Din sökning ål gav 120 träffar
-
Rapportnummer: f-Fakta 2003:15 • Publiceringsår: 2003
I Sverige finns två arter av sötvattenskräftor, den ursprungliga flodkräftan (Astacus astacus) samt den introducerade nordamerikanska signalkräftan (Pacifastacus leniusculus). Av de mer än 500 arter av sötvattenskräftor som finns i världen förekommer bara fem arter naturligt i Europa. Årligen importeras ca 3 000 ton kräftor till Sverige.
-
Publicerad: 20 januari 2023
Information och instruktioner för dig som använder Kustfiskejournalen.
-
Föreskrifterna reglerar såväl fritids- som yrkesmässigt fiske i Sveriges sjöar, vattendrag och kanaler och innehåller bland annat bestämmelser om redskap, fredningsområden, fredade arter, fredningstider, minimimått, maskstorleksbestämmelser och tillståndskrav för visst fiske.
-
Publicerad: 27 juni 2016 • Uppdaterad: 14 juni 2018
Ålgräsängar har en unik ekologisk roll i svenska hav. De är viktiga livsmiljöer för ett stort antal marina djur och växter, och fungerar som barnkammare åt arter som torsk och strandkrabba. Ålgräsängar är idag en hotad naturtyp som omfattas av ett åtgärdsprogram.
-
Publicerad: 27 juni 2016 • Uppdaterad: 4 oktober 2024
Den svenska flodkräftan ( Astacus astacus ) har minskat dramatiskt i takt med att signalkräftan har ökat. Flodkräftan är rödlistad som akut hotad och det behövs åtgärder för att säkra livsmiljöer åt de flodkräftor som finns kvar. Ett hållbart fiske av flodkräfta utgör inte hot mot arten utan kan tvärtom öka intresset att skydda arten.
-
Publicerad: 24 februari 2021
I vattendrag finns normalt en mängd naturliga och av människan skapade så kallade vandringshinder för bland annat däggdjur, fisk och andra organismer.
-
Publicerad: 9 maj 2019
Information om marin miljöövervakning på temat biologisk störning.
-
Publicerad: 9 maj 2019
Information om marin miljöövervakning på temat farliga ämnen.
-
Rapportnummer: 2017:24 • Publiceringsdatum: 25 september 2017
Detta är ett åtgärdsprogram för ålgräsängar ( Zostera marina och Z. noltii ) i Sverige. Programmet är vägledande och innehåller förslag till åtgärder som bör genomföras perioden 2017-2021.
-
Publicerad: 12 april 2022
Allt eftersom människan formar landskapet, påverkas också våra vattenmiljöer. Under lång tid har sjöar och vattendrag utsatts för hård press. Därmed finns ett stort behov av att återställa skadade vattenmiljöer genom restaurering. Fysisk påverkan bedöms idag vara den främsta orsaken till att vi inte når våra miljökvalitetsnormer för vatten.