Så jobbar vi för hållbar förvaltning av hav, sjöar, vattendrag och fisk

Vi har uppdraget att ta ett helhetsgrepp om havs- och vattenfrågorna, att öka kunskapen om haven, att hantera intressekonflikter kring våra hav och vatten och finna en balans mellan olika intressen. Med utgångspunkt i ekosystemens och människans behov har vi den samordnande rollen inom flera olika områden som berör arbetet för bättre vattenmiljöer.

Vårt grundläggande uppdrag, enligt vår myndighetsinstruktion, omfattar bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskresurser. Flera av Riksdagens 16 antagna miljökvalitetsmål har direkt anknytning till vatten – Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt växt och djurliv och Myllrande våtmarker. HaV har ett särskilt utpekat rapporterings- och uppföljningsansvar för de tre förstnämnda.

Fokus på bred samverkan

För att nå miljökvalitetsmålen har vi en omfattande verktygslåda till vårt förfogande. För att nå en effektiv, ekosystembaserad förvaltning av havsresurserna fokuserar vi på att arbeta med ett brett perspektiv och bred samverkan, både internt och med externa partners. Havsplanering är ett av de grundläggande verktygen. I december 2019 lämnade vi över ett förslag till havsplaner – för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet – till regeringen. I korthet kan man säga att vi visar hur havet kan användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden. Konkret kan det handla om var havsbaserade vindkraftverk bör placeras, var elkablar kan dras och hur yrkesfisket kan utvecklas. Vi har lagt stor vikt vid totalförsvarets intressen.

Havsplanering

EU:s ramverk grunden

För arbetet inom havsförvaltningen är EU:s havsmiljödirektiv en grundpelare. EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för ekonomisk zon. Huvudinriktningen är att den marina miljön i Europa är ett värdefullt arv som måste skyddas och bevaras.

Havsmiljödirektivet - EU:s gemensamma väg mot friska hav

Vatten statusklassas

Ett annat verktyg är vattenförvaltning, som handlar om att vi ska förbättra våra vatten och skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Vattenförvaltningen omfattar sjöar, vattendrag, kust- och övergångsvatten och grundvatten. Här kartläggs och statusklassas vatten för att samlas i databasen VISS. HaV ansvarar också för föreskrifter och vägledning till kommuner i badvattenfrågor. Arbetet sker utifrån EUs badvattendirektiv i svensk lag genom badvattenförordningen. Varje år ger vi, tillsammans med Folkhälsomyndigheten, ut en lägesbeskrivning av landets drygt 400 EU-bad.

Ramdirektivet för vatten - utgångspunkt för svensk vattenförvaltning

Årlig rapport om EU-bad

Skyddar hotade arter

Fiskförvaltning är ytterligare ett grundläggande verktyg. Vi ansvarar för nationella föreskrifter för fiske i havet (till stor del EU-reglerat) och i de fem stora sjöarna samt i tillrinnande vattendrag upp till första vandringshindret. Målet är att skydda hotade arter, bevara genetisk variation, vidmakthålla ekosystemtjänster och att naturligt förekommande fiskarter ska fortleva i livskraftiga bestånd. Varje år publicerar vi – i samarbete med SLU – en rapport som ger en övergripande bild av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår.

Fiske - regler och lagar

Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten

Ansvarar för fiskekontrollen

Fiskerikontroll är ett angränsande verksamhetsområde. Här har vid det övergripande ansvaret för att genomföra EU:s fiskerikontroll i Sverige. Det betyder att vi ansvarar för att kontrollera den fisk som fångas, landas, importeras, exporteras, transporteras och säljs i Sverige.

Fiskerikontroll och fisketillsyn

Framtidens fiske

Hur ska framtidens yrke- och fritidsfiske samt vattenbruk se ut? Tillsammans med Jordbruksverket tar vi fram en gemensam strategi, på uppdrag av regeringen. Här ska miljöambitioner förenas med hänsyn till fiskebestånd och fiskerinäringens krav.

Gemensam strategi för framtidens fiske

Global samverkan

Eftersom alla jordens hav är sammanbundna är internationell samverkan av största vikt om vi ska lyckas nå de globala miljömålen. Inget land kan på egen hand göra allt som krävs. HaV samarbetar därför med en rad organisationer och konventioner. Förutom Helcom är Ospar en viktig konvention för att skydda de känsliga miljöerna i Östersjön och Nordostatlanten. Vetenskapligt samarbete sker bland annat inom ICES, Internationella havsforskningsrådet.

Internationellt samarbete

HaV får nyckelroll

Vi samarbetar också med Sida inom ramen för HaVs globala program för internationellt utvecklingssamarbete. Vi stödjer regeringskansliet i olika regionala och globala konventioner, organisationer och processer, exempelvis Arktiska rådet, Konventionen för biologisk mångfald (CBD) och Commission for the Conservation of Antarctic Marine Living Resources (CCAMLR). När det gäller den sistnämnda organisationen har Sverige och HaV fått en nyckelroll i och med att HaVs generaldirektör Jakob Granit axlar rollen som ordförande i kommissionen med start i november 2020.

FN:s mål utgångspunkten

Genom Agenda 2030 har världens länder åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 till år 2030 säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Utöver miljömålen i Agendan ingår också flera mål som rör mänskliga rättigheter. Utgångspunkt för vårt internationella arbete är FN:s globala hållbarhetsmål, Sveriges politik för global utveckling (PGU) och generationsmålet inom det svenska miljömålsarbetet.

Agenda 2030 - en global hållbarhetsagenda

Publicerad: 2020-08-28
Sidansvarig: Webbredaktion