Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havsplanering Gis

Symphony – ett planeringsverktyg för ekosystembaserad havsplanering

Symphony är ett verktyg som används inom havsplaneringen för att väga samman ekosystemvärden och miljöbelastning. Med Symphony kan vi havsplanera utifrån ekosystemansatsen och ta fram mer miljövänliga havsplaner.

Vad är Symphony?

Symphony är ett verktyg för att bedöma hur olika lösningar inom havsplaneringen bidrar till kumulativ miljöpåverkan. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på marint växt- och djurliv. Det är den sammanlagda, kumulativa, påverkan som är avgörande för hur stora konsekvenserna blir för miljön.

Varför behövs Symphony?

När vi tar fram förslag till nationella havsplaner behöver vi ett konkret sätt att ta reda på hur den kumulativa miljöpåverkan blir. Då kan vi bättre planera för att undvika hög miljöpåverkan i känsliga områden och vi kan jämföra hur olika alternativ för planerna står sig miljömässigt.

En del av denna information får vi genom den miljökonsekvensbeskrivning som görs för varje havsplan, men vi utvecklar också ett planeringsverktyg som visar denna kumulativa miljöpåverkan på ett konkret och kvantitativt sätt på karta. Vi kallar planeringsverktyget för Symphony och detta väntas vara färdigt för användning under år 2017.

De analyser som görs med hjälp av Symphony blir både ett underlag för planeringen och ett material som kan användas i dialogen med olika sektorer och aktörer. Symphony är transparent, lättförståeligt och lättolkat och bygger på vetenskaplig metod.

Parallellt med utvecklingen av Symphony används en liknande metod inom Helcom för att skatta den kumulativa miljöpåverkan i hela Östersjöområdet.

Hur Symphony fungerar

Den metod som vi använder inom Symphony bygger på att beräkna summan eller medelvärdet av alla verksamheters påverkan på alla ekosystemvärden i varje geografisk cell (250 gånger 250 meter). Denna summa kan översättas till en färgskala som gör det enklare att identifiera områden med hög respektive låg påverkan. Processen kan sammanfattas i fem steg.

Karta över bland annat plankton och torsk i havsområden runt Sverige.

1. Ekosystemvärden

Vi tar fram kartor som beskriver utbredningen av ekosystemvärden. Dessa baseras på redan befintliga data som vi sammanställt med hjälp av externa leverantörer med ämneskunnig expertis. Inom Symphony inkluderar vi cirka 25 ekosystemvärden (även kallat ekosystemkomponenter). Exempelvis torsk, tumlare, lekområden och musselrev.

Karta över bland annat fartygsbuller och vindkraft i havsområden runt Sverige.

2. Belastningar

Vi tar fram kartor som beskriver förekomsten och räckvidden av miljöbelastningar från olika mänskliga verksamheter. Miljöbelastningarna från verksamheter som omfattas av havsplaneringen knyts till planens användningsområden för respektive sektor, så att olika planlösningar kan jämföras. Inom Symphony inkluderar vi cirka 30 miljöbelastningar varav cirka en tredjedel omfattas av havsplanerna. Exempelvis undervattensbuller, oljeföroreningar, fiskfångst och grumling.

Matris över ekosystemtjänster och belastningar.

3. Känslighetsmatris

Vi tar fram en matris som beskriver hur känsligt varje specifikt ekosystemvärde är för varje specifik belastning.

Denna matris baseras på utlåtanden från ett stort antal externa ämnesexperter, framförallt ifrån landets universitet och länsstyrelser. Exempelvis ger grumling en betydligt större skada på lekande fisk än på tumlare.

Karta över belastningar och ekosystemtjänster sammanslagna i havsområden runt Sverige.

4. Resultat nuläge

Den kumulativa påverkan beräknas för varje geografisk cell utifrån nedanstående formel som innebär en summering (eller medelvärdesberäkning) av alla miljöbelastningars påverkan på alla ekosystemvärden, givet dess specifika känslighet.

Karta över förslag till havsplan i delar av Bottenviken.

5. Resultat för havsplaner

Resultatet tolkas genom kartor som visar den kumulativa miljöpåverkan och genom att beräkna hur stor andel av miljöpåverkan som orsakas av enskilda sektorer eller verksamheter i ett område. Resultatet vävs in i planering och dialog och omkörningar görs för att jämföra alternativ och finna nya lösningar vid behov.

Metod och utveckling

Symphony bygger på rumsligt beskriven data, alltså kartor. Eftersom vi inte vet allt om vad som finns under ytan ligger modeller och antaganden bakom många av kartorna. Den metod som använts beskrivs noggrant och osäkerhet i informationen beskrivs både per karta och aggregerat. I stort sett alla kartor har tagits fram genom sammanställning av befintlig data. Detta har genomförts i samarbete med universitet, miljökonsulter och andra statliga myndigheter. Analyserna körs i programmet EcoImpacMapper (open access) och i ArcGIS.

Ekvation Symphony

Kumulativ påverkan (P) beräknas som summan eller medelvärdet av produkterna av belastningars (B) effekt på olika ekosystemkomponenter (E), givet hur känslig (K) varje ekosystemkomponent är för exponering mot varje belastning.

Metodiken bakom Symphony baseras på en rad vetenskapliga studier vilka alla kan härröras till en global analys av kumulativ miljöpåverkan i havet som publicerades i tidskriften Science år 2008. I det utvecklingsarbete som vi nu genomför när vi tillämpar metoden inom havsplanering har vi tagit hjälp av experter från

Tidsplan och tillgång till data

Symphony kommer vara färdigt för användning inom havsplanering under sommaren 2017. Då använder vi planeringsverktyget i vår planering och i dialogen med havsplaneringens aktörer. En rapport som beskriver metod och resultat publiceras kring årsskiftet 2017/2018. Data som använts, det vill säga kartorna över ekosystemvärden och miljöbelastningar, kommer att tillgängliggöras vid samma tidpunkt eller tidigare.

Vi hoppas att Symphony kommer visa sig vara ett värdefullt planeringsverktyg. Med tiden kommer vi i så fall att uppdatera kartorna över ekosystemvärden och miljöbelastningar och fortsätta utvecklingen av verktyget.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havsplanering Gis

Publicerad: 2017-02-24
Uppdaterad: 2017-03-23

Sidansvarig: Webbredaktionen