att fiska med två fasta redskap från 1 april-31 maj om de kan tillåtas av fiskevårdsskäl samt med begränsningen att endast redskap som är undantagna från landningsskyldigheten för lax enligt EU:s regelverk (Se kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1417 av den 22 juni 2021 om komplettering av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller specifikationer för landningsskyldigheten för lax i Östersjön för perioden 2021–2023). I Sverige har förändringarna införts genom ändringar i föreskrifterna FIFS 2004:36 och FIFS 2004:25.
När det kommer till att införa fiskebestämmelser som syftar till att fisket innanför trålgränsen bedrivs mer artselektivt har nya regleringar införts under 2022 som handlar om att burar (tinor) ska vara försedda med minst ett rymningshål placerat i den nedre kanten av varje rums yttervägg. De nya regleringarna motverkar även spökfiske från dessa burar. Rymningshålet ska vara utformat så att en cylinder eller rör om minst 15 cm i diameter kan föras igenom hålet. Rymningshålet ska hållas stängt med hjälp av en högst 3 mm i diameter tjock, enkel och obehandlad bomullstråd utan kärna (3 kap. 6 a § FIFS 2004:36). För att sprida kunskap och information om föreskriftsändringar på lättillgängligt sätt har HaV tagit fram en informationsfilm på youtube för att enkelt och informativt beskriva hur man monterar rymningsöppningar för att motverka effekterna av spökfiske i de vanligaste typerna av burar.
Motivering
För att inte riskera möjligheterna till återhämtning av särskilt hotade kustlekande bestånd på grund av att dessa bifångas i fiske efter andra arter, bör åtgärder vidtas för att minimera risken för oönskad fiskeridödlighet på grund av bifångst.
Detta kan innefatta begränsningar för till exempel snörpvadsfiske med ljus, trålfiske efter havskräfta eller räka, och åtgärder som ökar överlevnaden för bifångad fisk i till exempel havskräftfiske med burar. Även regleringar som syftar till mer storleksselektivt fiske bör övervägas.
Miljökvalitetsnorm
C.3 och C.4 (HVMFS 2012:18, bilaga 3)
Genomförande
Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret.
Åtgärden bör vidtas där bestånd av nyckelarter och viktiga funktionella grupper av kustfisk är svaga och risken för bifångst i fisken efter andra arter finns. Det är ytterst viktigt att man i analyserna av genomförandet av åtgärder säkerställer att dessa inte medför en icke önskvärd förflyttning av fiskeridödlighet till andra områden eller arter.
Genomförandet påbörjades 2016. Vid genomförandet av alla enskilda åtgärder kommer samråd med intressenter och remissutskick med särskilda konsekvensanalyser att genomföras.
Åtgärden fortsätter genomföras i det uppdaterade åtgärdsprogrammet 2022-2027.
Lagstiftning/regelverk
Fiskebestämmelser utfärdas av Havs- och vattenmyndigheten i enlighet med fiskerilagstiftningen (Fiskelagen (1993:787), Förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen och införs i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön).
Efterlevnaden av fiskeföreskrifter följs upp med olika typer av kontroll och tillsyn av Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, sjöpolisen och länsstyrelsens fisketillsyn
Miljömål
Åtgärden bidrar till möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, särskilt med avseende på preciseringar om skydd och bevarande, samt hållbart nyttjande.
Bakgrund
Det har skett betydande förändringar av fisksamhällets struktur över tid. Den mest påtagliga förändringen är förlusten av storvuxen rovfisk. Läs mer i Fiskeriverkets Finfo under Ytterligare information. Några tydliga tecken på återhämtning av bestånden har inte kunnat visas det senaste årtiondet trots utflyttad trålgräns och andra åtgärder. Åtgärden vidtas för att minska den biologiska störning som fiske utgör i syfte att återhämta naturligt förekommande fiskarter samt möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven återupprättas.
Minskad fiskeridödlighet leder till större populationer av nyckelarter, ett ökat inslag av stora individer och en minskad dominans av små och unga individer. Fiskbestånd och fisksamhällen med mer naturlig storleksstruktur och artsammansättning påverkar havsmiljön positivt genom att bestånden blir långsiktigt motståndskraftiga mot störningar och att en naturlig reglering i födoväven från rovfisk upprätthålls, till exempel begränsning av övergödningssymptom genom så kallade trofiska kaskader.
Geografisk omfattning
Åtgärden tillämpas lokalt i områden innanför trålgränsen med högt exploateringstryck och svaga bestånd av framför allt rovfisk. Omfattar de svenska kusterna av både Nordsjön och Östersjön.
Koordinering EU-direktiv
Koordinering med andra fiskeregleringar som Havs- och vattenmyndigheten genomför i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik kommer att ske, men åtgärden som sådan innebär en nationell fiskereglering utan direkta implikationer för den gemensamma fiskeripolitiken.
Regional koordinering
Arbetet bör, för att tillförsäkra effektiviteten, koordineras med arbetet inom Ospar och Helcom, samt arbetet inom den gemensamma fiskeripolitikens (GFP) regionala samordning.
Bieffekter
Positiva bieffekter
- Minskade bifångster även av andra arter.
- Ökad biologisk mångfald.
- Förbättrade naturvärden.
- På längre sikt ökande samhällsekonomiska värden från fisket
Negativa bieffekter:
- Begränsar kortsiktigt möjligheterna till fiske vilket kan påverka både ekonomi och välbefinnande hos såväl yrkes- som fritidsfiskare.
Samhällsekonomiska konsekvenser
Kostnads-nyttoanalys och kostnadseffektivitet har analyserats, se kapitlet Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30, God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön.
Vid genomförandet av alla enskilda åtgärder kommer samråd med intressenter och remissutskick med särskilda konsekvensanalyser att genomföras.
Uppföljning
Åtgärden bör följas upp genom biologisk uppföljning av utvecklingen hos fisksamhällena och ekosystemen samt samhällsekonomisk uppföljning i aktuella områden och i angränsande områden.