Sökresultat

Undersökningstypen används för att i ett längre tidsperspektiv (mellan år)kunna påvisa förändringar i havsmiljön. Den ska främst bidra till att följa upp de biologiska effekterna av åtgärder för att reducera närsaltsbelastningen till havet.

Undersökningstypen kan i princip användas för alla typer av undersökningar där man studerar fastsittande marina organismer.

De vegetationsklädda bottnarna omfattar alla typer av hårda och mjuka bottnar som sträcker sig från vattenytan ner till ca 10–20 meters djup. Denna nedre gräns för växt- och djursamhällenas utbredning är beroende framför allt av de botten- och ljusförhållanden som råder i det undersökta området.

Undersökningstypen kan bidra till att beskriva hotbilder mot miljön i kust- och havsområden som bottendöd, minskad fiskproduktion och minskad biologisk mångfald.

Siktdjup används vanligen som ett mått på näringstillståndet eftersom det vanligtvis finns en god relation till mängden växtplankton i vattenmassan.

Data från denna undersökningstyp är användbara främst som hjälpvariabler till mjukbottenfauna- och miljögiftsundersökningar.

Undersökningstypen används för att kartera sedimentation i olika vattenområden samt följa långtidsförändringar i mängd och sammansättning hos sedimenterande partikulärt material.

Undersökningstypen används för att beskriva ekofysiologisk respons på närsaltstillgänglighet och tillväxthastighet av växtplankton i havet samt årscykler av växtplanktonproduktionen.

Syftet med denna undersökningstyp är att med hjälp av ekolodningar längs förutbestämda linjer beräkna mängden fisk i den fria vattenmassan i havsfjärdar och sjöar.

Efter att ha varit kraftigt påverkade ökar nu sälpopulationerna i Östersjön igen. Dock finns det halter av både klassiska miljögifter och sådana som uppmärksammats på senare tid som är så pass höga att det finns anledning att fortsatt följa upp möjliga effekter.