Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Läkemedel Farliga ämnen

Läkemedel i vattenmiljön

Läkemedelsanvändningen för att behandla och skydda människor och djur mot sjukdomar har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Samtidigt som läkemedel har positiva effekter på både människors och djurs hälsa, så hittas läkemedel i vattenmiljön vilket kan leda till negativa effekter på organismer i vattenmiljön.

Läkemedel är gjorda för att påverka biokemiska och fysiologiska processer i människor, djur, eller i smittsamma organismer. De är därför aktiva redan vid låga koncentrationer, och kan dessutom påverka andra än de tänkta ”målorganismerna”.

Läkemedel som används av människor och sedan kommer ut i miljön via reningsverk kan påverka t.ex. fiskar. Ett exempel är preventivmedel, vilka kan ge störningar i fiskarnas fortplantningsförmåga, och förändra förhållandet mellan antalet honor och hanar vilket märks först efter flera generationer.

Att läkemedelsanvändingen kan leda till vissa bieffekter på miljön är egentligen inte så konstigt då många läkemedel har inneboende egenskaper som gör dem potentiellt miljöfarliga.

Potentiella effekter av läkemedel i miljön är ofta kroniska, d.v.s. leder inte till att organismer dör, men kan ändå i förlängningen påverka arter och ekosystem via exempelvis beteendestörningar, eller påverkan på fortplantningsförmågan. Den typiska miljöriskbedömningen av läkemedel fokuserar inte på sådana effekter, och detta är ett skäl till att kunskap saknas om läkemedlens miljöeffekter.

Onödig antibiotikaanvändning ger motståndskraftiga bakterier

Utvecklingen av antibiotikaresistens har utmålats av världshälsoorganisationen WHO som ett globalt hot mot mänskligheten. Antibiotikaresistens innebär att sjukdomsalstrande bakterier utvecklar naturliga skyddsmekanismer mot antibiotikabehandling.

Då bakterier har en mycket kort generationstid så sprider sig antibiotikaresistens snabbt via överlevande resistenta bakterier, och de kan dessutom dela med sig av sin resistens till andra bakterier. I dagens globaliserade samhälle med mycket resande så kan också sjukdomar och antibiotikaresistens sprida sig snabbt över hela världen.

Problem med antibiotikaresistens har tidigare uppmärksammats framförallt kring verksamheter där mycket antibiotika används, som sjukhus, djurhållning eller läkemedelsproduktion. Men på senare tid har man också upptäckt antibiotikaresistenta bakterier och gener exempelvis i vatten nära avloppsreningsverk.

Utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens är en direkt följd av den ökande användningen av antibiotika i samhället. Men andra antibakteriella medel som används i stor omfattning inom t.ex. jordbruk och i vanliga hushålls- och hygienprodukter kan också vara en bidragande faktor.

Vad händer nu?

Två preventivmedel och ett antiinflammatoriskt läkemedel, har inkluderats på en så kallade bevakningslista under EU:s direktiv om prioriterade ämnen. Detta ska öka kunskapen om förekomsten av dessa kemikalier i miljön, som underlag till den strategi angående läkemedel och miljöeffekter som EU-kommissionen planerar att ta fram.

Denna strategi kan komma att innehålla förslag på hur miljöeffekter bättre kan beaktas vid riskbedömningen av läkemedel redan innan de släpps ut på marknaden, och förslag till andra åtgärder för att förhindra att läkemedelsrester når vattenmiljön.

Läkemedel är naturligtvis oerhört viktiga för samhället såväl som för individen och kommer därför inte att förbjudas av miljöskäl. Men mycket kan göras för att minska belastningen på miljön. Exempelvis kan sjukvården prioritera läkemedel med mindre miljöfarliga egenskaper, och göra mer individanpassade förskrivningar.

Oanvända mediciner ska lämnas till apoteket så att de inte riskerar att hamna i miljön. Sverige utreder hur och om en utökad rening av läkemedel kan införas vid kommunala reningsverk.

Gällande frågan om antibiotikaresistens, krävs utöver detta ett internationellt samarbete för att minska användningen och läckaget av antibiotika till miljön. Exempelvis används antibiotika i djurhållning, något som skulle kunna undvikas med en mindre intensiv djurhållning som också ger friskare djur. I många länder används antibiotika av människor helt i onödan, och denna användning behöver regleras. Tillverkarna av antibiotika har ett ansvar att reducera utsläppen till miljön vid produktionen av antibiotika.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Läkemedel Farliga ämnen

Publicerad: 2014-09-18
Uppdaterad: 2017-11-01

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen