Sökresultat

Sammanfattning av Mark-och miljööverdomstolens dom den 21 maj 2015, mål nr M 9088 -14.. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att en fastighetsägares förbättringsåtgärder – bestående av att lägga ned nya infiltrationsrör och installera en fördelningsbrunn – var att jämföra med nyanläggning och skulle därför ha tillståndsprövats.

Sammanfattning av Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 oktober 2014, mål M 8408-14. En dom från Mark- och miljööverdomstolen slår fast att det inte är förenligt med kraven som ställs i 9 kap 7 § miljöbalken att avleda orenat toalettavloppsvatten till gödselbrunn, trots att det endast är frågan om avledande från en personaltoalett som används sparsamt.

Sammanfattning av Mark- och miljööverdomstolens dom den 31 januari 2014, mål nr M 2137-13. Det är skäligt att ställa krav på att minireningsverk ska kompletteras med efterpolering för att reducera bakterier/smittämnen.

Sammanfattning av Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 november 2013, mål nr M 4569-13. Om en åtgärd enbart utförs i syfte att underhålla den tillståndsgivna anläggningen och ingen ny teknik tillförs anläggningen eller någon del av anläggningen flyttas till ny plats så krävs inte något nytt tillstånd eftersom sådana åtgärder anses rymmas inom det befintliga tillståndet.

Sammanfattning av domar från den 14 december 2016 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 10800-15 och M 10805-15.Vid bedömning av vilken skyddsnivå som ska gälla för anläggningar som ligger i avrinningsområden med övergödningsproblem har domstolen utgått från den beräkningsmodell som nämnden använt, samt beaktat följden av om flera avloppsanläggningar i samma område anläggs med rening som inte motsvarar hög skyddsnivå.

Sammanfattning av dom den 12 januari 2017 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 5452-16. Otillräcklig utredning omöjliggör bedömning av en anläggnings reningsgrad. I prövningen av en avloppsanläggning som delvis består av ett växtreningsverk har sökanden, i syfte att visa anläggningens reningsgrad, givit in provresultat som dock inte kunnat härledas till en specifik anläggningstyp. Då inte heller övrig utredning stödjer sökandens påstående om reningsgrad anser domstolen att sökanden inte har visat att anläggningen uppfyller gällande miljö- och hälsoskyddskrav.

Sammanfattning av dom den 23 mars 2017 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 5822-16. Det har varit rätt att ställa krav på hög skyddsnivå för en avloppsanläggning ansluten till en vattentoalett, bland annat med hänsyn till att vattnet från avloppsanläggningen passerar en våtmark som är ekologiskt värdefull. Av domen framgår även att en naturlig våtmark inte kan anses utgöra ett reningssteg i en avloppsanläggning. Däremot kan en anlagd våtmark som är utformad för reningsändamål och som hanteras på rätt sätt ingå i en avloppsanläggning.

Sammanfattning av dom den 25 april 2016 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 4515-15. Eftersom CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker byggproduktens överensstämmelse med angiven prestanda, utgör prestandadeklarationen ett viktigt underlag vid tillståndsprövning.

Sammanfattning av dom den 8 oktober 2018 från Mark- och miljööverdomstolens i nummer M 2040-18. Mark- och miljööverdomstolen har, i likhet med mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen, bedömt att det saknats skäl att förelägga en fastighetsägare att årligen lämna in egen­kontroll­dokumentation för ett minireningsverk.

Sammanfattning av dom den 28 mars 2019 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 3682-18.