Åtgärdsfaktablad 11 - Övergödning (Tillförsel av näringsämnen)

ÅPH 11 (2015): Jordbruksverket.

Detta åtgärdsfaktablad publicerades 2015 och har inte uppdaterats för åtgärdsprogrammet 2022-2027.

Hitta på sidan

Åtgärd

Att utreda möjligheten att finansiellt ersätta nettoupptag av kväve och fosfor ur vattenmiljön genom odling och skörd av så kallade blå fånggrödor där det är möjligt i de havsområden som inte uppnår god miljöstatus. Stimulera tekniker för odling och förädling av blå fånggrödor.

Motivering

Åtgärden vidtas för att stimulera aktiviteter som leder till att näringsämnen tas upp från havet. Det minskar i sin tur effekten av näringsbelastning och dess negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. Åtgärden syftar till att stimulera sådant vattenbruk som ger ett nettoupptag av näringsämnen.

Miljökvalitetsnorm

A.1 (HVMFS 2012:18, bilaga 3)

Genomförande

Jordbruksverket har det övergripande ansvaret.

Ersättning för nettoupptag av näringsämnen förväntas stimulera utveckling av aktiviteter/tekniker (till exempel musselodling, algodling), vilket behövs för att omfattningen ska kunna öka och effekt uppnås.

Möjligheterna till kompletterande stöd från EU-fonder som EU Life och Horizon 2020/ Blue Growth bör undersökas för genomförandet av åtgärden.

Risk för negativa miljöaspekter behöver beaktas i genomförandet av åtgärden och utredas för varje enskilt projekt, där man även behöver beakta potentiella gränsöverskridande effekter på andra länder och behov av samråd bland annat enligt Esbokonventionens protokoll och 6 kap. 15 § miljöbalken.

Åtgärden påbörjades 2016. Åtgärden fortsätter genomföras i det uppdaterade åtgärdsprogrammet 2022-2027.

Lagstiftning/regelverk

Vid genomförande av åtgärden kan nedan regelverk aktualiseras:

Fiskelag (1993:787)

Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen

Miljöbalk (1998:808). Här finns det bland annat finns regler om strandskyddsdispens.

Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar

Miljötillsynsförordning (2011:13)

Miljöprövningsförordning (2013:251)

Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken,

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2021:13) om registrering, godkännande, spårbarhet, förflyttning, införsel samt export med avseende på djurhälsa

Bakgrund

Sveriges omgivande hav är övergödda på grund av hög näringsbelastning, Odling och skörd av t.ex. alger är ett sätt att ta upp näringsämnen ur havet, och på så sätt minska övergödningen. Bland annat har ökat siktdjup och lägre klorofyllkoncentrationer uppmätts bland musselodlingar jämfört med omgivande vattnet. Skörd av odlade musslor har potential att ta hand om 14 – 18 ton fosfor i Östersjön.

Läs mer under Ytterligare information.

Musselodlingar är dock inte helt problemfria. Musslor som odlas i Östersjön är ofta för små för mänsklig konsumtion, vilket leder till att det är svårt att få avsättning för skörd, och odlingarna är sårbara för isskador. Se även Bieffekter nedan. Odling av mikro- och makroalger är inte så utvecklad i Sverige och förekommer endast i några småskaliga pilotanläggningar. Det finns inte heller något ramverk för kväve- och fosforersättning på plats.

Mikroalger och bioreaktorer används för att ta hand om närsalter i avloppsvatten och koldioxid från cementproduktion. Syftet med detta är att framställa energi i form av biogas.

In-situ odling av alger sker bland annat inom ramen för SeaFarm projektet vid Kosterfjorden. Seppälä (2013) nämner algarter som kan vara lämpliga för odling i Östersjön. Potentialen för algodling som åtgärd behöver dock undersökas vidare. Åtgärden relaterar till målen i Jordbruksverkets strategi Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar.

Mer under Ytterligare information.

Geografisk omfattning

Nordsjön och Östersjön.

Koordinering EU-direktiv

Åtgärden kompletterar vattendirektivet (2000/60/EG) i kustzonen. Åtgärden är inte avgränsad till enbart kustzonen

Regional koordinering

Medan åtgärden förväntas ha främst lokala effekter finns existerande kompetensnätverk (till exempel submariner nätverk som kan utnyttjas.

Bieffekter

Intensiv musselodling kan lokalt leda till försämrad bottenfaunastatus, i synnerhet om vattenutbytet är begränsat eller om belastning av fekalier är för hög. Det kan leda till ökad syrekonsumtion genom nedbrytning av fekalier som försämrar bottenfaunans status och ger problem med ammoniumutsläpp från bottensediment.

Detta är dock ett problem som inte uppkommer i samband med lågintensiv musselodling eller vid odling av makroalger. Genom musslors fekalier kan miljögifter göras tillgängliga. Risk för negativa miljöaspekter behöver beaktas i genomförandet av åtgärden och utredas för varje enskilt projekt, där man även kan behöva beakta potentiella gränsöverskridande effekter på andra länder och behov av samråd bland annat enligt Esbokonventionens protokoll och 6 kap. 15 § miljöbalken.

Vattenbruk med nettoupptag av näringsämnen bör ha positiv påverkan på för biologisk mångfald genom bland annat en minskad övergödning.

Samhällsekonomiska konsekvenser

Kostnads-nyttoanalys och kostnadseffektivitet har analyserats, se kapitlet Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30, God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön.