Åtgärdsfaktablad 14 - Bestående förändringar av hydrografiska villkor

ÅPH 14 (2015, Modifierad 2021): Boverket

Hitta på sidan

Åtgärd

Att följa upp och utveckla stöd och vägledning för kommunal och regional havs- och kustplanering enligt plan- och bygglagen

Åtgärd 14 i Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram från 2015 modifieras.

Modifiering av åtgärden innebär:

  • ÅPH 14 omfattade inledningsvis framtagande av en vägledning för kommunal havs- och kustplanering enligt plan- och bygglagen. Vägledningen publicerades 2018, och modifieringen av ÅPH 14 innebär att åtgärden nu omfattar uppföljning av hur vägledningen används, om den ger tillräckligt stöd, samt utveckla ytterligare stöd och vägledning om önskvärt.

Motivering

Det finns behov av att se havet ur ett helhetsperspektiv och samordna nationell havsplanering med den kommunala och regionala planeringen enligt plan- och bygglagen (PBL), särskilt i kustzonen, och tillse att planeringen kontinuerligt bidrar till att miljökvalitetsnormer för havsmiljön ska kunna följas. Stöd och vägledning kan också bidra till ökad kommunal och regional havs- och kustplanering.

Koppling till miljökvalitetsnorm med indikator eller deskriptor för god miljöstatus

Åtgärd 14 syftar till att miljökvalitetsnormen nedan ska kunna följas.

Miljökvalitetsnorm D.3

Permanenta förändringar av hydrografiska förhållanden som beror på storskaliga verksamheter, enskilda eller samverkande, får inte påverka biologisk mångfald och ekosystem negativt

Indikator för MKN D.3 saknas.

Miljökvalitetsnormen D.3 tillämpas inte i kustvatten enligt 8 § i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. Motsvarande påverkan bedöms hanterad inom vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer för ekologisk ytvattenstatus i kustvattenförekomster (hydromorfologi).

I dagsläget omfattas därför inte kustvattnet av miljökvalitetsnorm D.3. Boverkets vägledning har bredare tematisk avgränsning och kustzonen inkluderas därför att den på sikt ökar möjligheten att nå god status för följande kvalitetsfaktorer som beskrivs i HVMFS 2019:25:

  • Konnektivitet i kustvatten och vatten i övergångszon. Kvalitetsfaktor konnektivitet ska klassificeras utifrån parametrarna längsgående konnektivitet och konnektivitet mellan kustvatten och vatten i övergångszon och kustnära landområden.
  • Hydrografiska villkor i kustvatten och vatten i övergångszon. Kvalitetsfaktor hydrografiska villkor ska klassificeras utifrån parametrarna tidvattenregim och vattenståndsvariation, strömningsförhållanden, vågregim, sötvatteninflöde och vattenutbyte.

Åtgärdens koppling till komponent som beskriver god miljöstatus

Åtgärden avser förbättra följande delar av ekosystemet och/eller minska följande belastningar:

  • arter
  • livsmiljöer
  • bottensubstrat och morfologi
  • fysisk förlust av havsbotten
  • fysisk störning av havsbotten

Genomförande

Boverket har det övergripande ansvaret för åtgärden. Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen, som har en roll både i nationell och kommunal havsplanering, bidrar till att genomföra åtgärden.

Boverket (som ansvarar för vägledning om fysisk planering) ska tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen arbeta löpande med att följa upp, ge och utveckla stöd och vägledning till kommuner och regioner i arbetet med havs- och kustplanering.

Åtgärden minskar risken för att havsområden planeras för en användning som kan motverka god miljöstatus. Utveckling av stöd och vägledning bör inkludera hur den fysiska planeringen kan påverka havets miljöstatus och bidra till att miljökvalitetsnormerna kan tillämpas och följas. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan tillämpas för att visa på koppling mellan ekosystem och lokal/regional samhällsnytta.

Åtgärden ska så långt som möjligt samordnas med:

  • uppföljning av Sveriges maritima strategi
  • uppföljning och framtagande av havsplaner
  • Länsstyrelsens arbete gentemot kommunerna relaterat till kust- och havsplanering
  • ÅPH 29
  • relaterade åtgärder i de åtgärdsprogram som tas fram med stöd av vattenförvaltningsförordningen.

Arbetet bör inhämta kunskap från genomförda relevanta projekt och forskningsprogram.

Åtgärden påbörjades under 2016 och en vägledning om översiktsplanering för kust och hav publicerades på Boverkets PBL kunskapsbanken 2018. I samband med att åtgärden modifieras för det uppdaterade åtgärdsprogrammet ska en genomförandeplan för åtgärden utarbetas. Åtgärden genomförs löpande under 2022-2027.

Förväntad effekt av åtgärden

ÅPH14 förväntas bidra till att försämring av hydrografiska villkor förhindras.

Lagstiftning/regelverk

Vid genomförande av åtgärden kan nedan regelverk aktualiseras:

Plan- och bygglag (2010:900)

Bakgrund och nuläge

Den nationella havsplaneringen överlappar i stora delar av territorialhavet med den kommunala fysiska planeringen. Aktiviteter i kustzonen påverkar möjligheten att följa miljökvalitetsnormen i utsjön. Boverket har utvecklat vägledning om översiktsplanering vid kust och hav. Det finns fortsatt behov att utveckla och följa upp stöd och vägledning för ökade kommunala och regionala aktiviteter rörande kommunal havs- och kustplanering: det är avsikten med modifikation av ÅPH14.

Geografisk omfattning

Nordsjön och Östersjön.

Koordinering med EU:s regelverk

Vattendirektivet (2000/60/EG)

Åtgärden bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten meddelade med stöd av vattenförvaltningsförordningen (2004:660) kan följas.

Regional koordinering

Ospar rekommendation 2010/5 om hänsyn till hotade arter och habitat vid miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning.

Helcom rekommendation 34E/1 om hänsyn till fågelhabitat och flyttvägar vid etablering av vind- och vågenergi. I Helcoms aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, BSAP finns åtgärder om att flyttfåglars känslighet ska beaktas i miljöbedömningar (åtgärd B11-13).

Kostnad och finansiering

Administrativa kostnader för att genomföra åtgärden finansieras inom Havs- och vattenmyndigheten och Boverkets löpande arbete (förvaltningsanslag).

Uppföljning av åtgärdens effekter

Kommunal tillämpning av vägledningen från 2018 kan utvärderas genom kontakt med berörda kommuner; även en kvalitativ uppskattning av nyttan och effekten av vägledningen är möjlig och önskvärd.

Uppföljning kommer närmare specificeras i åtgärdens genomförandeplan.

Relaterad information