OECMs - andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder
OECMs ingår i det internationella målet om 30 procent, för att bevara biologisk mångfald, som omfattar skyddade områden och OECMs. OECMs är områden vars primära syfte inte är att bevara biologisk mångfald, men som ändå gynnar biologisk mångfald långsiktigt.
%20gadda-blekinge--ulf-lindahl.JPG)
Gädda i Blekinge. Fotograf. Ulf Lindahl
Vad är OECMs?
Förkortningen OECMs står för ”Other Effective area-based Conservation Measures. På svenska används termen OECMs, som kan översättas till ”andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder”.
För att ett område ska kunna erkännas som OECM, behöver ett antal kriterier uppfyllas. Dessa har tagits fram av Konventionen om biologisk mångfald, se nedan. Kriterierna ska användas för att säkerställa att området har en långsiktig förvaltning som gynnar biologisk mångfald och levererar ekosystemtjänster eller andra naturvärden. OECMs ska komplettera och stärka nätverket av skyddade områden i Sverige.
Konventionen om Biologisk mångfald (CBD)
Definition av OECM
Andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder innebär ett geografiskt definierat område, som inte är ett skyddat område, men som styrs och förvaltas på ett sätt som uppnår positiva och varaktiga resultat för biologisk mångfald på platsen, med tillhörande ekosystemtjänster och funktioner, och där möjligt kulturella, spirituella och socioekonomiska samt andra lokalt relevanta värden
Kriterier för OECMs
- A: Inte ett formellt skyddat område. Ett formellt skyddat område är ett geografiskt avgränsat område där beslut med stöd av lag ska skydda naturvärden. Exempel på formellt skyddade områden är nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden och biotopskyddsområden.
- B: Förvaltas långsiktigt
- C: Bevarar/utvecklar biologisk mångfald i området över tid
- D: Gynnar ekosystemtjänster och lokala värden, samt relevanta kultur- eller socioekonomiska värden
Varför OECMs och för vem?
OECMs ger aktörer, sektorer och verksamhetsutövare möjlighet till åtaganden och naturvårdande insatser för ekologiskt värdefulla områden, trots att det primära syftet med deras verksamhet inte är skydd av biologisk mångfald. Tänkbara exempel på OECMs är områden med fiskeregleringar och försvarsmaktens områden, men om de ska kunna erkännas som OECMs ska dessa bedömas från fall till fall.
Att uppmärksamma bevarandeåtgärder och identifiera dem som OECMs, kan skapa incitament för verksamheter att upprätthålla eller förstärka en hållbar förvaltning av biologisk mångfald.
Det är viktigt att OECMs är tydligt geografiskt avgränsade och att naturvärden inom områdena är kända och följs upp så att effektiviteten och funktionaliteten av OECMs, samt att deras bidrag till nätverket av skyddade områden kan utvärderas.
Hur arbetar vi med OECMs i Sverige?
Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för arbetet med OECMs i akvatisk miljö som baseras på Sveriges internationella åtaganden om områdesskydd. Naturvårdsverket samordnar arbetet för miljöer på land och rapportering av områden.
Alla aktörer, sektorer eller verksamhetsutövare kan ta fram och föreslå geografiskt avgränsade bevarandeåtgärder som potentiella OECMs.
Mer information
- Konventionen om biologisk mångfald (CBD) beslutade om definition, kriterier och vägledning på partsmötet 2018 (COP Decision 14/8). Läs mer om OECMs på CBD:s webbplats.
- International Union for Conservation of Nature (IUCN) har tagit fram vägledning.
- Läs mer om OECMs på IUCN:s webbplats.
- FAO har tagit fram en handbok för att identifiera, utvärdera och rapportera OECMs kopplat till fiske. Läs mer på FAO:s webbplats.
- Havs-och vattenmyndigheten jobbar med akvatiskt områdesskydd på olika sätt. Läs mer om HaV:s arbete med områdesskydd här
