FINFO 2011:3 Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten
Behovet av bra underlag för fysisk planering i havet och marint områdesskydd ökar idag, men uppgifter om vilka områden som är viktiga för lekande och uppväxande fisk saknas ofta. Att göra storskaliga inventeringar är dyrt, men genom att ta tillvara lokala fiskares kunskap har man kunnat peka ut lekområden för gös, sik, strömming, flundra, siklöja och piggvar längs svenska ostkusten.
Författare
Ulrika Gunnartz, Mattias Lif, Patrik Lindberg, Lars Ljunggren, Alfred Sandström och Göran Sundblad, Fiskeriverkets kustlaboratorium, april 2011
Sammanfattning
Generella, heltäckande uppgifter om för fisken och fisket särskilt viktiga områdens utbredning längs de svenska kusterna saknas idag. Behovet av sådana underlag inom t ex fysisk planering och marint områdesskydd är dock mycket stort samtidigt som kostnaden för storskaliga inventeringar för att hitta sådana områden sannolikt är väldigt hög.
Att ta tillvara lokala fiskares kunskap om de fiskarter som de inriktar sitt fiske mot kan dock vara ett sätt att i stor skala och på ett kostnadseffektivt sätt kunna kartlägga viktiga områden om än inte med samma detaljeringsgrad som en vetenskaplig studie. Hösten 2003 genomfördes en omfattande intervjustudie med olika kategorier av fiskekunniga personer vid ostkusten med syfte att sammanställa kunskap om kustnära fiskars lekplatser.
Totalt intervjuades 156 personer varav 140 fiskare och 12 länsfiskekonsulenter från Norrbotten till Skåne län. Materialet täcker således hela Östersjökusten ända upp till norra delen av Bottenviken. Arbetet har skett länsvis, där cirka en vecka har ägnats åt respektive län. Olika kategorier fiskande har intervjuats, huvudsakligen yrkesfiskare men också sportfiskare och husbehovsfiskare. Intervjuerna innefattade frågor om lekplatser hos gös, sik, strömming, flundra, siklöja och piggvar.
Utpekade lekområden lades in på ritfilm med ett sjökort som underlag. Dessa områden har senare digitaliserats i GIS. Totalt registrerades cirka 2 200 områden. För varje område efterfrågades också information om lektidpunkt, bottentyp, djup och slutligen vad fiskarenas information baserats på (första- eller andrahandsinformation till exempel). Uppgifterna om lektidpunkt, djup och bottensubstrat var i många fall samstämmiga vilket sannolikt ökar uppgifternas trovärdighet.
Detta underlag sammanställdes senare i en attributdatabas, möjlig att knyta till de olika GIS-skikten. GIS-skikten har lagts ut på Länsstyrelsernas gemensamma GIShemsida. Huvuddelen av informationen om lekområden baserades på observationer av rinnande rom vid fångsttillfället. Relativt få uppgifter byggde på direkta observationer av fisklek eller att deponerad rom eller tidiga livsstadier noterats.
Detta kan i vissa fall innebära att det egentliga lekområdena är lokaliserade på andra områden än själva fångstplatserna. De insamlade uppgifterna har ännu inte validerats mot befintliga biologiska inventeringar av lekplatser. Många av uppgifterna överensstämmer dock relativt väl med litteraturuppgifter baserade på direkta fältstudier över de olika arternas val av lekmiljöer.