Pådrag

Hitta på sidan

På den här sidan redovisar HaV resultaten av de riktade insatser, pådrag, som landningskontrollen och Kustbevakningen utför i olika fiskerier.

Pådrag 2023

Resultat av de riktade insatser, pådrag, som utförts under 2023.

Pelagiskt fiske i Östersjön

Under perioden februari-mars 2023 utförde Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen (KBV) ett gemensamt pådrag riktat mot det pelagiska fisket i Östersjön. Landningskontroller utfördes på svenska och utländska fartyg i hamnarna Norrsundet, Simrishamn, Ronehamn och Nogersund.

KartaFörstora bilden

Hamnar där HaV gjort kontroller samt var det pelagiska fisket med trål bedrivs.

Individuella kvoter

Varje pelagiskt fartyg med en fartygslängd över 12 meter, som fiskar i Östersjön, har en individuell kvot på de två arterna, sill och skarpsill. Eftersom båda arterna oftast fångas på samma fiskeresa och fördelningen av dessa inte alltid stämmer överens med fartygets tilldelade kvoter finns här en risk för medveten felrapportering. Dessutom finns det en del arter i Östersjön som till exempel spigg och tobis där fångsterna inte begränsas av någon kvot. Då dessa arter används för samma ändamål som sill och skarpsill i industrifisket (produktion av fiskmjöl) finns det en risk att mängderna överskattas i fiskets rapportering. Ett fartyg som inte får någon kontroll och uppskattar till exempel sill som skarpsill eller skarpsill som tobis sparar därmed på sina kvoter och kan i och med det fortsätta sitt fiske under en längre tid.

Ingen toleransmarginal per art

I Östersjön finns det ingen toleransmarginal per art. Det innebär att uppskattningen på de olika arterna i fångsterna kan skilja sig stort från kontrollresultaten utan att det innebär en överträdelse. Dock måste den skattade totala fångstmängden överensstämma med kontrollresultaten med en toleransmarginal på +- 10%.

16 landningskontroller genomfördes av HaV under pådraget. När fartygen anländer till hamn pumpas fisken in till mottagaren. Havs- och vattenmyndighetens fältkontrollanter tar då prover med jämna mellanrum under pumpningen och sorterar sedan fångsten för att få fram fördelningen mellan de olika fiskarterna. En kontroll görs även att skepparen korrekt uppskattat totalvikten av lossningen.

Resulterade i överträdelser

Under pådragsperioden resulterade 5 av 16 landningskontroller i överträdelser. Samtliga överträdelser rörde sig om ett över- eller underskridande av toleransmarginalen. Alltså, skepparna estimerade totalvikterna på sin fångst fel med över10%.

I 6 av de 16 landningskontrollerna var någon av uppskattningen av målarterna sill och skarpsill fel med mer än 2000 %.

I samma pådrag genomförde Kustbevakningen också sju sjökontroller. I vissa av dessa genomför fiskarna kontinuerliga prover av sina fångster. I andra uppskattas fångstfördelningen visuellt.

Under pådraget 2022 konstaterades att skepparna var bra på att uppskatta sina totalvikter men sämre på att uppskatta artfördelningen i fångsterna. Slutsatserna av detta pådrag är att fisket denna gång även hade problem med uppskattningarna av totalvikten.

Kontroller på räktrålare

Kustbevakningens båt i hamnmiljö. En person står längst fram i båtfören och blickar bortåt.

Foto: Eva S Andersson/HaV

Under perioden januari till och med april genomförde Kustbevakningen 13 stycken sjökontroller på svenska och utländska räktrålare i Skagerrak. Målet med kontrollerna, där Kustbevakningens inspektörer är med ombord under upptagningen av trålen för att kontrollera dess innehåll, var att kontrollera fördelningen mellan den stora kokräkan och den mindre råräkan. Om det förekommer många små räkor görs även en så kallad Real Time Closure (RTC) – kontroll. Den kan leda till en tillfällig stängning av fisket i ett område för att skydda unga exemplar av nordhavsräka. Den stora kokräkan är mycket mer värdefull i handeln än den mindre råräkan. I de 13 sjökontrollerna framkommer att i genomsnitt 38% av fångsterna består av den mer värdefulla kokräkan.

Lägre andel kokräka

Under samma period gjorde HaV:s fältkontrollanter 13 landningskontroller på fartyg som fiskat räka. I landningskontrollen framkommer att mängderna kokräka ligger på 58%. Denna siffra stämmer också väl överens med vad fiskarna själva uppger i sina loggböcker.

En av sjökontrollerna resulterar i en stängning av ett område (RTC) eftersom mängderna småräka i provtagningen översteg 40%.

Skillnaden mellan andelen kokräka i sjökontrollerna (38%) jämfört med andelen kokräka som fisket själva redovisat i loggböckerna vid landning (58%) visar på ett problem med otillåtet utkast i räkfisket. I sjökontrollerna är andelen kokräka helt enkelt betydligt lägre än på de fiskeresor som inte haft någon sådan kontroll.

Resultaten i detta pådrag påminner mycket om resultaten i det räkpådrag HaV och KBV genomförde 2022.

Demersalt fiske i västerhavet

Under våren 2023 utförde HaV och KBV ett pådrag riktat mot fiske efter bottenlevande fisk som till exempel torsk, kolja och gråsej (demersala arter) i Västerhavet. Enligt landningsskyldigheten ska alla kvoterade arter som fångas, oavsett storlek, tas iland och avräknas från kvoten. Målet för fiskerikontrollen är att kvoterna inte ska överskridas. Det i sin tur ska säkerställa ett långsiktigt hållbart fiske och bestånd.

Detta pådrag fokuserade därför på att ta reda på mängden liten fisk som fångas med stormaskig trål (> 90mm-maska). Det finns en risk att fiskaren inte tar i land fångst som inte går att sälja för att spara på sina kvoter. Dessa utkast är i sådana fall en överträdelse. Risken för utkast är störst på fisk som understiger en viss längd och därmed inte får säljas som livsmedel. Att utkast förekommer i svenskt demersalt fiske har påvisats i tidigare pådrag.

I loggböckerna rapporterar yrkesfisket mycket låga nivåer liten fisk i sina fångster. Detta är också vad landningskontrollen ser i de kontroller som utförs i samband med landning. I sex genomförda sjökontroller ser vi under pådragsperioden att andelen liten fisk i genomsnitt uppgår till 25,9%. I nedantabell ser vi motsvarande siffror sedan 2021.

Vad landningskontrollen ser i de kontroller som utförs i samband med landning.

I tabellen nedan redovisas samma siffror fast nu från loggböckerna.

Siffror från loggböckerna.

De stora skillnaderna mellan resultaten i sjökontrollerna och loggbok (14-33%) gör att ingen annan slutsats kan dras än att det förekommer stora utkast i svenskt demersalt fiske. Landningsskyldigheten efterlevs inte och därmed finns det en stor risk för ett systematiskt överfiske.

Tidigare pådrag 2022

Pådrag höst/vinter 2022

Pelagiskt fiske Östersjön

Fiske efter pelagiska arter (sill och skarpsill) är det fiske som genererar störst kvantiteter fångst och högst värde av alla fiskerier i Östersjön. Merparten av fisket sker på vårvintern men aktiviteten fortgår året runt. Även om en del av fisken som fångas används som livsmedel, går den största delen till fiskmjölsindustrin. De största kvantiteterna fiskas av pelagiska trålare som till största delen landar sin fångst i Danmark. Enligt det danska kontrollsystemet kontrolleras samtliga osorterade, pelagiska landningar i danska hamnar. Fartygen i Sveriges pelagiska fiskeflotta varierar i storlek och en landning av fångst kan uppgå till 1 400 ton.

Individuella kvoter

Varje pelagiskt fartyg med en fartygslängd över 12 meter, som fiskar i Östersjön, har en individuell kvot på de två arterna, sill och skarpsill. Eftersom båda arterna oftast fångas på samma fiskeresa och fördelningen av dessa inte alltid stämmer överens med fartygets tilldelade kvoter finns här en risk för medveten felrapportering. Dessutom finns det en del arter i Östersjön som till exempel spigg och tobis där fångsterna inte begränsas av någon kvot. Då dessa arter används för samma ändamål som sill och skarpsill i industrifisket finns det en risk att mängderna överskattas i fiskets rapportering. Ett fartyg som inte får någon kontroll och uppskattar till exempel sill som skarpsill eller skarpsill som tobis sparar därmed på sina kvoter och kan i och med det fortsätta sitt fiske under en längre tid.

Två fokusområden

Havs- och vattenmyndigheten utför kontinuerligt landningskontroller på fartyg som landar i Sverige. I princip har kontrollerna två fokusområden, fördelningen mellan arter samt fångstens totala vikt. När ett fartyg kommer iland med sin fångst och lossar tar kontrollanterna prover med jämna mellanrum under hela lossningen enligt en fastställd metodik. Proverna sorteras efter art och på så sätt fås en bild av artsammansättningen av totalfångsten. Under lossningen vägs också fångsten.

20 landningskontroller

Under oktober och november 2022 har HaV och KBV genomfört ett pådrag med inriktning på kontroll av pelagiska landningar i Östersjön. Under pådragsperioden genomfördes 20 landningskontroller på svenska och utländska fartyg i fyra svenska hamnar. Vid dessa 20 landningskontroller konstaterar HaV att uppskattningarna av totalfångsten är god men fartygen har svårare att uppskatta själva fördelningen mellan sill och skarpsill.

Fördelningen kan avvika

Att felaktigt uppskatta fördelningen mellan arter i en fångst är inte en överträdelse i Östersjön. Däremot är det en överträdelse att felaktigt uppskatta vikten av den totala fångsten. Fördelningen mellan sill och skarpsill kan alltså avvika markant från provtagningen i kontrollen men så länge som totala kvantiteten någorlunda stämmer överens med uppskattningen så är lossningen felfri. Vid en kontroll där artfördelningen avviker från vad fiskaren redovisar används kontrollresultatets fördelning av arter för kvotavräkning.

Ålfiske

Den europeiska ålen utgör ett enda bestånd, och dess utbredningsområde sträcker sig över stora delar av Europa. Rekryteringen av ål har under de senaste femtio åren minskat med 90–95 procent och ligger fortfarande på en kritiskt låg nivå, mycket långt ifrån nivåer som skulle indikera ett hållbart bestånd. Ålbeståndet är därmed bedömt som akut hotat.

Inga nya tillstånd utfärdas

I Sverige är yrkesfiske av ål fortfarande tillåtet i Östersjön och insjöar men inga nya tillstånd för ålfiske utfärdas. På den svenska västkusten har det varit helt förbjudet att bedriva ålfiske sedan 2012. Ål fiskas med ålryssja eller stora ålbottengarn och fisket har historiskt sett varit som mest aktivt under hösten då ålen vandrar ut i havet. Från oktober till december 2022 infördes en stängningsperiod då inget fiske av ål var tillåtet. HaV och KBV genomförde under delar av denna period ett pådrag med målsättningen att kontrollera efterlevnaden av stängningsperioden. Resultatet av pådraget var att inga fiskande redskap från yrkesfiskare med ålfisketillstånd påträffades. Dock hittades elva illegala redskap som togs i beslag.

Tydlig minskning av illegalt ålfiske i kontrollerade områden

Efter att det under en längre tid funnits indikationer om att det pågått ett illegalt ålfiske, av fiskare utan tillstånd, längs Sveriges kust så började HaV och KBV mer aktivt leta efter illegala redskap 2016. Sedan dess har HaV och KBV beslagtagit och förverkat över 1 200 illegala ålryssjor. Med tanke på de stora mängderna redskap som beslagtas, uppskattar HaV att det illegala fisket är ungefär lika stort som det legala. HaV ser dock en tydlig minskning av olagligt ålfiske i de områden som kontrolleras regelbundet. Sökmetoderna har också förfinats och arbetet med bland annat drönare har gett resultat. Som exempel visar tabellen nedan antal beslagtagna ålredskap i Karlskrona skärgård sedan 2019. Karlskronas kuststräcka och skärgård är ett område där det traditionellt förekommit ett stort ålfiske och där kontrollen genom åren tagit många redskap i beslag.

Blå linje visar antal beslagtagna illegala ålryssjor i Karlskrona skärgård från år 2019 till år 2022. Gul linje visar tiden i timmar som HaV:s fältkontrollanter sökt med båt efter illegala ålryssjor i Karlskrona skärgård under samma period. Diagrammet visar hur kontinuerlig kontroll av området har effekt på det illegala fisket.

Blå linje visar antal beslagtagna illegala ålryssjor i Karlskrona skärgård från år 2019 till år 2022. Gul linje visar tiden i timmar som HaV:s fältkontrollanter sökt med båt efter illegala ålryssjor i Karlskrona skärgård under samma period. Diagrammet visar hur kontinuerlig kontroll av området har effekt på det illegala fisket.

Demersalt fiske i Västerhavet

Det demersala fisket, fiske efter bottenlevande arter (främst torsk, kolja, gråsej, vitling) pågår året runt i Skagerrak och Kattegatt. Fisket sker till största delen med stormaskiga bottentrålar. I räkfisket kan den mer finmaskiga räktrålen ibland kombineras med en stormaskig tunnel så att även demersala arter fångas i samband med fiske efter räka.

Ta reda på fångstfördelningen

Från augusti till och med oktober genomförde HaV och KBV ett pådrag i det demersala fisket i Västerhavet. Fokus låg på att ta reda på fångstfördelningen i tråldragen för att på så sätt uppskatta eventuella otillåtna utkast. Enligt EU:s så kallade landningsskyldighet ska alla kvoterade arter som fångas tas iland och, oavsett storlek, räknas av kvoten. Detta eftersom överlevnadsgraden på fisk som fångas i trål, och kastas tillbaka i havet, är mycket låg.

Det finns en risk att fiskaren inte tar iland fångst som inte går att sälja för att spara på sina kvoter. Dessa utkast är i sådana fall en överträdelse. Risken för utkast är störst på fisk som understiger en viss längd och därmed inte får säljas som livsmedel. Förekomsten av denna mindre fisk var huvudfokus under pådraget.

Sjökontroller

Under pådragsperioden genomförde KBV sex stycken sjökontroller. Samtliga gjordes på fartyg som trålade med demersala redskap och alla kontroller var så kallade last haul. Ett last haul innebär att KBV:s tjänstemän går ombord innan fisktrålen dras upp och sedan följer hela halet inklusive sorteringen av tråldragets fångst. På detta sätt fås en komplett bild av storleks- och artsammansättning i halet.

I samtliga sjökontroller hittades mindre fisk av någon av arterna torsk, kolja, gråsej, vitling eller rödspotta. I en av kontrollerna var andelarna ungfisk så pass stor att det föranledde en så kallad RTC (Real Time Closure)– en stängning där i princip inget fiske tillåts under en begränsad period i ett område för att låta fisken växa till sig. Andelarna mindre fisk i de sex kontrollerade halen uppgick till 26% av totalfångsten. Loggböckerna från samtliga fartyg, fiskande med samma typ av redskap i samma område, visar på i snitt 0,5% mindre fisk. Resultaten pekar på att det finns problem med olovliga utkast i det demersala fisket.

En effektiv metod för kontroll av landningsskyldigheten är kameror och sensorer ombord på fiskefartyg som visar vad som händer med fångsten. För denna metod finns i dagsläget ingen lagstiftning, däremot genomför HaV, på regeringens uppdrag, ett frivilligt försök. I det frivilliga försöket deltar två fiskare inom det pelagiska segmentet.

Pådrag vår/sommar 2022

Makrill

I april-maj vandrar stora stim av makrill in i Skagerrak och Kattegatt för att leka. Efter leken stannar makrillen kvar i dessa vatten men kan även följa födan in i Östersjön. Det yrkesfiske efter makrill som förekommer på våren är relativt kustnära och småskaligt. Fisket på våren sker med drivgarn (maxlängd 2500 m) som sätts ut på nätterna. På sommaren ochhösten övergår makrillfisket till fiske med krok. Garnen fiskar i ett par timmar för att sedan vittjas och tas upp. Yrkesfiskets individuella kvoter för makrillfiske sätts per fartyg där maximalt 1500 kg makrill får fångas under en tvåveckorsperiod.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen (KBV) utförde under fem veckor (v. 18 -23) en riktad insats, ett pådrag, mot makrillfisket. Precis som under hummerfisket florerar många obekräftade uppgifter om överträdelser och många samtal kommer in till HaV. Oftast handlar dessa om överskridanden av tvåveckorskvoterna samt att enskilda fiskare skriver upp fångst på fartyg som inte används.

I detta pådrag genomförde HaV nio landningskontroller och KBV ett antal insatser till sjöss. Inga överträdelser hittades.

I de allra flesta fiskerier finns krav på att fiskaren förhandsanmäler sin ankomst till hamn i god tid för att möjliggöra en landningskontroll. Detta krav finns inte i makrillfisket.

För att öka möjligheterna till en god kontroll av makrillfisket avser HaV att utreda förutsättningarna för krav på förhandsanmälan samt krav på positionssändande utrustning som möjliggör för HaV och andra myndigheter att följa fiskefartygens rörelser till havs.

Räka

Räka fiskas med bottentrål. Räkan indelas i två olika klasser: kokräka (stor) och råräka (liten). Kokräkan inbringar stort försäljningsvärde medan råräkan har ett betydligt mindre värde. Regelverket kräver dock att all fångad räka tas i land, rapporteras och avräknas från fiskarens tilldelade kvot.

Eftersom kvoterna på räka är begränsade finns ett ekonomiskt incitament för den enskilde fiskaren att inte ta iland och rapportera den mindre värda, lilla råräkan. Med en högre andel kokräka ökas den ekonomiska vinsten.

Myndigheterna har över tid konstaterat ett systematiskt problem med otillåtna utkast i räkfisket.

Under en femveckorsperiod i maj genomförde HaV och KBV ett pådrag i räkfisket på Västkusten. Innan pådragsperioden rapporterade svenskt räkfiske en sammanlagd andel på 62% av den värdefulla kokräkan.

Under pådragsperioden utförde KBV åtta kontroller till havs där KBV:s inspektörer bordar fiskefartyget och medverkar under hela upptaget av trålen samt sorteringen av fångsten. Tjänstemännen på KBV sorterar fisken och räkan efter storlek och får på så sätt en god uppfattning av art- och storlekssammansättningen i tråldraget. I dessa kontroller uppmättes ett snitt på 37% kokräka. Detta ger alltså en skillnad mellan kontroller till sjöss och räkfiskets sammanlagda rapportering på 25 procentenheter.

Samtidigt som Kustbevakningen gör sjökontroller utför landningskontrollen kontroller i hamn. Inom ramen för räkpådraget i maj genomfördes 22 landningskontroller där ett snitt på 54% kokräka registrerades. Tre av dessa landningskontroller var en uppföljning av Kustbevakningens sjökontroller på samma fiskeresa.. Det innebär alltså att ett fartyg får en sjökontroll på ett av sina tråldrag samt en landningskontroll på samma resa. I samtliga uppföljande landningskontroller hade mängderna kokräka ökat jämfört med sjökontrollen.

Med 22 landningskontroller och åtta sjökontroller under pådragsperioden ser HaV detta pådrag som en stor framgång. Samtidigt visar resultatet att olovligt utkast av mindre värdefull råräka är ett problem i svenskt räkfiske.

En effektiv metod för kontroll av landningsskyldigheten är kameror och sensorer ombord på fiskefartyg som visar vad som händer med fångsten. Denna metod finns i dagsläget ingen lagstiftning kring, däremot pågår ett frivilligt försök. I det frivilliga försöket deltar två fiskare inom det pelagiska segmentet. Dock har ingen licensinnehavare som fiskar på fartyg inom det demersala eller räkfiskesegmentet valt att vara med.

Myndigheten arbetar därutöver med att utveckla sitt arbete inom analys för att därigenom stärka förmågan att med andra kontrollinstrument påvisa att det sker olovliga utkast.

Andelar kok- och råräka i sjökontroller och landningskontroller under pådraget samt i loggböcker.

I samband med pådraget i räkfisket genomfördes en tillfällig stängning av ett område i Skagerrak där KBV:s kontroll visade på en mycket hög inblandning av liten räka i fångsten. En sådan stängning, en så kallad RTC (Real Time Closure), är ett av förvaltningsinstrumenten i EU:s gemensamma fiskeripolitik och används för att skydda uppväxande räka och fisk.

Lax

Svenskt laxfiske pågår då laxen vandrar från de södra delarna av Östersjön för att återvända och leka i sina hemmaälvar. Den största delen av den svenska laxkvoten fiskas utanför Haparanda vid utloppet till Sveriges största outbyggda älv – Torne älv.

Laxen delas in i speciella kvotområden och yrkesfisket har olika starttider beroende på var i Sverige det sker. Lax fiskas också yrkesmässigt i sötvatten och det finns även ett omfattande fritidsfiske.

HaV och KBV närvarar varje år vid laxfisket i norra Sverige. Historiskt har detta varit ett svårt fiske att kontrollera och en del incidenter har förekommit där myndigheterna och fisket haft olika syn på regelverk och kraven på efterlevnad. Stämningen har på senare år förbättrats och både fisket och kontrollmyndigheterna har arbetat för att förbättra arbetsrelationen. Detta gemensamma arbete har gett tydliga resultat med bättre samarbete och färre antal överträdelser. Myndigheternas analys av det förbättrade samarbetet är en större förståelse för regelverket från fiskets sida och att HaV och KBV också förbättrat förmågan och kunskapen kring laxfisket.

2022 var ett mycket bra år i detta hänseende med endast tre ringa överträdelser på 181 kontroller i fält. Dessa 181 kontroller fördelades på 37 kontroller i hamn, 35 kontroller till sjöss samt 109 kontroller av redskap.

Publicerad: 2022-09-30
Uppdaterad: 2023-04-25
Sidansvarig: Webbredaktion