CBD - Konventionen om biologisk mångfald

Hitta på sidan

Konventionen om biologisk mångfald, CBD, är en global FN-konvention om att bevara och hållbart nyttja naturen.

Syftet med konventionen är att biologisk mångfald ska bevaras, att biologiska resurser används på ett hållbart sätt, samt att nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser fördelas rättvist.

Kort om konventionen

Konventionen om biologisk mångfald har arbetats fram inom FN-systemet. Den undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, Brasilien 1992 och trädde sen i kraft 1993, då även Sverige undertecknade den.

Konventionens namn

  • Konvention om biologisk mångfald
  • CBD
  • Convention on Biological Diversity

Konventionens två protokoll

I Cartagenaprotokollet specificeras hur man ska skydda den naturliga biologiska mångfalden från tänkbara risker med att levande modifierade organismer, som utvecklats med modern bioteknik, kommer ut i den naturliga miljön. Genom protokollet skapas en procedur så att länder som tänker importera sådana organismer ska få nödvändig information för att kunna fatta beslut grundat på kunskap. Protokollet undertecknades 2000 och trädde i kraft 2003.

Nagoyaprotokollet reglerar tillträde till genetiska resurser och rättvis fördelning av vinster som kan uppstå vid användandet av dem. Sverige har tillsammans med drygt 90 andra länder skrivit under protokollet och står nu inför ett nationellt genomförande. Protokollet trädde i kraft 13 oktober 2014. En EU-förordning reglerar genomförandet av Nagoyaprotokollet inom EU (EU förordning 511/2014).

Viktiga områden för biologisk mångfald i havet, EBSA

Konventionen om biologisk mångfald (CBD) har inom sitt program för marin och kustnära biologisk mångfald arbetat drygt 10 år med att beskriva EBSA-områden (Ecologically or Biologically Significant marine Areas), särskilt i områden utanför nationell jurisdiktion. Dessa speciella områden är särskilt viktiga för biologisk mångfald globalt.

Globalt ramverk för biologisk mångfald

Partsmötet COP15 beslutade 2022 om en ny strategisk plan och det så kallade Kunming-Montrealramverket för biologisk mångfald. Syftet är att vidta åtgärder till 2030 för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och återställa naturen till förmån för människor och planeten. Visionen är att leva i harmoni med naturen 2050.

logga från konferensen cop 15

Ramverket innehåller fyra tillståndsmål och 23 åtgärdsmål, som ersätter de tidigare Aichimålen. Ett av de viktigaste åtgärdsmålen är att skydda 30% av havsområden och motsvarande landområden globalt. Andra åtgärdsmål med stor relevans för akvatiska miljöer handlar om fysisk planering, restaurering, främmande arter, klimatförändringar, nyttjande och handel med vilda arter, genetisk mångfald, samt flera av genomförandemålen.

CBD antog för första gången globala mål tillsammans med ett övervakningsramverk och en uppföljningsmekanism som bland annat innehåller indikatorer för övervakning och rapportering.

Sveriges nationella genomförande av åtaganden i konventionen sker framförallt genom vårt miljöarbete med nationella miljökvalitetsmål och etappmål.

Ett nytt nationellt ramverk för att uppnå de nya globala målen håller på att arbetas fram. HaV:s roll är att bidra i utvecklingen och uppföljningen av detta nya ramverk.

På EU-nivå genomförs konventionens åtagande bland annat genom arbetet med EU:s strategi för biologisk mångfald. EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 är hörnstenen i naturskyddet i EU och utgör en viktig del av den europeiska gröna given. HaV deltar i arbetet med att utforma och genomföra EU:s strategi i Sverige.

Läs mer

Publicerad: 2015-02-06
Uppdaterad: 2023-08-28
Sidansvarig: Webbredaktion