Effekter, källor och lagstiftning

Hitta på sidan

Information om kemikalier, läkemedel, hormonstörande ämnen och vårt arbete med miljöfarliga ämnen.

Effekter av miljöfarliga ämnen

När miljöfarliga ämnen kommer ut i naturen kan effekterna vara akuta och dramatiska och orsaka massdöd av exempelvis fisk och fåglar.

Mindre dramatiska effekter, men som på sikt kan orsaka allvarliga störningar benämns ofta som kroniska effekter. Det kan till exempel innebära att reproduktion, utveckling och beteende hos olika organismer störs.

Var kommer miljöfarliga ämnen från?

De kan släppas ut från punktkällor, till exempel industrier och avfallsdeponier, eller som diffusa utsläpp. Exempel på diffusa utsläpp är läckage från båtar målade med giftig bottenfärg och urlakning av ämnen från asfalt och luftnedfall.

Vissa miljöfarliga ämnen är grundämnen som förekommer naturligt i miljön, till exempel i berggrunden. Ämnen som vi ofta betraktar som gifter, exempelvis koppar och zink, är i låga koncentrationer livsnödvändiga för många organismer.

En del bekämpningsmedel som varit förbjudna i Sverige under en lång tid kan komma hit via luften från andra länder. De kan sedan bli kvar i vår natur på grund av vårt kyliga klimat som gör att de inte omvandlas till gas och försvinner upp i luften igen.

Dioxiner och PCB

Dioxiner är ett samlingsnamn för en mängd kemikalier vars molekyler har en liknande struktur och verkar på ett liknande sätt i människokroppen.

PCB är en industrikemikalie som förbjöds redan på 1970-talet, men eftersom det är en stabil molekyl så är den svår att bryta ner och finns fortfarande kvar i miljön.

Dioxiner och PCB är fettlösliga och kan finnas i köttet från fet fisk som är fångad i bland annat Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern

På Livsmedelsverkets informationssida kan du läsa mer.

Kvicksilver

Kvicksilver är ett grundämne som inte kan brytas ner och är farligt för både för människa och miljö. Tidigare användes kvicksilver bland annat i termometrar och inom tandvården, men det är nu förbjudet i Sverige. Utsläpp av kvicksilver i Sverige har därför minskat kraftigt, men det kommer fortfarande ut i miljön från exempelvis krematorier och avfallsanläggningar.

Eftersom kvicksilver kan spridas långa sträckor med hjälp av vinden innan det faller ner i mark och vatten så är mängden kvicksilver i den svenska naturen fortfarande stor.

Hos arter som befinner sig högt upp i näringskedjan är koncentrationen av kvicksilver högst, och vad gäller vattenlevande arter är det främst insjöfisk som kan ha höga halter av kvicksilver i sig.

På Naturvårdsverkets informationssida kan du läsa mer.

Användning av kemikalier regleras i lag

Användningen av kemikalier i Sverige regleras genom Miljöbalken. Flera förordningar och föreskrifter är kopplade till miljöbalken och preciserar exempelvis hantering och gränsvärden. Bland dessa kan nämnas kemikalieförordningenREACH, direktivet om prioriterade ämnen, havsmiljödirektivet och vattendirektivet.

Det europeiska och globala arbetet är viktigt eftersom det finns ämnen som sprids globalt både via luften, och via import och export av varor.

Stockholmskonventionen

För att begränsa produktion och användning av särskilt farliga kemikalier som till exempel insektsgiftet DDT och bekämpningsmedlet hexaklorbensen har Stockholmskonventionen kommmit till. Idag innehåller konventionen en lista på 21 kemikalier som inte ska produceras och spridas. 150 länder har skrivit på konventionen.

Hos Naturvårdsverket kan du läsa mer om konventionen.

Publicerad: 2014-09-17
Uppdaterad: 2017-12-13
Sidansvarig: Webbredaktion