Ansvar för vatten – vem gör vad?

Hitta på sidan

 Ansvarsfördelning och organisation är fördelat på många olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Här kan du läsa mer om vem som ansvarar för vad inom förvaltningen av våra vattenresurser och vattenmiljön.

Kommunen

Planering av kommunens vattenresurser

Kommunerna har ansvar för den övergripande planeringen för hur mark- och vattenresurserna ska användas. Plan- och bygglagen (PBL) ger ramarna för detta. I kommunens översiktsplan visar hur framtida tillgång till och skydd av vattenresurserna beaktas. Kommunen ansvarar lokalt även för miljöskydd och naturvård, samt tillsyn och prövning enligt miljöbalken.

Kommunen ansvarar för att ordna allmänna vattentjänster (dricksvattenförsörjning och avlopp) inom ett verksamhetsområde. Kommunen kan överlåta ansvaret för vattentjänster på ett kommunalt bolag eller kommunalförbund. Om vattentillgången är begränsad, kan kommunen införa restriktioner, exempelvis bevattningsförbud. Det kan innebära förbud mot att fylla poolen med kommunalt dricksvatten, använda vattenslang, vattenspridare och högtryckstvätt. Förutsättningarna varierar mellan kommunerna. Svenskt Vatten uppdaterar informationen om vattensituationen i Sverige.

Från vattenverk till vattenkran

Det är dricksvattenproducenten (oftast Tekniska förvaltningen på kommunen eller ett kommunalt va-bolag) som är ansvarig för att dricksvattnet i kranen har god kvalitet och är säkert att dricka, det vill säga uppfyller kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Dricksvattenföreskrifterna reglerar hanteringen av dricksvatten från att råvattnet pumpas in i vattenverket.

Planering av kommunens vattenresurser

Det är dricksvattenproducenten (oftast Tekniska förvaltningen på kommunen eller ett kommunalt va-bolag) som är ansvarig för att dricksvattnet i kranen har god kvalitet och är säkert att dricka, det vill säga uppfyller kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Dricksvattenföreskrifterna reglerar hanteringen av dricksvatten från att råvattnet pumpas in i vattenverket tills det tappas ur kranen hos användaren.

Ansvar vid kris?

En grundläggande princip i det svenska krishanteringssystemet är ansvarsprincipen. Det innebär att den som normalt ansvarar för en verksamhet har ansvaret även i en krissituation.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har ett övergripande samordningsansvar i länen och samordnar krisberedskap och klimatanpassningsansvaret regionalt. Länsstyrelserna kan besluta om att inrätta vattenskyddsområden och är bedriver tillsyn av vattenverksamhet, över kommunernas skyldighet att ordna vattentjänster, samt vattenskyddsområde. Länsstyrelsen kan också utarbeta en regional vattenförsörjningsplan.

Vattenmyndigheterna

De fem länsstyrelserna som är regionala vattenmyndigheter har huvudansvaret för att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. De sammanställer statusbedömningar för grund- och ytvattenförekomster och beslutar om miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för att normerna ska uppnås.

Havs- och vattenmyndigheten

HaV föreskriver och vägleder de regionala vattenmyndigheterna beträffande ytvatten. HaV har ett förvaltningsansvar för sjöar, vattendrag och hav. HaV har tagit fram en strategi för en hållbar vattenresursförvaltning, målsättningen är en förvaltning av alla vattenresurser inom ett avrinningsområde på ett sätt som säkerställer miljöns och samhällets vattenbehov. Det innebär att olika vattenbehov ska tillgodoses samtidigt som vattenresursens ekologiska, miljömässiga och hydrologiska tillstånd förbättras eller bibehålls.

En av de tre arbetsgrupperna inom Nationella samordningsgruppen för dricksvatten leds av HaV. Vattenförsörjningsgruppen ska verka för att det finns tillräckligt med vatten för att producera dricksvatten av god kvalitet utan inverkan på vattenförsörjningen av jordbruket, industrin eller påverkan på ekologisk mångfald och andra naturvärden.

Arbetsgruppen ska även arbeta med att stärka det viktiga arbetet med skydd av grund- och ytvattentäkter. HaV ansvarar också för den centrala tillsynsvägledningen under miljöbalken för miljökvalitetsnormer för vatten, vattenskyddsområden, enskilda avlopp, vattenverksamhet och skydd av grundvatten. Samt pekar ut områden som är riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning.

SGU

HaV föreskriver och vägleder de regionala vattenmyndigheterna beträffande ytvatten. SGU bedriver övervakning av grundvattenkvantitet genom att mäta grundvattennivåer i över 500 observationsrör 1-2 gånger i månaden i SGUs grundvattennät. Nivåmätningarna tillgängliggörs via kartvisare och som öppna data på SGUs webbplats. Mätningarna sammanställs varje månad och publiceras genom kartor som visar magasinens fyllnadsgrad och grundvattennivåns avvikelse från den normala för månaden.

SMHI

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, ansvarar för varningstjänsten och för att förmedla kunskap om vattenflöden och vattennivåer, så kallade hydrologiska förhållanden. Vid SMHI finns nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.

SMHI har information om:

Livsmedelsverket

Livsmedelsverkets utfärdar föreskrifter om dricksvatten. Dricksvattenföreskrifterna reglerar hanteringen av dricksvatten från att råvattnet pumpas in i vattenverket tills det tappas ur kranen hos användaren.

Livsmedelsverket har ett samordningsansvar för dricksvattenförsörjningen i Sverige och leder den Nationella samordningsgruppen för dricksvatten. Utöver att verka för en trygg och säker dricksvattenförsörjning och ge stöd i dricksvattenfrågor ska gruppen ge regeringen en aktuell lägesbild och informera om de behov som finns för att säkra dricksvattenförsörjningen nationellt.

Krisberedskap för dricksvatten

VAKA, den nationella vattenkatastrofgruppen, ger stöd på plats eller via telefon till kommuner och dricksvattenproducenter i kriser som rör dricksvattenområdet. Stöd ges även till länsstyrelser och centrala myndigheter.

Råd om egen brunn

På nationell nivå ansvarar Livsmedelsverket för frågor som rör dricksvattenkvaliteten i egen brunn. På de här sidorna får du information och råd om sådant som på olika sätt berör dricksvattenkvaliteten. Livsmedelsverket har tagit fram information om hur fastighetsägare ska sköta om sin anläggning för att dricksvattnet ska ha bra kvalitet.

MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i uppdrag att utveckla och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. När något inträffar stödjer MSB de ansvariga och ser till att de kan samordna sina åtgärder och sin information.

MSB samordnar inom krisberedskap och ansvarar för krisinformation.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för frågor som rör natur-och miljöskydd, arbetar med frågor som rör våtmarker, grön infrastruktur och naturbaserade lösningar. Naturvårdsverket ansvarar för den centrala tillsynsvägledningen när det gäller markavvattning.

Mark- och vattenanvändning (naturvardsverket.se)

Jordbruksverket

Jordbruksverket föreskriver om vilken hänsyn som ska tas inom jordbruket till skydd för vattenkvaliteten. Jordbruksverket har ett kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Uppdraget omfattar såväl vattenhushållning som vattenförsörjning inom jordbruket.

Läs mer: Utmaningar som kompetenscentrum jobbar med.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen föreskriver om vilken hänsyn som ska tas inom skogsbruket till skydd för vattenkvaliteten.

Mark och vatten - Skogsstyrelsen

Boverket

Boverket vägleder inom fysisk planering och hushållning med mark- och vattenresurser. Vattenförsörjning är ett av de allmänna intressen som ska beaktas vid planläggning. Boverket har tagit fram vägledning kring hur vattenförsörjning ska beaktas i kommunens planering.

Publicerad: 2018-07-26
Uppdaterad: 2023-01-12
Sidansvarig: Webbredaktion