Åtgärdsfaktablad 23 - Marint skräp
ÅPH 23 (2015): Kommunerna.
Detta åtgärdsfaktablad publicerades 2015 och har inte uppdaterats för åtgärdsprogrammet 2022-2027.
Åtgärd
Att vid ändring och uppdatering av de kommunala avfallsplanerna hitta och visa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt sätta upp målsättningar för ett sådant arbete.
Genomförande
Status
Vad är gjort?
Sammantagna kommentarer rapporteringen 2022–2023
Kommuner rapporterar olika problematik kopplat till frågan om marint skräp. Medan vissa kommuner uppger att nedskräpning vid vatten inte är ett problem, beskriver andra är det en stor fråga. Många kommuner genomför städ-insatser, till exempel på stränder, ofta i samarbete med skolor, förskolor och föreningar. Vissa kommuner lyfter betydelsen av de bidrag som kan sökas hos Naturvårdsverket.
Ett flertal kommuner belyser även problematiken med att identifiera rätt förebyggande åtgärder och att beteendeförändringar behövs. Den åtgärdstyp som främst nämns i detta sammanhang är informationsinsatser riktade mot skolor eller allmänhet.
Flera av de rapporterande kommunerna beskriver samarbete med grannkommunerna kring att man exempelvis har gemensamma åtgärder eller avfallsplaner, ibland utifrån att man har gemensamma avfallsbolag.
Förstora bildenDiagrammet visar fördelningen av de inkomna svaren (i antal).
I rapporteringen 2022 var det 46 % av kommunerna som besvarade frågorna om genomförandet av ÅPH 23, uppdelat på inlands- och kustkommuner var andelen 39 % respektive 64 %. Diagrammet visar fördelningen av den inkomna svaren.
Några exempel på åtgärder eller erfarenheter och lärdomar från kommunernas rapportering:
Åtgärder:
- Lidingö kommun: Under sommaren 2022 har Lidingö Stad avsatt medel för att städa havsbottnarna runt Lidingö på ett systematiskt sätt tillsammans med Rena Mälaren och upphandlad entreprenör. Totalt 10 ton skräp, mest bildäck och bilbatterier, har bärgats från bottnar runt Lidingö. Ett mycket uppskattat projekt.
- Hudiksvalls kommun När vi genomförde skräpmätning så såg vi att fimpar och skräp från evenemang var de stora källorna till nedskräpning. Förutom nedskräpning i direkt anslutning till återvinningsstationerna. Under 2022 har kommunen arbetat med att ta fram en checklista för hållbara evenemang och där nedskräpning är en av de punkter som arrangörer ska arbeta med.
- Karlstad kommun: Sommaren 2022 genomfördes en älv-städning vid utvalda platser intill Klarälven som arrangerades av Städa Sverige. Inför badsäsongen städas varje år sjöbotten vid kommunala badplatser och andra utvalda platser. Under sommaren förekommer även dykstädning och upplockning av föremål som hindrar båtar att ta sig fram.
- Mariestads kommun: Dialog med verksamhetsutövare har visat sig vara en positiv sak som gör att vi tillsammans kan bli bättre.
- Ronneby kommun: Kompetensen kring marint skräp och dess uppkomst och förebyggande skulle behöva öka. Även vad som är kommunens ansvar i frågan.
Förstora bildenDiagrammet visar fördelningen av de inkomna svaren (i antal).
Rapporteringen 2023 gick endast ut till de kommuner som inte besvarade enkäten vid återrapporteringen förgående år 2022. Det innebar att 156 kommuner ombads besvara frågorna om genomförandet av ÅPH 23. Rapporteringen besvarades av 52,5% av kommunerna, uppdelat på inlands- och kustkommuner var andelen 51 % respektive 59 %.
Några exempel på åtgärder eller erfarenheter och lärdomar från kommunernas rapportering:
Åtgärder
- Eskilstuna kommun: Kommunkoncernen arbetar tvärfunktionellt med nedskräpningsfrågan tillsammans med position Eskilstuna (ett oberoende nätverk för näringsliv och myndigheter), vilket är av största vikt för framgång. Tillsammans utför samrådet systematiska åtgärder mot nedskräpning i anslutning till våra sjöar och vattendrag för att förhindra vindburen nedskräpning.
- Haninge kommun: Haninge kommun deltar i en förstudie om ”kommunsamverkan och resurseffektiv skärgård” som har initierats av Södertälje kommun. Fokus ligger på hållbar och robust VA- och avfallshantering i skärgården. Gemensamma faktorer ska identifieras för att hitta möjligheter till samverkan över kommungränserna. Hanteringen av marint skräp lyfts även i projektet.
Motivering
En dominerande del av det skräp som återfinns i den marina miljön kommer från landbaserade källor varför avfallshanteringens påverkan på marint skräp behöver belysas. Genom att belysa vilka kommunala källor som finns till marint skräp och hur man kan arbeta för att förebygga dem samt sätta upp målsättningar för detta arbete kan kommunerna bidra till minskade mängder marint skräp och till att miljökvalitetsnorm E.1 kan följas.
Miljökvalitetsnorm
E.1 (HVMFS 2012:18, bilaga 3)
Genomförande
Kommunerna har det övergripande ansvaret.
Naturvårdsverket håller på att revidera föreskrifterna om innehållet i kommunal avfallsplan. Revideringen planeras bli klar våren 2016. Vägledning om kommunal avfallsplanering behöver tas fram i samband med revideringen.
Avfallshanteringens påverkan på marint skräp behöver belysas. I samband med revidering av de kommunala avfallsplanerna ska därför kommunens möjligheter att påverka och minska uppkomsten av marint skräp belysas.
Genom att belysa vilka kommunala källor som finns till marint skräp och hur man kan arbeta för att förebygga dem samt sätta upp målsättningar för detta arbete kan kommunerna bidra till minskade mängder marint skräp. Arbetet kan exempelvis ske genom utbildningsinsatser till dem som arbetar med avfallshantering, mer frekvent tömning av soptunnor i utsatt läge, utökade krav vid anläggning av återvinningsstationer eller genom att anlägga partikelfällor för att förhindra att mikroskräp når dagvattenbrunnar.
När ska genomförandet starta och sluta: revidering av de kommunala avfallsplanerna kan starta 2016, arbetet enligt planerna kan pågå till 2021.
Åtgärden fortsätter genomföras i det uppdaterade åtgärdsprogrammet 2022-2027.
Lagstiftning/regelverk
Enligt 15 kap. 11 § miljöbalken och avfallsförordning (2011:927) ska kommunerna ta fram avfallsplaner med uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet.
Bakgrund
En dominerande del av det skräp som globalt återfinns i den marina miljön kommer från landbaserade källor, också i Sverige (särskilt Östersjön) och på stadsnära stränder, se mer under Ytterligare information.
Mängden skräp från havsbaserade källor är högre på oexploaterade stränder, särskilt längs med Bohuskusten. Marint skräp kan komma direkt från besökare på stränder, men ofta också genom brister i avfallshantering på land och via vattendrag (EU-TSGML 2011), varför avfallshanteringens betydelse för uppkomsten av marint skräp behöver belysas.
Den nationella avfallsplanen och avfallsbyggande programmet styr inriktningen på avfallsarbetet på Naturvårdsverket och är vägledande för avfallsarbetet för andra aktörer inom avfallsområdet. Dessa styrdokument är bland annat vägledande för kommunernas avfallsplaner.
Enligt miljöbalken ska kommunerna ta fram avfallsplaner med uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet.
Det finns behov av att i både nationella och kommunala planer och program visa på att det finns en koppling mellan avfallshantering och marint skräp.
Problematiken kring marint avfall kan se mycket olika ut för olika kommuner, varför det finns ett behov av att varje kommun gör en analys av problemets omfattning och eventuella lösningar för just den kommunen. Detta gäller inte endast kommuner längs kusten, utan också kommuner som genomkorsas av vattendrag som leder ut till kusten, eftersom vattendrag kan vara viktiga vägar för transport av avfall (EU-TSGML 2011).
Geografisk omfattning
Nationellt, främst kust. Nordsjön och Östersjön
Koordinering EU-direktiv
I EU kommissionens tidigare meddelande om cirkulär ekonomi, föreslogs ett mål för att minska den marina nedskräpningen med 30 procent fram till 2020 för de tio vanligaste skräpföremålen som hittas på stränderna samt för fiskeutrustning som hittats till havs.
Vidare lämnades förslag till ändring av bland annat Avfallsdirektivet (bilaga 1 till COM 2014) där nedskräpning föreslogs ingå i de nationella avfallsplanerna (sker redan i Sverige) och producentansvaret föreslogsås utökas till att också omfatta ledet efter konsumentledet i form av förebyggande arbete och skräpplockaraktiviteter. Den nya EU-kommission som tillträdde efter EU-valet 2014 drog tillbaka de lagstiftningsförslag som ingick i paketet om cirkulär ekonomi och ska återkomma med nya förslag i slutet av 2015.
Regional koordinering
Ospar (Nordostatlanten) beslöt i juni 2014 om en regional aktionsplan mot marint skräp i Nordostatlanten, i denna plan lyfts i bilaga 2, åtgärd 67 behovet av att införa en koppling till marint skräp i ländernas nationella avfallsförebyggande program och avfallsplaner, vidare listas i åtgärd 35, 68 och 70 olika typer av styrmedel som kan användas för att minska uppkomsten av marint skräp.
Helcom (Östersjön) har 2021 uppdaterat en regional aktionsplan mot marint skräp (rekommendation 42-43/3). Även denna plan innehåller åtgärder, på både regional (åtgärd RL1) och nationell (åtgärd NL1) nivå, som handlar om att tydliggöra kopplingen mellan avfallshantering och marint skräp i ländernas nationella och lokala avfallsplaner och program.
Bieffekter
Möjliga positiva bieffekter
Denna åtgärd baseras på antagandet att det ofta finns en koppling mellan nedskräpning på land och mängden avfall i den marina miljön. Att inkludera ett strategiskt tänkande kring marint avfall kan därför också bidra till att nedskräpningen på land minskar.
Att inkludera marint skräp i avfallsplanerna kan initial bli dyrt för kommunerna, men detta kan delvis motverkas av att kostnaderna för renhållning och städning av stränder kan minska. Det finns också en kostnad av förekomsten av marint avfall, för till exempel besöksnäring, jordbruk och fiske.
Att ta hänsyn till problemet med marint avfall i kommunens planering bör vara positivt för sådana näringar. Minskade mängder marint skräp får också positiva effekter för djurlivet. En bättre avfallshantering där resurser såsom plast omhändertas på ett effektivt sätt bidrar också till ett mer resurseffektivt samhälle och kan i förlängningen bidra till en minskad klimatpåverkan.
Möjliga negativa bieffekter
Varje ytterligare analys som läggs på kommunerna kommer att ta tid/resurser från de nuvarande uppgifterna. Marint skräp är dock en viktig miljöfråga, som inte självklart är med i kommunala analyser idag, vilket försvarar att kommunerna åläggs även denna uppgift.
Samhällsekonomiska konsekvenser
Kostnads-nyttoanalys och kostnadseffektivitet har analyserats, se kapitlet Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30, God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön.
