Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljökvalitetsnormer Vattenförvaltning Vägledning

Frågor och svar om miljökvalitetsnormer för ytvatten

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om att bestämma miljökvalitetsnormer för ytvatten.

Frågorna har kommit in till myndigheten och diarieförts och besvarats. För att fler ska kunna ta del av dessa sammanställer vi och publicerar dem här.

Kan man besluta om undantag på grund av bristande finansiering av en specifik åtgärd?

Att besluta om förlängd tidsfrist eller mindre stränga krav på grund av bristande finansiering av en specifik åtgärd varken kan eller bör göras utan att nedan har beaktats.

Det bör utredas om den tänkta åtgärden som saknar finansiering kan ersättas av en annan finansierad åtgärd. Till exempel kan en åtgärd ersättas av en annan åtgärd enligt nedan resonemang.

  • Om åtgärden syftar till att minska diffus påverkan från jordbruk, dvs fysikalisk-kemiska förhållanden, bör den kunna ersättas med till exempel skyddszon eller andra åtgärder som syftar till att minska näringsläckage från jordbruk. Två zoner som är etablerade i det svenska systemet och som därmed är finansierade är "anpassad skyddszon" och "skyddszon längs vattendrag".
  • Om åtgärden syftar till att minska påverkan på morfologiska förhållanden bör den kunna ersättas av andra åtgärder med samma fokus. Exempel som finns i VISS är "Restaurering av rensade eller rätade vattendrag" inklusive alla underrubriker.

Det bör vara klart om åtgärden är en ”grundläggande” åtgärd och kan genomföras med stöd av artikel 11(3)(h) som i nationell lagstiftning kan sägas motsvaras av kapitel 2, 5, 9, 11 och 12 i miljöbalken. Om så är fallet kan åtgärden vara finansierad.

Det är också viktigt att beakta följande två citat från vägledningen.

  • I vägledningen på sidan 31 står att ”Administrativa begränsningar på grund av bland annat bristande finansiering kan motivera förlängd tidsfrist på grund av att det inte är tekniskt möjligt".
  • Vidare framgår i vägledningen på sidan 33 att "Bristande finansiella styrmedel … kan vara motiv för undantag i form av förlängd tidsfrist." "Avsikten är dock att dessa hinder ska elimineras för att god status ska uppnås på sikt. För att det ska kunna ske krävs en beskrivning av begränsningarna samt förslag på hur dessa begränsningar kommer att hanteras i framtiden."
Publicerad: 12 januari 2017
Vad säger EU-kommissionen om undantagen i Sverige?

Det hölls samtal mellan Sverige och EU-kommissionen 2013. Då ställde EU-kommissionen en fråga (fråga 32) med koppling till hur undantaget förlängd tidsfrist tillämpats i den första omgången av förvaltningsplaner för respektive avrinningsdistrikt, när det gäller beräkningen av orimliga kostnader och definitionen av inte tekniskt möjligt.

EU-kommissionen begärde ytterligare förtydliganden och exempel avseende bristande kunskap kring oklara föroreningskällor och diffusa läckage, liksom åtgärder för övergödning. EU-kommissionen betonade att även om det råder osäkerhet behöver åtgärder ändå genomföras.

Eftersom då förslagna åtgärder inte är tillräckliga för att uppnå god status menade EU-kommissionen att mer behöver göras för att ta itu med specifika frågor. Samt att genomförandet av befintlig lagstiftning också är ett prioriterat område. EU-kommissionen ansåg även att Sverige behöver ange vilka sektorer som är drivkrafter bakom beslutade undantag.

Sverige förklarade att arbetet fortfarande pågår för att identifiera föroreningskällor och det kommer att ta lång tid att få klarhet när det gäller källorna och ännu längre tid att se resultat.

Publicerad: 12 januari 2017
Ska hamnar förklaras som kraftigt modifierade vatten eller ska det hellre utredas om undantag ska beslutas?

Havs- och vattenmyndigheten förordar att undantag i form av mindre strängt krav tillämpas i samband med hamnanläggningar och att det görs enhetligt mellan vattendistrikten.

Mindre strängt krav sätts på statusnivå, men skälen för undantaget behöver beskrivas utifrån den för undantagssättningen aktuella kvalitetsfaktorn alternativt parametern.

Tillämpning av kraftigt modifierade vatten (KMV) förutsätter att vattenförekomsten på väsentligt sätt har ändrat sin fysiska karaktär. Vattenförekomster med större hamnanläggningar har en väsentligt förändrad karaktär men det är för det mesta inte den enda orsaken till att god ekologisk status inte kan nås.

Ofta förekommer även andra faktorer som gör det svårt att nå god ekologisk status, exempelvis problem med övergödning. För närvarande är det svårt att utifrån biologisk data bedöma vilka problem som har störst betydelse för att god ekologisk status i vattenförekomster som hyser hamnanläggningar inte är nådd.

Om möjligheten att förklara en vattenförekomst som KMV tillämpas i vattenförekomster med hamnanläggningar behövs en mycket komplex redovisning av miljökvalitetsnormen God ekologisk potential. Dessutom är det troligt att vissa av de åtgärder som bedöms som rimliga i syfte att förbättra det hydromorfologiska tillståndet skulle kunna vara negativa för att uppnå god status avseende, till exempel miljögifter.

Både avseende KMV och mindre strängt krav ska alla rimliga åtgärder identifieras vilket i praktiken bör ge samma resultat när åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormer är genomförda.

Havs- och vattenmyndigheten bedömer emellertid att det blir tydligare om KMV tillämpas när huvudorsaken till att god status inte kan nås är fysisk påverkan och att mindre strängt krav tillämpas när orsaken är en kombination av olika typer av påverkan samt om det är svårt att fastställa att det är fysisk påverkan som är den huvudsakliga orsaken.

Publicerad: 12 januari 2017
Kan undantag i form av mindre strängt krav och förlängd tidsfrist fastställas för en och samma vattenförekomst?

Det finns möjlighet att kombinera de två undantagen på en och samma vattenförekomst samtidigt. Om undantagen förlängd tidsfrist och mindre stränga krav fastställs, exempelvis ”måttlig status 2027” är det viktigt att det framgår vilken kvalitetsfaktor och orsak som ligger bakom de olika delarna av undantagen samt vilka åtgärder som anses rimliga att genomföra.

Publicerad: 12 januari 2017
Hur fastställs miljökvalitetsnormer inklusive undantag?

Miljökvalitetsnormer, inklusive undantag, ska fastställas för ekologisk status eller potential respektive kemisk ytvattenstatus.

Undantag baseras i praktiken på en viss del av den ekologiska statusen eller potentialen respektive kemiska ytvattenstatusen, det vill säga kvalitetsfaktor för ekologisk status respektive parameter för kemisk ytvattenstatus. Av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 4 kap. 6 § HVMFS 2019:25 framgår att vattenmyndigheten ska fastställa miljökvalitetsnormen för ytvattenförekomsten så att det framgår vilken kvalitetsfaktor för ekologisk status alternativt ekologisk potential eller vilken enskild parameter för kemisk ytvattenstatus som är justerad med anledning av de krav som följer av undantaget.

Undantag får vidare inte beslutas på sådant sätt att det medför att vattnets kvalitet riskerar ytterligare försämring. Ytterligare försämring avser försämring mellan klass per kvalitetsfaktor och avser alltså inte försämring av kvalitetsfaktorns status inom en klass. Dock är försämring inte tillåten i den lägsta klassen. Ovanstående gäller oavsett vilken kvalitetsfaktor det är fråga om och inte endast biologiska kvalitetsfaktorer (jämför MÖD 2018:28 (Mölndalsån), C461/13 (Weserdomen)). Eftersom även kvalitetsfaktorer som inte är avgörande för undantaget på sikt kan leda till att miljökvalitetsnormen inte kan nås om de tillåts att försämras är det viktigt att försämring bedöms för enskilda kvalitetsfaktorer.

Exempel

Ekologisk status bedöms vara måttlig i en sjö på grund av att kvalitetsfaktorerna fytoplankton och näringsämnen i sjöar båda är klassificerade till måttlig status. Orsaken är höga fosforhalter med anledning av diffusa utsläpp från intilliggande jordbruk. Situationen har bedömts inte kunnat åtgärdas så att god status inte har kunnat nås. Sjön bedöms även vara påverkad av koppar på grund av utsläpp från industri på ett sådant sätt att kvalitetsfaktorn SFÄ bedöms inte kunna uppnå mer än måttlig status på grund av orimliga kostnader. Koppar är ett särskilt förorenande ämne (SFÄ). Det finns alltså skäl att besluta om undantag. Sjön är emellertid morfologiskt opåverkad. Därför har kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd klassificerats till hög status.

Vid miljökvalitetsnormens fastställande ska det tydligt framgå vilken respektive kvalitetsfaktor som undantaget grundas på. Eftersom försämring inte får ske, enligt 4 kap. 9–10 §§ VFF och 4 kap. 3 § HVMFS 2019:25, av övriga kvalitetsfaktorer som inte ger skäl för undantag ska även framgå i miljökvalitetsnormen att morfologiskt tillstånd ska vara hög och god status ska bibehållas för övriga delar.

Miljökvalitetsnormen i detta exempel ska sättas till måttlig ekologisk status 2027 med angivelse om att det mindre stränga kravet beror på kvalitetsfaktorn SFÄ (koppar) och att den förlängda tidsfristen beror på kvalitetsfaktorerna fytoplankton och näringsämnen samt att kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd ska bibehålla hög status. Miljökvalitetsnormen för ekologisk status skulle då kunna redovisas enligt nedan:

Måttlig ekologisk status 2027

  • med hög status för Morfologiskt tillstånd

bibehållen god status för övriga kvalitetsfaktorer inklusive SFÄ (förutom koppar) med justering avseende

  • Fytoplankton – god status 2027 (förlängd tidsfrist)
  • Näringsämnen – god status 2027 (förlängd tidsfrist)
  • SFÄ – måttlig status på grund av koppar (mindre stränga kvalitetskrav).

Kemisk status bedöms samtidigt vara ej god i sjön på grund av höga kvicksilverhalter som orsakats av atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter. Situationen har bedömts inte kunnat åtgärdas och ett mindre strängt kvalitetskrav har bedömts vara tillämpligt. Miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus i detta exempel ska sättas till ej god kemisk ytvattenstatus med angivelse om att det mindre stränga kravet beror på kvicksilver och att god ytvattenstatus ska bibehållas för övriga delar. Miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus skulle då kunna redovisas enligt nedan:

Ej god kemisk ytvattenstatus

bibehållen god ytvattenstatus för alla parametrar

men med justering avseende

  • Kvicksilver – ej god ytvattenstatus (mindre stränga kvalitetskrav)

Hur undantagen pedagogiskt redovisas är upp till vattenmyndigheterna att avgöra men det ska gå att se vilken miljökvalitetsnormen är och vilken kvalitetsfaktor respektive parameter som ger skäl till undantag samt anges att övriga kvalitetsfaktorer i förekommande fall ska bibehålla god status. Det ska dessutom framgå om någon kvalitetsfaktor är klassificerad som hög. Om det framgår tydligt vilken del av den ekologiska statusen eller potentialen respektive kemiska ytvattenstatusen som ligger till grund för undantaget och vilka som har god eller hög status kommer exempelvis tillståndsprövande myndigheter och domstolar kunna överblicka vilka delar som behöver förbättras och vilka som inte får försämras.

Publicerad: 12 januari 2017
Uppdaterad: 8 juli 2020
Vilken information om undantag ska Sverige rapportera till EU-kommissionen?

EU förväntar sig att följande information rapporteras:

  • status
  • typ av undantag
  • skäl till undantaget
  • bakomliggande betydande påverkan och drivkrafter
  • vilken kvalitetsfaktor som ej når god status till 2015.

Dessutom ska förvaltningsplaner och åtgärdsprogram rapporteras. I dessa dokument kommer EU-kommissionen att titta på de delar som handlar om undantag liksom den information som finns i VISS.

Detaljerad information om vad Sverige ska rapportera finns att läsa i vägledning från EU om rapportering.

Publicerad: 12 januari 2017
Kan miljökvalitetsnormer sättas för alla prioriterade ämnen och utöver detta sätta en övergripande norm där de underliggande normerna ingår?

Vi ser gärna att status, det vill säga klassificeringen för alla de prioriterade ämnena redovisas separat i VISS alternativt gruppvis, förslagsvis tungmetaller, bekämpningsmedel, industriella föroreningar, övriga föroreningar.

Vi ser ingen anledning att ändra på normformulering och skapa en norm för respektive prioriterat ämne.

Publicerad: 12 januari 2017
Hur beräknas biotillgänglig koncentration av koppar i kustvatten och vatten i övergångszon som har en DOC halt under 2 mg/l?

DOC: Dissolved organic carbon, löst organiskt kol

Formeln (( [DOC]/2 )0,6136 ) som ska användas för att beräkna biotillgänglig koncentration av koppar i kustvatten (fotnot 6 till Tabell 4.1, Bilaga 4, HVMSF 2019:25) kan inte tillämpas för vatten med en DOC halt under 2 mg/l.

Bedömningsgrunderna (4,3 μg Cu/l för Västerhavet och 1,45 μg Cu/l för Östersjön) som ska användas om platsspecifika data för DOC saknas kan också användas för kustvatten och vatten i övergångszonen när DOC halten understiger 2 mg/L.

Publicerad: 3 februari 2020
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljökvalitetsnormer Vattenförvaltning Vägledning