Havsplanering är en återkommande process som pågår i cykler över flera år. Via ett flertal steg går havsplaneringen från inhämtning av information och analys av nuläge, trender och mål till beslut om rumsliga och tidsmässiga förutsättningar avseende användning av Sveriges havsområden.
Planeringen förbereds genom att till exempel hitta en inriktning och mål för planeringen, att börja ta fram kunskapsunderlag och att avgränsa konsekvensbedömningar. När ett planförslag och dess konsekvensbedömningar börjar ta form samråds de med berörda för att vidareutvecklas och sedan åter granskas. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för processen med att ta fram planförslag. Regeringen beslutar sedan om havsplanerna. Planerna tillämpas genom att vara vägledande för myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av havsområdena. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar också för att följa upp planerna och att vid behov eller minst vart åttonde år ta fram nya förslag så att havsplanerna hålls aktuella och kan uppfylla sitt syfte.
Den cykliska havsplaneringsprocessen. Den högra cirkeln illustrerar processen med att ta fram och konsekvensbedöma havsplaner. Den vänstra cirkeln illustrerar processen med att tillämpa och följa upp havsplaner. När det finns behov av att ta fram nya planförslag fortsätter processen åter in i den högra cirkeln. Illustration framtagen av HaV. Illustrationskoncept från Process för översiktsplanering och strategisk miljöbedömning av Boverket publicerad på Kunskapsbanken.
Inom havsplaneringsprocessen arbetas löpande med metod- och kunskapsutveckling samt nationell och internationell samverkan. Här ingår utveckling och samverkan kring planeringsunderlag, digitalisering och presentation av havsplaneringen för att göra den så tillgänglig och ändamålsenlig som möjlig.
Havsplaneringsprocessen är utformad för samverkan mellan olika aktörer och möjliggör för berörda att delta på olika sätt. Det bidrar till en öppen process och till att havsplanerna ska kunna utformas så ändamålsenligt som möjligt. Det kan också bidra till en kunskapsåterföring till andra processer. Läs mer under rubrikerna:
