Vattenbrist och dricksvattenförsörjning

Hitta på sidan

Information om ansvar vid vattenbrist, hur långvarig torka påverkar samhället och tips för att spara vatten.

Långa perioder utan nederbörd ger låga vattennivåer i sjöar och låga flöden i vattendrag. Med förändringarna av klimatet så väntas perioder med vattenbrist och torka bli vanligare.

Stora delar av Sverige har under åren 2016 till 2018, men även 2022 upplevt långa perioder med mycket mindre nederbörd än normalt. Det har lett till låga vattennivåer i sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin. Vattenbrist påverkar både dricksvattenförsörjning och förutsättningar för jord- och skogsbruk, industri och turism. Den påverkar också förutsättningarna för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Situationer med låg nederbörd och torka är inte unika, det har förekommit betydande torrår flera gånger under 1900-talet. Men med ökad befolkning och flera samhällssektorer som förutsätter normala vattenförhållanden så får torka och vattenbrist större samhällskonsekvenser i dag.

Grund- och ytvatten

Nederbörd som inte avdunstar eller tas upp av växter fortsätter ner i markens tomrum och berggrundens sprickor och bildar där grundvatten.

Sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin fylls främst på under vinterhalvåret och i samband med snösmältningen. Är det mindre nederbörd då så ökar risken för vattenbrist. Den nederbörd som kommer under sommarhalvåret fyller inte på grundvattnet på samma sätt, eftersom växtlivet på sommaren behöver mer vatten och temperaturerna är högre med ökad avdunstning som följd.

Små vattenflöden och låga grundvattennivåer kan ge effekter på dricksvattenförsörjning, annat nyttjande och vattenekosystemen.

Yt- och grundvatten är viktigt för vår vattenförsörjning. Mer än hälften av vårt dricksvatten kommer från ytvatten, resten tas ur grundvatten. Många kommuner har valt att använda sig av både yt- och grundvatten för den kommunala vattenförsörjningen, antingen i kombination eller med den ena som reserv. För den enskilda vattenförsörjningen (t ex egen brunn) dominerar grundvattenuttag.

Dricksvattenförsörjningen i Sverige

De cirka 2000 kommunala vattenverken står för cirka 85 procent av den totala dricksvattenförsörjningen i Sverige. De kommunala vattenverken varierar mycket i storlek, från mycket små vattenverk som försörjer ett par familjer, till de mycket stora i exempelvis Stockholm, Göteborg och Skåne.

Det finns också närmare 3 000 övriga, privata vattenverk som försörjer bland annat samfälligheter, livsmedelsföretag, offentlig och kommersiella anläggningar med dricksvatten. Dessa anläggningar är ofta relativt små.

Cirka 2,4 miljoner personer har helt eller delvis enskild dricksvattenförsörjning till exempel från en egen brunn.

Publicerad: 2017-05-19
Uppdaterad: 2018-11-07
Sidansvarig: Webbredaktion