Väderål | Misgurnus anguillicaudatus

Väderålen är en av 12 arter av väderfiskar. Väderålen har en lång och slank kropp likt en ål, varav den fått sitt svenska namn. Väderålen är fläckig med mörkare gröngul till mörkbruna markeringar, mot en gulbrun till brun bakgrund. Den har en kroppslängd runt 10-20 cm men maximal längd ligger strax under 30 cm. Karaktäristiskt är en svart fläck vid övre halvan av stjärtfenans bas. Vuxna hanar är lätta att skilja från honor och unga hanar eftersom den andra bröstfenstrålen är lång och tjock. Bröstfenan är triangulär i stället för rundad. Väderålen har fem par skäggtömmar.

Väderålen kan även förväxlas med den inhemska grönlingen (Barbatula barbatula) men den har endast två par skäggtömmar. Den kan även förväxlas med den inhemska släktingen nissöga (Cobitis taenia) men nissöga har 3 par skäggtömmar.

Svenska fynd

Arten förekommer inom akvariehandeln. Inga vilda fynd i Sverige (2024).

Hur lever de?

Arten härstammar från östra Asien, från Ryssland och ner till Vietnam. Den trivs i stilla eller långsamrinnande sötvatten med sandiga och dyiga bottnar där den kan gräva ner sig i sedimentet. Arten är en populär akvariefisk på grund av dess låga miljökrav. Väderålen klarar att leva i både varma och alla vatten, grumliga och övergödda vatten och även mycket låga syrehalter.

Hur kom de hit?

Väderålen har introducerats på flera ställen i Europa, Nordamerika och Australien. Arten har spridits över världen genom handel som akvariefisk och även spridits till nya vatten då de använts som levande bete vid fiske.

Möjliga effekter

Väderålar är allätare och kan ha stor negativ påverkan på inhemska växter, fiskar, ryggradslösa djur och groddjur då den äter det mesta. De kan förändra näringsväven där de etablerar sig och det har även rapporterats att de kan sprida sjukdomar till inhemska arter.

Hindra spridning i svenska vatten

Töm aldrig ut akvarier i naturen och avliva den på plats om du hittar den.