Så jobbar vi för hållbar förvaltning av hav, sjöar och vattendrag
Vi har uppdraget att ta ett helhetsgrepp om havs- och vattenfrågorna, att öka kunskapen om haven, att hantera intressekonflikter kring våra hav och vatten och finna en balans mellan olika intressen. Med utgångspunkt i ekosystemens och människans behov har vi den samordnande rollen inom flera olika områden som berör arbetet för bättre vattenmiljöer.

Det grundläggande uppdraget
Vårt grundläggande uppdrag, enligt vår myndighetsinstruktion, omfattar bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskresurser. Flera av Riksdagens 16 antagna miljökvalitetsmål har direkt anknytning till vatten – Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt växt och djurliv och Myllrande våtmarker. HaV har ett särskilt utpekat rapporterings- och uppföljningsansvar för de tre förstnämnda.
För att nå miljökvalitetsmålen har vi en omfattande verktygslåda till vårt förfogande. För att nå en effektiv, ekosystembaserad förvaltning av havsresurserna fokuserar vi på att arbeta med ett brett perspektiv och bred samverkan, både internt och med externa partners.
Global och regional samverkan
Eftersom alla jordens hav är sammanbundna är internationell samverkan av största vikt om vi ska lyckas nå de globala miljömålen. Inget land kan på egen hand göra allt som krävs. HaV samarbetar därför med en rad organisationer och konventioner. Helsingforskonventionen, Helcom, är det regionala organ som håller ihop samarbetet om Östersjöns miljö mellan de nio Östersjöländerna. Förutom Helcom är Ospar en viktig konvention för att skydda de känsliga miljöerna i Östersjön och Nordostatlanten. Vetenskapligt samarbete sker bland annat inom ICES, Internationella havsforskningsrådet. Råden från ICES blir bland annat grund för beslut om fiskekvoter. Läs mer om hur HaV jobbar här.
EU:s havsmiljödirektiv grundpelare
För arbetet inom havsförvaltningen är EU:s havsmiljödirektiv en grundpelare. EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för ekonomisk zon. Huvudinriktningen är att den marina miljön i Europa är ett värdefullt arv som måste skyddas och bevaras.

Havsmiljödirektivet - EU:s gemensamma väg mot friska hav
Insatser för Östersjön
För att förvandla Östersjön till det friska och levande hav det en gång var, krävs många och kraftfulla åtgärder. Övergödning, farliga ämnen och fiske har påverkat ekosystemen under lång tid och det kommer att ta tid att åtgärda dem. Insatser mot övergödning, skapande av marina reservat, översyn av avlopp, reglering av fiskekvoter, bekämpning av invasiva arter, övervakning av hälsoläget hos fiskar och däggdjur, vraksaneringar och insamling av marint skräp, som spökgarn, hör till det som HaV arbetar med. Åtgärder kopplat till dessa områden genomförs bland annat inom ramen för Åtgärdsprogrammet för havsmiljön.
Insatser för Västerhavet
I Västerhavet är miljösituationen inte tillfredsställande, men generellt bättre än i Östersjön. Många fisk- och skaldjursarter har minskat kraftigt, till exempel är det kustnära torskbeståndet nästan borta. I juni 2020 presenterade HaV ett brett åtgärdsprogram för att skydda och förbättra tillståndet för torsken. För att skydda miljön i Nordostatlanten har Ospar, en regional konvention, en viktig roll. Här omfattas Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt. Ospar-kommissionen möts varje år. HaV representerar då Sverige i förhandlingarna.

Restaureringar av miljöer och habitat
Förstörda livsmiljöer går ofta att återskapa. Restaurering av ålgräsängar, som skyddar fiskyngel, är ett exempel där HaV gör insatser i Västerhavet. Ett annat exempel är Triwa, ett EU-finansierat projekt där vattenmiljöerna i Torneälvens biflöden ska förbättras. Det blir den mest omfattande restaureringen av vattenmiljöer hittills i Europa. HaV är största medfinansiären.
EU-direktiv ska säkra mångfalden
För att motverka förlust av biologisk mångfald har EU:s medlemsländer antagit flera direktiv, bland annat art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG). Syftet med bestämmelserna i direktivet är att säkra den biologiska mångfalden genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer samt den vilda floran och faunan inom EU:s medlemsländer.
Målet – livskraftiga fiskbestånd
Fiskförvaltning, grundad på ekosystemtänkande, är ett av de grundläggande verktygen. Vi ansvarar för nationella föreskrifter för fiske i havet (till stor del EU-reglerat) och i de fem stora sjöarna samt i tillrinnande vattendrag upp till första vandringshindret. Målet är att skydda hotade arter, bevara genetisk variation, vidmakthålla ekosystemtjänster och att naturligt förekommande fiskarter ska fortleva i livskraftiga bestånd. Regeringen har gett oss i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Syftet är att utvärdera effekterna på sill-och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds-och åldersstruktur.
.jpg)
Sill kallas strömming när den fångas norr om Kalmarsund. Foto: Tobias Dahlin
Ansvarar för fiskekontrollen
Fiskerikontroll är ett angränsande verksamhetsområde. Här har vid det övergripande ansvaret för att genomföra EU:s fiskerikontroll i Sverige. Det betyder att vi ansvarar för att kontrollera den fisk som fångas, landas, importeras, exporteras, transporteras och säljs i Sverige. Vi gör det i tät samverkan med andra myndigheter, till exempel Kustbevakningen. Resultaten av så kallade pådrag, riktade insatser inom fiskerikontroll under begränsade tidsperioder, redovisas löpande på HaV:s webbplats.

Torsken uppehåller sig på djup ner till 200 meter. Det är endast under leken som torsken förekommer i stim. När den jagar efter bytesdjur simmar den omkring i de övre vattenlagren.

Övergödning leder ofta till en ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger. Sommartid kan övergödning leda till massförökning av växtplankton, så kallad algblomning. Foto: Monica Forsell/HaV
Minska övergödningen
För att förvandla Östersjön till det friska och levande hav det en gång var, krävs många och kraftfulla åtgärder. Övergödning är fortfarande att stort problem. Det försämrar vattenkvaliteten och kan i vissa fall orsaka syrebrist. På hemmaplan samlas konkreta åtgärder mot övergödningen bland annat i det som kallas Leva, Lokalt engagemang för vatten. De svenska åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen är viktiga för att minska övergödningen, men räcker inte för att uppnå miljökvalitetsmålet.

Luftningsrör och slamavskiljare. Foto: Maja Kristin Nylander
Vägleder om små avlopp
Landets cirka 700 000 små avloppsanläggningar som har vattentoalett ansluten, men inte är kopplade till kommunala reningsverk, sprider bakterier, miljöfarliga ämnen och bidrar till övergödningen. Det är kommunerna som ger tillstånd till nya avloppsanläggningar och som utför tillsyn på befintliga anläggningar. HaV vägleder både kommuner och länsstyrelser.
Fiskebegränsningar i marina skyddade områden
HaV har infört förbud mot bottentrålning i Östergötland i områdena Vikasgrunden, St. Anna och Gryts skärgård samt i Bråviken. Även i det marina skyddade området Balgö i Västerhavet råder förbud mot bottentrålfiske. Vi arbetar med regleringar för att nå marina bevarandemål och för att ta ett samlat grepp kring frågan om marina skyddade områden. Vi vill skapa ett funktionellt nätverk av dessa i Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet.

Blåmusslor odlas främst på linor eller nät i havet längs västkusten. När de nått konsumtionsstorlek skördas de, främst för att användas som mat, men de kan även användas även till djurfoder och som gödningsmedel. Foto: Pernilla Johansson/HaV
Framtidens fiske
Hur ska framtidens yrke- och fritidsfiske samt vattenbruk se ut? Tillsammans med Jordbruksverket tar vi fram en gemensam strategi, på uppdrag av regeringen. Här ska miljöambitioner förenas med hänsyn till fiskebestånd och fiskerinäringens krav.
Vi ansvarar för kalkningen
Ett stort antal sjöar och vattendrag behöver fortfarande kalkas för att hålla försurningen i schack och de kommer att behöva kalk även framöver. HaV har det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten och fördelar pengar till länsstyrelserna för kalkningsåtgärder, effektuppföljning, planering och kontroll.
Utveckla ett ramverk för vattenresursförvaltning
Tillgång till vatten av hög kvalitet är viktigt för hela Sveriges utveckling. Vatten behövs för våra ekosystems funktion, energiproduktion, gröna näringar och industri och hushåll. HaV utvecklar ett ramverk för vattenresursförvaltning. Målet är att säkra samhällets samlade behov av vatten och minska riskerna vid torka och översvämning. Arbetet sker i dialog med representanter från nationella och regionala myndigheter, kommuner, universitet, intresseorganisationer och verksamhetsutövare.

Säkra vatten av god kvalitet, både idag och imorgon
EU:s vattendirektiv har tagits fram för att skapa en likadan förvaltning av medlemsländernas vatten. Det anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten. Syftet är att vi ska ta hand om våra vattenresurser så att kommande generationer ska få tillgång till vatten av bra kvalitet i tillräcklig mängd. Vattendirektivet visar tydligt att arbetet med vattenförvaltning ska utgå från hur vattnet rinner, så kallade avrinningsområden.
VISS är ett verktyg, en databas, för att dela information om alla vattenförekomster i Sverige. VISS har utvecklats av Vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna i samverkan med HaV. VISS innehåller information om Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Det finns även en inbyggd kartfunktion.
Nyckelroll för HaV
Vi samarbetar också med Sida inom ramen för HaV:s globala program för internationellt utvecklingssamarbete. Vi stödjer regeringskansliet i olika regionala och globala konventioner, organisationer och processer, exempelvis Arktiska rådet, Konventionen för biologisk mångfald (CBD) och Commission for the Conservation of Antarctic Marine Living Resources (CCAMLR).

Isberg. Foto: Håkan Carlstrand/HaV