Sökresultat

Mindre konsumtion och produktion av proteinrika livsmedel kan avsevärt minska övergödningen av Östersjön och andra svenska hav. Mindre tillsatt fosfor i mat skulle också få effekt. Det visar en analys av fyra samhällsomställningar och deras potential att minska näringsämnesbelastningen på havet.

Laxen i Östersjön består av både vild och odlad lax. Den odlade laxen sätts ut för att kompensera för de hinder som finns i laxens vandringsvägar i våra älvar. Frågan är vad den odlade laxen har för betydelse för den vilda laxens genetik.

Om EU:s gränsvärden för dioxiner införs från årsskiftet kommer det att innebära en betydande omställning eller omfattande nedläggning av det norrländska fisket.

This reference group evaluation of the Box and Proppen projects is aimed at the oxygenation of bottom water and sediments in the Baltic to improve phosphorus retention.

Mellanskarvens inverkan på fiskbestånden har undersökts med hjälp av en modell. Abborre, som kanske är den mest välstuderade arten i svenska kustvatten, har använts som modellart.

Syftet med denna uppsats är att identifiera arter lämpliga att förvalta lokalt vid Sveriges och Finlands Östersjökust. Analysen baseras på tidigare rapporterade vandringsstudier.

Under de senaste decennierna har fiskare, lokala myndigheter och forskare uppmärksammat minskande bestånd på grund av försämrad yngelproduktion (rekrytering) av framför allt gädda och abborre längs flera kustområden i Egentliga Östersjön.

Torskrens från yrkesfisket kastas normalt tillbaka i havet. Skulle man kunna minska havets halter av närsalter och dioxiner om renset istället togs iland? För att undersöka i vilken utsträckning det skulle få någon effekt togs prover på torskrens från svenska fångstområden 2007.

Erfarenhet och rekommendationer från ett forskningsprojekt

Behovet av bra underlag för fysisk planering i havet och marint områdesskydd ökar idag, men uppgifter om vilka områden som är viktiga för lekande och uppväxande fisk saknas ofta. Att göra storskaliga inventeringar är dyrt, men genom att ta tillvara lokala fiskares kunskap har man kunnat peka ut lekområden för gös, sik, strömming, flundra, siklöja och piggvar längs svenska ostkusten.