Åtgärdsfaktablad 44 - Biologisk mångfald

ÅPH 44 (2021): Havs- och vattenmyndigheten

Hitta på sidan

Åtgärd

Utarbeta vägledning för genomförande av ekosystembaserad havsförvaltning på havsområdesnivå.

Genomförandeplan

Genomförandeplan åtgärd 44 - Biologisk mångfald Pdf, 141.4 kB.

Status

Genomförd till hälften eller mer

Vad är gjort?

Åtgärdens operativa fas med att utveckla och testa ekosystembaserad havsförvaltning genomförs som ett flerårigt projekt i tre pilotområden: Stockholms skärgård, Södra Bottenhavet och 8-fjordar i Bohuslän). Projektet bygger på hög grad av lokal delaktighet och samlar kommuner, regioner och länsstyrelser som förvaltar eller arbetar med havsmiljön i de utvalda pilotområdena, samt intressenter som nyttjar och/eller är engagerade i havsmiljöns tillstånd och utveckling.

I Stockholms skärgård och Södra Bottenhavet har det inom pilotområdena bildats arbetsgrupper bestående av lokala intressenter Stockholms skärgård. Arbetsgrupperna rör frågor om bl.a. regional fiskförvalting, fossilfri skärgård, naturskydd och fritidsbåtar. I dessa pilotområden har också Aktörsforum etablerats som sker fem till sex gånger om året. Vid dessa aktörsforum träffas samtliga arbetsgrupper, och deltagarna får möjlighet att komma med förslag och synpunkter på varandras arbete. Tillsammans med lokala intressenter har vi utvecklat ett dynamiskt arbetssätt för ekosystembaserad havsförvalting som bygger på att arbetsgrupper kan skapas och avslutas efter behov. På så sätt kan processen ständigt utvecklas utifrån behov och utmaningar kopplat till del lokala ekosystemet. Pilotområdet 8-fjordar är ett organiserat samarbete mellan 5 kustkommuner på västkusten som har pågått sedan 2008. De är med i projektet för fortsätta utveckla sitt arbete men också för att dela med sig av sina erfarenheten och för att fortsätta utveckla en ekosystembaserad havsförvalting. Inom samarbetet finns sedan tidigare en etablerad politisk styrgrupp och arbetsgrupper som även de jobbar åtgärdsinriktat. Inom 8-fjordar har man under hösten 2022 haft tre workshops med totalt 120 deltagare för att kartlägga nyttjande och påverkan i fjordområdet.

Under slutet av 2022 och för 2023 har fler arbetsgrupper fokuserat på att genomföra åtgärder och initiativ som har utvecklats i projektet, och flera arbetsgrupper börjar se på möjligheter att söka finansiering för att ge ytterligare kraft i det förändringsarbete som påbörjas. Projektledarna inom pilotområdena har också arbetat aktivt med att förankra arbetet lokalt, vilket är en nyckelfaktor för att den organisation som utvecklas ska bli varaktig.

Inom samtliga pilotområden har forskare från Stockholms universitet och SLU Aqua arbetat med att kartlägga ekosystemet och hur det nyttjas, tillsammans med intressenter. Fokus för utvecklingen av metoder är att dem ska kunna nyttjas av förvaltningen för att planera och prioritera åtgärdsarbete.
Mer information finns på sidan Ekosystembaserad havsförvaltning.

Under 2021–2023 har projektet pågått för att utveckla en regional förvaltningsmodell för ekosystembaserad havsförvaltning (EBHF) i tre pilotområden: Stockholms skärgård, Södra Bottenhavet och 8-fjordar (ett samarbete mellan kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv). Projektet har engagerat en stor bredd av aktörer som nu arbetar aktivt med att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Den förvaltningsmodell som utvecklats innebär en konkret applicering av ekosystemansatsen och skulle kunna utvecklas för flera svenska kustområden. I de tre pilotområdena har projektet samlat och stöttat aktörer som på olika sätt är beroende av havet. Intressenter har samlats i arbetsgrupper (12 st) och olika former har testats för att agera pådrivande och samlande i lokalt, regionalt och nationellt förvaltningsarbete. En nytta med projektet har varit att olika aktörer samlas och enas kring målkonflikter och åtgärder samt ges möjlighet att föra fram ett lokalt och regionalt bidrag till central nationell förvaltning. Exempelvis har det i pilotområdet Stockholms skärgård utvecklats en konceptuell modell för en ekosystembaserad regional förvaltningsplan för fiske i samarbete med forskare och intressenter. Pilotområde 8+fjordar har gjort en omfattande kartläggning av hur ekosystemet nyttjas och påverkas. Kartläggningen har resulterat i en ekosystemtjänstanalys som tydligt identifierar områden för åtgärdsplanering i 8+ fjordars i nästa fas av arbetet. Pilotområdena i Stockholms skärgård och Södra Bottenhavet har också gjort kartläggningar av ekosystemtjänster. Dessutom pågår arbete för att etablera och utveckla plattform för EBHF med Åland och Finland.

Projektet fortsätter nu in i en mer praktisk fas under kommande treårsperiod (2024–2026). I mars 2023 beviljades HaV medel från europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) för att finansiera lokal projektledning inom pilotområdena. Finansieringen löper till mars 2026 och innebär att pilotområdena kan genomföra prioriterade åtgärder inom flera områden, som till exempel fritidsbåtslivets och marinors miljöpåverkan, naturresursförvaltning, säl, skarv och fiskevård.

Mer information finns på sidan Ekosystembaserad havsförvaltning.

Motivering

Ekosystembaserad havsförvaltning innebär att i samverkan med berörda intressenter definiera målsättningen för förvaltningen, kartlägga ekosystemen samt de aktiviteter och belastningar som finns i området. Detta med beaktande av pågående åtgärder och samarbetsformer, som resulterar i ett väl förankrat åtgärdsarbete.

Trots att ekosystembaserad havsförvaltning är en grundläggande princip för att uppnå god miljöstatus i havsmiljöförvaltningen, finns få konkreta exempel på där detta genomförts. Denna åtgärd syftar till att utveckla och genomföra arbetssättet på lokal nivå (antingen i en havsbassäng eller en kustvattentyp) och är därmed ett komplement till åtgärder vars syfte är att förbättra en specifik ekosystemkomponent eller begränsning av en enskild belastning/aktivitet.

Havsförvaltningens åtgärdsarbete kan bli effektivare om det sker på en geografisk nivå som tillåter deltagande av områdesspecifika intressenter (till exempel lokala näringar och kommuner) samt anpassas till ekosystemets områdesspecifika egenskaper. Det finns också behov av att samordna havsmiljöförordningens mål med kulturella och socioekonomiska mål i det specifika området. Genom att adressera intressenter och aktörer i planering av åtgärder, höjs acceptansen för åtgärder och därmed regelefterlevnad.

Koppling till miljökvalitetsnorm med indikator eller deskriptor för god miljöstatus

Åtgärd 44 syftar till att alla miljökvalitetsnormer ska kunna följas, det vill säga. A.1, B.1, B.2, C.1, C.3, C.4, D.1, D.2, D.3, E.1, E.2. Se HVMFS 2012:18.

Åtgärden bidrar också till att den övergripande normen god miljöstatus ska kunna följas, enligt § 17 i havsmiljöförordningen.

Åtgärdens koppling till komponent som beskriver god miljöstatus

Åtgärden avser att förbättra följande delar av ekosystemet och/eller minska följande belastningar: fisk, fåglar, däggdjur, pelagiska och bentiska livsmiljöer, näringsvävar, etablerade främmande arter, arter som påverkas av oavsiktlig bifångst, uttag av vilda arter, övergödning, fysisk störning av havsbotten, fysisk förlust av havsbotten, farliga ämnen, negativa effekter på arter och livsmiljöer, skräp i miljön samt undervattensljud.

Genomförande

Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för att genomföra åtgärden. Åtgärden består av olika delmoment:

  1. Att ekosystembaserad havsförvaltning utvecklas och testas genom tre pilotprojekt inom följande områden (ytterligare geografisk avgränsning kan komma att bli aktuell): Kattegatt, Stockholms skärgård och Bottenhavet. Pilotprojekten genomförs av relevanta forskningsinstitutioner i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. Pilotprojekten kommer bestå av att i ett antal aktiviteter pröva och utveckla tillämpningen av ekosystembaserad havsförvaltning. Detta innefattar att på lokal nivå tillsammans med intressenter definiera målsättningen för förvaltningen, kartlägga ekosystemen samt de aktiviteter och belastningar som finns i området och pågående åtgärder. Därtill utvecklas och testas modeller och scenarier, samt utvärderingar och uppföljning av ekosystemmodeller (det vill säga test av effekt av föreslagna åtgärder) med hänsyn till förbättring av miljötillstånd och konsekvenser (kostnader) för lokalsamhället.
  2. Baserat på erfarenheter från pilotprojekten ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram vägledning i form av en handbok för att förklara och stödja arbete kring hur ekosystembaserad havsförvaltning ska genomföras i svenska havsområden (figur 1). Handboken är främst riktad till regionala och lokala förvaltningsmyndigheter som länsstyrelser och kommuner.

Åtgärden påbörjas från 2022 i form av pilotprojekt. I samband med detta ska också en genomförandeplan för åtgärden utarbetas. Pilotprojekten avslutas 2024 och vägledning i form av en handbok ska vara på plats senast 2027.

Översikt om organisation av åtgärden och de olika stegen i dess genomförande.Förstora bilden

Figur 1. Översikt om organisation av åtgärden och de olika stegen i dess genomförande. Klicka på bilden för att se den i större format.

Förväntad effekt av åtgärden

I tillämpning av ekosystembaserad havsförvaltning kan specifika åtgärder förstärkas och åtgärdsarbetet effektiviseras genom att synergier mellan olika åtgärder identifieras, eller målkonflikter mellan åtgärder löses. En ökad delaktighet av lokala aktörer väntas bidra till ett mer effektivt och lokalt anpassat åtgärdsarbete. På detta sätt bidrar åtgärden till att följa alla miljökvalitetsnormer i bilaga 3 HVMFS 2012:18 och att god miljöstatus uppnås och vi möjliggör ett långsiktigt, hållbart nyttjande av våra hav.

Lagstiftning/regelverk

Ekosystembaserad havsförvaltning kan bara ske inom ramen för relevant nationell lagstiftning. Arbete med projektet och resulterande vägledning sker med stöd i Havs- och vattenmyndighetens uppdrag.

Bakgrund och nuläge

Havs- och vattenmyndighetens grundläggande uppdrag är att bevara, restaurera och skapa förutsättningar för en hållbar förvaltning av sjöar, vattendrag och hav. Detta uppnås bland annat genom att tillämpa en ekosystembaserad förvaltningsmetod som inkluderar aktiv förvaltning av aktiviteter och belastningar för att möjliggöra att god miljöstatus nås och bibehålls samt ett hållbart nyttjande av havet och dess ekosystemtjänster på långt sikt. Det finns olika internationella och nationella initiativ för att genomföra ekosystembaserad havsförvaltning i marina system, (läs mer under Ytterligare information) men bara ett fåtal praktiska exempel på ekosystembaserad havsförvaltning som förvaltar multipla belastningar och dess påverkan på biologisk mångfald.

Målsättning för ekosystembaserad havsförvaltning. Illustration.

Figur 2. Definition av målsättning för ekosystembaserad havsförvaltning efter Cormier med flera 2017. Läs även mer under Ytterligare information.

Havsmiljöförordningen kräver framtagande av en marin strategi för att uppnå god miljöstatus senast 2020. Därtill finns nationella strategier, som miljömålssystemet, livsmedelsstrategin, framtidens fiske och vattenbruk, ekosystembaserad fiskförvaltning samt lokala intressen att beakta i respektive havsområde. I en konkretisering och test av ekosystembaserad havsförvaltning i geografiskt avgränsade havsområden krävs därför beaktande av både EU direktiv/förordningar och mer nationella och lokala målsättningar, för att kunna identifiera synergier och målkonflikter samt definiera målsättningar som ska följas upp inom pilotprojekten (figur 2).

Genom tidigare erfarenhet i arbete om ekosystembaserad fiskförvaltning (sidorna 118-119), finns förslag på hur målen kan formuleras och hur lokal förankring kan ske. Detta kompletterar även arbete med ekosystemansatsen i havsplaneringen och befintlig vägledning i ämnet. Dock måste dessa arbetet breddas så att även andra sektorsintressen, förutom fiske, inkluderas. Exempelvis behöver allmänhetens rekreationsintressen såsom friluftsliv och båtliv inkluderas och hur exploateringstryck längs kusten påverkar både socioekonomiska, kulturella och miljömässiga mål.

Geografisk omfattning

Kattegatt, Norra Gotlandshavet, Ålands hav och Bottenhavet.

Regional koordinering

Eftersom många belastningar och aktiviteter, samt ekosystemkomponenter som ingår i ekosystembaserad havsförvaltning har ett internationellt perspektiv måste en samordning ske inom de regionala havskonventionerna, Ospar och Helcom. Optimalt sker denna samordning regelbundet genom att relevanta arbetsgrupper och kommittéer i båda organisationerna informeras om framsteg i projektet och grannländer i respektive region eller delregion bjuds in att delta aktivt.

En svensk vägledning om genomförande av ekosystembaserad havsförvaltning kan vara en bas för en rekommendation om hur ekosystembaserad havsförvaltning ska genomföras i både Ospar- och Helcom-regionen. Inom Helcoms aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, BSAP, finns åtgärder kring arbetssättet för ekosystembaserad havsförvaltning (bland annat åtgärd HT12).

Kostnad och finansiering

För uppgifter om kostnader, se kapitlet Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet. Här redovisas också kostnads-nyttoanalys av åtgärden.

Åtgärden finansieras genom Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), åtgärdsanslaget och/eller Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF).

Uppföljning av åtgärdens effekter

Uppföljning av åtgärden ska ske genom årliga verksamhetsrapporter från pilotprojekten och slutligen genom publicering av vägledning i form av handbok om hur ekosystembaserad havsförvaltning ska genomföras i svenskt vatten. Dessutom kommer fördjupade miljöbedömningar i respektive områden genomföras i samband med uppdatering av bedömning av miljötillståndet för Nordsjön och Östersjön från 2018. Uppföljning specificeras närmare i åtgärdens genomförandeplan.