Frågor och svar om havsplaner

Havsplaner ger vägledning om vad som är den mest lämpliga användningen av havet ur ett helhetsperspektiv. Vägledningen ska användas av myndigheter, kommuner och regioner vid planläggning av och prövning i havet. Det är regeringen som beslutar om havsplanerna. Sveriges första statliga havsplaner beslutades den 10 februari, 2022.

Sverige har tre havsplaner:

• en för Bottniska viken
• en för Östersjön
• en för Västerhavet

Havsplanerna omfattar Sveriges ekonomiska zon. De omfattar även de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner.

Vi är många som ska samsas om havet. Havsplanering är till för att havet ska användas på ett hållbart och effektivt sätt. Både nu och i framtiden. Tanken är att havsplanerna ska bidra till en hållbar utveckling.

Havsplanen är ett vägledande planeringsunderlag för kommunen. Sverige har drygt 80 kustkommuner. 65 av dessa har havsområden som överlappar med de statliga havsplanerna. De flesta av dem har planerat eller planerar redan i dag sina havsområden, i enlighet med plan- och bygglagen. Kommungränsen i havet går vid tolv nautiska mil (cirka 22 kilometer) från baslinjen.

Kustlänsstyrelserna deltar enligt havsplaneringsförordningen (2015:400) aktivt i arbetet med kommunal medverkan och i annat stödjande och samordnande arbete gentemot kommunerna i havsplaneringsfrågor. Detta arbete är en viktig förutsättning så att statliga planeringen i havet kan samverka med den kommunala översiktsplaneringen i havet.

Havsplanerna visar vilken användning som bedöms vara mest lämplig i olika geografiska områden. Bedömningen baseras på områdets förutsättningar, samhällets behov samt planernas övergripande syfte som är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

De geografiska avgränsningarna av användningar i havsplanerna tar sin utgångspunkt i någon av nedanstående tre typer av allmänna intressen:

• Riksintressen enligt 4 kapitlet 8 § miljöbalken, det vill säga Natura 2000-områden.
• Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken.
• Andra allmänna intressen av väsentlig betydelse.

Sveriges behov av el förväntas fördubblas till 2045 som en följd av en elektrifiering av industrin och transportsektorn. Behovet kan komma att uppgå till 300 TWh. Samtidigt behöver även viss befintlig elproduktion förnyas. Havsbaserad vindkraft är en energikälla som bidrar till samlade behovet.

I de befintliga havsplanerna finns utpekade energiområden som bedöms räcka till 20–30 TWh elproduktion från havsbaserad vindkraft per år. Enligt uppdraget ska HaV lämna förslag till ändrade havsplaner som ger förutsättningar för ytterligare 90 TWh.

Läs mer om uppdraget från regeringen här: Havsplanerna ändras för att möta ökat elbehov

Uppdraget som handlar om att ta fram förslag till ändrade havsplaner bidrar till att uppnå de riksdagsbundna klimat- och energimålen, genom att skapa förutsättningar för mer havsbaserad vindkraft. Det handlar bland annat om målet att Sverige ska ha en helt fossilfri elproduktion år 2040.

En ökad fossilfri elproduktion är också en förutsättning för att industrin och transportsektorn ska kunna ställa om från fossila bränslen till el, vilket är en avgörande del i klimatomställningen.

En annan del i havsplaneringen handlar om att säkerställa ekosystemtjänster nu och i framtiden. Bland annat genom att peka ut områden där särskild hänsyn ska tas till höga naturvärden.

Havsplanen innehåller förslag om områden för sandutvinning, bland annat för att möta behovet av sand för strandfodring.

Havsplaneringen är en öppen process som ger möjlighet till medverkan för de som berörs på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. Även bransch- och intresseorganisationer, universitet, högskolor och andra forskningsaktörer har möjlighet att medverka och på olika sätt bidra med insikt och kunskap.

Under de skeden som kallas samråd och granskningssamråd görs förslagen offentliga. Då har alla som vill, även privatpersoner, möjlighet att lämna synpunkter på dem.

Energiområden är de områden som har bäst förutsättningar för energiutvinning. Alternativa områden skulle kunna bli förslag till energiområden, men HaV behöver få in synpunkter på dem. Genom att ha med alternativa områden i samrådet får HaV en möjlighet att stämma av ytterligare områden, och på sätt öka möjligheterna för att uppnå målet med att skapa förutsättningar för ytterligare 90 TWh i havsplanerna. För att målet ska uppnås behöver några alternativa områden lyftas upp och bli förslag senare i processen.

I samrådsversionen av förslag till ändrade havsplaner finns 24 nya förslag till energiområden. I samrådsversionen ingår även 33 alternativa områden som kan bli förslag till energiområden senare i processen.

I de befintliga havsplanerna finns 15 områden med användning energi.

De energiområden som har bäst förutsättningar för energiutvinning blir kvar. De som visar sig ha sämre förutsättningar, till exempel på grund av intressekonflikter i området, kan komma att plockas bort. Slutligen är det regeringen som beslutar om förslaget till ändrade havsplaner.

Projektansökningar om havsbaserad vindkraft och energiområden i havsplanerna är inte samma sak.

Energiområden i havsplanerna
Områden i havsplanerna som har användning energi är områden som Havs- och vattenmyndigheten bedömt som lämpliga för energiutvinning utifrån en helhetssyn på havet. Vindkraftsutvecklare som önskar bygga havsbaserad vindkraft i dessa områden måste ändå genomgå en tillståndsprocess. Det är tillståndsprocessen som i slutändan avgör om en vindkraftspark verkligen kan byggas.

Projektansökan
Innan en vindkraftpark kan byggas måste vindkraftsutvecklaren som vill bygga parken genomföra en projektering och ansöka om olika tillstånd. Ansökan går ut på remiss med bland berörda myndigheter, kommuner och intresseorganisationer. Det är ofta en lång process som tar flera år.

Om vindkraftsparken ligger i Sveriges ekonomiska zon är det regeringen som beslutar om tillstånd. I territorialhavet tas beslutet av mark- och miljödomstolen.

Havsplanerna är vägledande i prövningen av en vindkraftspark. Även vindkraftutvecklare som vill bygga havsbaserad vindkraft får vägledning av havsplanerna, men en projektansökan kan ske var som helst i havet.

I förslag till ändrade havsplaner redovisas planerat marint områdesskydd som särskild hänsyn till höga naturvärden, det vill säga ”lilla n”. Det är en skillnad mot beslutade havsplaner.

Förslagen har även fler områden med vägledning om särskild hänsyn. Främst vad gäller fågel, tumlare och känsliga bottenmiljöer.

I samband med att Havs- och vattenmyndigheten tar fram ett planförslag, tar myndigheten även fram en konsekvensbeskrivning. Pdf, 10.4 MB. Där redovisas miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter som förslaget kan ge upphov till. Effekternas betydelse (konsekvenser) bedöms utifrån ett miljö- och samhällsperspektiv.

Under arbetet med att ta fram förslag till ändrade havsplaner är utbyggnaden av havsbaserad vindkraft av särskild betydelse i konsekvensbedömningen, med tanke på havsplaneringens målsättning som är att identifiera lämpliga områden för energiutvinning.

Konsekvensbeskrivningen, är tillsammans med planförslaget, ett underlag vid samråd om förslag till ändrade havsplaner.

Under samrådet som pågick mellan den 14 september och den 15 december, 2023, hade olika aktörer och allmänhet möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Det sista tillfället att lämna synpunkter på förslaget är under granskningssamrådet som pågår mellan den 16 maj och den 30 augusti 2024.

Färdiga förslag till ändrade havsplaner lämnas till regeringen i december 2024.