Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Regeringsuppdrag

Uppföljning av den maritima strategin

Regeringen har gett Havs- och vattenmyndigheten uppdraget att vidareutveckla tidigare föreslagna indikatorer till maritima strategin till ett slutgiltigt upplägg samt att påbörja användningen av dem. Vi ska redovisa uppdraget senast den 31 augusti 2020.

mål med maritima strategin

Klicka för större bild

Den 30 april 2020 lämnade HaV en delredovisning av uppdraget till regeringen. HaV föreslår bland annat att några indikatorer ändras så att de blir mer ändamålsenliga. I enlighet med uppdraget lämnar HaV även förslag till utformning av indikatorer för klimat, folkhälsa, innovation och maritim turism. Exempelvis för klimat föreslås koldioxidutsläpp från maritima näringar i förhållande till näringarnas förädlingsvärde. För folkhälsa handlar indikatorerna om förväntad återstående medellivslängd och andel av befolkningen som lever i ekonomisk utsatthet i kustområden, där en jämförelse görs med liknande områden i övriga Sverige. Kustområden avser området närmast kusten och där tätorterna har upp till10 000 invånare.

Syftet med uppföljningssystemet och indikatorerna är att vi över tid ska ha bättre kunskapsunderlag inför framtida beslut om maritima frågor i Sverige, och säkra en stark hållbar blå ekonomi i Sverige.

Utformningen av uppföljningssystemet har utgått ifrån maritima strategins utformning. Merparten av indikatorerna för den årliga uppföljningen handlar om huruvida tillståndet i kustområdena rör sig mot det önskade läget eller inte. Vi kan kalla dem tillståndsindikatorer, det vill säga de beskriver hur konkurrenskraftigt näringslivet är, hur attraktiva kustområdena är eller om haven är i balans eller inte. När vi lägger flera år till varandra kan vi också se i vilken riktning indikatorernas förändring rör sig.

I den mån det är möjligt och relevant ska indikatorerna utgå från redan existerande indikatorer som används för uppföljning, exempelvis av de transportpolitiska målen, miljökvalitetsmålen, de näringspolitiska målen och Agenda 2030.

Perspektiv- och åtgärdsindikatorer

P1 Miljöpåverkan i havet

Beskrivning

Indikatorn består av två delar, andel (procent) av det totala svenska havsområdet med hög miljöpåverkan och andel med låg miljöpåverkan.

Källa: HaV, Havsplaneringen

Kommentar

Indikatorn består av en sammanvägning av den totala miljöbelastningen avseende flertalet påverkande komponenter. Data insamlas och redovisar total kumulativ påverkan enligt verktyg utvecklat för havsplaneringen. Indikatorn har koppling till mål 6.3 , 14.1 och 14.2 i Agenda 2030.

P2 Tillgång till arbetsplatser i kustområden

Beskrivning

Andelen av Sveriges samtliga arbetsplatser som återfinns inom kustområdena.

Källa: SCB Centrala företags- och arbetsställeregistret, SCB:s definition av kustområden

båtar i januarisol

foto: Ann-Charlotte Berntsson

Kommentar

  • Indikatorn visar den totala tillgången till arbetsplatser i kustområdena. Detta återspeglar möjligheten för kustbefolkningen att också arbeta lokalt. Indikatorn visar också kustområdenas konkurrenskraft jämfört med ”övriga landet” när det gäller att attrahera arbetstillfällen.
  • Alternativt kan ”övriga Sverige med undantag för tätorter över 10 000 invånare” användas för att få en mer ”rättvis” jämförelsebas.

P3 Besöksattraktivitet

Beskrivning

Andelen av samtliga gästnätter i Sverige som tillbringas i kustområdena.

Källa: SCB:s bearbetning av Tillväxtverkets Gästnattsstatistik. SCB:s definition av kustområden

Kommentar

  • Indikatorn visar andelen av alla gästnätter som tillbringas i kustområdena. Indikatorn visar kustområdenas attraktionskraft för besök i förhållande till Sverige i sin helhet. Alternativt kan ”övriga Sverige med undantag för tätorter över 10 000 invånare” användas för att få en mer ”rättvis” jämförelsebas.
  • Indikatorn har koppling till mål 8.9 och 12.b i Agenda 2030.

P4 Attraktiva boendemiljöer

Beskrivning

Andelen av Sveriges befolkning bosatta inom kustområdena

Källa: SCB:s register över befolkningen, SCB:s definition av kustområden

skärgårdsboende

foto: Maria Samuelsson

Kommentar

  • Indikatorn visar utvecklingen av befolkningen i kustområdena. Indikatorn visar kustområdenas attraktionskraft för bosättning. En ökad andel visar att kustområdenas attraktionskraft ökar visavis övriga Sverige. Alternativt kan ”övriga Sverige med undantag för tätorter över 10 000 invånare” användas för att få en mer ”rättvis” jämförelsebas

P5 Uppkopplade kustområden

Beskrivning

  • Andelen av Sveriges kustkommuner som har tillgång till bredband (minst 100 mb/s)
  • Källa: Post och telestyrelsen
  • Kustkommunerna utgörs av Boverkets definition av kustkommuner. Totalt 82 stycken.

Kommentar

Indikatorn visar på en dimension av kustområdenas förutsättningar för att vara attraktiva för såväl boende, besök och arbete. Tillgången till bredband definieras som tillgång till bredband vid fasta punkter - såsom hushåll och arbetsställen.
  • Indikatorn har koppling till mål 9.c i Agenda 2030.

P6 Smarta kustområden

 

Beskrivning

Kustkommunernas medianvärde jämfört med medianvärdet för samtliga Sveriges kommuner vad gäller andelen högutbildade och andelen i ”kreativa yrken”. För definitioner se källan.

Källa: Handelshögskolan i Jönköping, Charlotta Mellander

Kommentar

  • Ju högre sammanlagd rankning desto ”smartare och mer kreativa” är Sveriges kustområden i relation till kommunerna i övrigt.
  • Indikatorn visar på kustkommunernas förmåga att attrahera högutbildade och personer med kreativa yrken. Indikatorn visar på kustområdenas potential.

P7 Konkurrenskraftiga näringar

Beskrivning

Indikatorn består av tre delar som tillsammans avser de samlade maritima näringarna enligt SCB:s definition:

  • Antal sysselsatta i de maritima näringarna
  • Förädlingsvärdet i de maritima näringarna (mnkr)
  • Varuexport i de maritima näringarna (tkr)

Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB

Kommentar

  • De tre måtten ger sammantagna en god bild av de maritima näringarnas konkurrenskraft. Utvecklingen för de olika måtten kan jämföras med andra branscher eller näringar i andra delar av landet.
  • Indikatorn har koppling till mål 9.2 och 8.2 i Agenda 2030.

ÅO1 Övergödning

Beskrivning

Indikatorn består av två delar, fördelat på geografiska havsbassänger, fosforbelastning på havet och kvävebelastning på havet.

Källa: HaV uppföljning av miljömål Ingen Övergödning

Övergödning i Östersjön

foto: Monica Forsell

Kommentar

Att minska övergödningen är enligt strategin en viktig förutsättning för balans i de marina ekosystemen. Minskad övergödning är också en del i de nationella miljömålen och Agenda 2030-målen.

Indikatorn visar på svenska havsmiljöers övergödningsstatus i relation till förhållandena i havsområdena generellt.

Indikatorn har koppling till mål 6.3, 14.1 och 14.2 i Agenda

ÅO2 Miljögifter i svenskfångad fisk

Beskrivning

Indikatorn räknas fram från underlagsdata från åtta lokaler och innebär en sammanställning av nio farliga ämnen.

Källa: HaV:s uppföljning av miljömål Hav i balans.

Kommentar

Indikatorn visar utvecklingen av miljögifter i havet. Giftfria marina livsmedel är grundläggande för att säkerställa ”ekosystemtjänster som behövs för en fortsatt utveckling av de maritima näringarna”.

Indikatorn har koppling till mål 6.3, 12.4, 14.1 och 14.2 i Agenda 2030.

ÅO3 Hållbart nyttjade fiskbestånd

Beskrivning

Indikatorn är ett aggregerat mått på andelen fisk och skaldjursbestånd som nyttjas hållbart.

Källa: HaV uppföljning av miljömål Hav i balans.

sillstim

foto: Tobias Dahlin Azote/HaV

Kommentar

Hållbart fiske är en av de grundläggande förutsättningarna för att säkerställa marina ekosystem i balans samt ”ekosystemtjänster som behövs för en fortsatt utveckling av de maritima näringarna”

Indikatorn har koppling till mål 12.2, 14.2 och 14.4 i Agenda 2030.

ÅO4 Olyckor och tillbud i svenska vatten

Beskrivning

Indikatorn är ett mått på samtliga rapporterade olyckor och tillbud med svenskflaggade och utländska fartyg på svenskt territorialvatten. Data delas upp på tre kategorier: allvarliga olyckor, mindre allvarliga olyckor, samt tillbud.

Källa: Transportstyrelsen

Kommentar

Att minska antalet olyckor till sjöss är på flera sätt viktigt för att nå visionen om ett friskt och säkert hav. Indikatorn visar utvecklingen av antalet olyckor och tillbud fördelat på händelsernas karaktär.

Indikatorn har koppling till mål 8.8 och mål 14.1 i Agenda 2030.

ÅO5 Innovation för maritima näringar

Beskrivning

Totala offentliga resurser fördelade till maritima näringar från innovationsprogram från Vinnova, Energimyndigheten och Tillväxtverket (exakt definition av innovationsprogram återstår).

Definitionen av maritima näringar utgår från SCB:s definition.

Källa: respektive innovationsmyndighet.

Kommentar

De statliga innovationsresurserna utgör en viktig förutsättning för näringslivets förnyelse och långsiktiga hållbarhet. Indikatorn visar på de maritima näringarnas förmåga att attrahera dessa resurser.

Indikatorn har koppling till mål 7a, 8.2 och 9 i Agenda 2030.

ÅO6 Översiktsplanering för kust, hav och skärgård

Beskrivning

Andelen av Sveriges kustkommuner som har översiktsplanerat hela sitt kust- och havsområde.

Källa: Boverket, enkät till Sveriges kommuner.

Kommentar

Den fysiska planeringen skapar förutsättningar för den maritima näringen. För att kunna följa utvecklingen för havs- och kustområden är det därför relevant att mäta utvecklingen inom den fysiska planeringen. Antalet kustkommuner som har översiktsplanerat kust, skärgård och hav är därför en viktig indikator.

Indikatorn har koppling till både mål 11.a och mål 14 i Agenda 2030.

ÅO7 Rättvisa trafikslagsregelverk

Beskrivning

Sjötrafikens internalisering av samhällsekonomiska kostnader (procent av samhällskostnaderna som internaliseras i skatter, avgifter). Jämförelser med exempelvis fordonstransporter på väg och järnväg är möjlig.

Källa: Trafikanalys

Kommentar

Att följa upp regelverkens funktionalitet är svårt. Genom indikatorn får vi ett mått på regelverkens funktionalitet för sjötrafiken.

Indikatorn har koppling till mål 8.4 och 9.2 i Agenda 2030.

ÅO8 Resurser för internationellt samarbete kring innovationer och maritima miljöer

Beskrivning

Offentliga resurser fördelade till svenska maritima miljöer och företag från ett urval internationella samarbetsprogram. Insatser i Horisont 2020, Östersjöprogrammet samt Nordsjöprogrammet föreslås ingå.

Källa: respektive programansvarig myndighet

Kommentar

Summan resurser som investeras i internationell samverkan i de utvalda programmen är en indikation på de totala resurser som läggs på internationell samverkan kring maritima miljöer och innovationer i de maritima näringarna. Indikatorn visar också på utvecklingen av Sveriges förmåga att ingå i denna typ av samverkan

Indikatorn har koppling till mål 7a och 17 i Agenda 2030

ÅO9 -13 Näringarnas konkurrenskraft

 

Beskrivning

Var och en av indikatorerna för delnäringarna består i sin tur av tre delmått:

  • Antal sysselsatta i de maritima näringarna
  • Förädlingsvärdet i de maritima näringarna (mnkr)
  • Varuexport i de maritima näringarna (tkr)

Källa: SCB:s särskilda uppföljning av de maritima näringarna – samtliga delbranscher.

Kommentar

Här ges en mer detaljerad bild över utvecklingen i de olika maritima delbranscherna.

Indikatorn har koppling till mål 8.2 och 9.2 i Agenda 2030.

ÅO14 Havsbaserad energiproduktion

 

Beskrivning

Indikatorn består av tre delmått:

Installerad effekt i havsbaserad vindkraft i svenska vatten och i svensk ekonomisk zon (megawatt)

Källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland (www.vindlov.se)

Antal havsenergianläggningar (våg- och strömkraft, energiutvinning från skillnader i temperatur- och salthalt) i svenska vatten och i svensk ekonomisk zon.

Installerad effekt (megawatt) i dito anläggningar

Källa: Energimyndigheten (IEA OES-rapporteringen)

Kommentar

Indikatorn kompletterar näringarna inom området Havet som naturresurs, genom att visa på den havsbaserade energiproduktionens omfattning och utveckling.

Indikatorn har koppling till mål 7.2 i Agenda 2030

ÅO15 Sveriges fartygsflotta

 

 

Beskrivning

Antalet handelsfartyg och specialfartyg1 med en bruttodräktighet2 över 100, i det svenska registret och i svensk regi.

Källa: Trafikanalys3

1 Fartyg som utför olika stödtjänster inom sjöfarten. Exempelvis isbrytare, bogserfartyg, arbetsfartyg, etcetera.
2 Enhetslöst storleksmått som baseras på fartygets totala inneslutna volym
3 Trafikanalys publicerar årligen en sammanställning av storleken på den svenska fartygsflottan och det svenskkontrollerade tonnaget baserat på data från Transportstyrelsens fartygsregister och Lloyd’s List Intelligence databas, uppgifterna i denna indikator grundar sig på den sammanställningen.

Kommentar

Denna indikator visar storleken på den svenska fartygsflottan och flottan som kontrolleras av svenska rederier.

Storleken på den svenska flottan påverkar bland annat Sveriges inflytande i internationella sjöfartsfrågor, möjligheten att behålla arbetstillfällen och sjöfartskompetens i Sverige.

ÅO16 Övernatting/besök i kustområdena

Beskrivning

Indikatorn består av tre delmått:

  • Antalet gästnätter i besöksanläggningar i svenska kustområden (SCB:s definition).
  • Antalet Besökare/gästnätter i kryssningstrafik i svenska hamnar
  • Antalet gästhamnsnätter

Källa: Tillväxtverket, Svenska Gästhamnsföreningen, Svenska hamnar, samt SCB.

Kommentar

Indikatorn kompletterar SCB:s data för maritim turism med ytterligare maritima gästnätter.

Indikatorn har koppling till mål 8.9 i Agenda 2030.

ÅO17 Säsongsförlängning

Kommentar

Indikatorn ger ett mått på den totala säsongen för kustnära besöksanläggningar.

Beskrivning

Indikatorn består av förändringen i andel av totala antalet gästnätter i kustområdena som ligger utanför juni – augusti.

Källa: Tillväxtverkets inkvarteringsstatistik

ÅO18 Fångster av fisk och skaldjur

Beskrivning

Indikatorn består av den totala fångsten av fisk och skaldjur i det yrkesmässiga fisket i havet uttryckt i levande vikt.

Källa: SCB/HaV årlig officiell statistik för yrkesfisket

kräftor i låda

foto: Natalie Greppi

Kommentar

Indikatorn ger ett mått på hur mycket fisk och skaldjur som det yrkesmässiga fisket i havet fiskar varje år och därmed produktiviteten i sektorn.

ÅO19 Produktion från vattenbruk

Beskrivning

Indikatorn består av den totala produktionen vattenbruksprodukter

Källa: SCB årlig officiell statistik för vattenbruket

Kommentar

Indikatorn ger ett mått på hur mycket fisk och skaldjur som vattenbruket producerar varje år och därmed produktiviteten i sektorn.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Regeringsuppdrag