Hormonstörande ämnen
Vissa kemikalier kan påverka hormonella system hos både människor och många andra organismer, och ge oönskade effekter redan vid mycket låga halter. Arbete pågår för att öka kunskapen om hormonstörande kemikalier och att identifiera sådana vars användning bör regleras.
Hormonella system spelar en stor roll för bland annat tillväxt, fortplantning och beteenden som aggressivitet, uppvaktning mm. Hormoner kan på så sätt i förlängningen ha en inverkan på en hel population och art. Därför är också organismer känsliga för störningar på de hormonella systemen. Många av hormonsystemen är ännu inte helt beskrivna eller förstådda.
Vissa kemikalier har en förmåga att påverka hormonella system, och kan därmed ge upphov till oönskade effekter på människa och miljö redan vid mycket låga halter. Detta gäller särskilt för sådana kemikalier som kan binda till receptorer i hormonella system, eller påverka inblandade enzymer.
Effekter av hormonstörande ämnen
Hormonstörande ämnen uppmärksammas idag främst ur ett hälsoperspektiv, alltså påverkan på människor. Effekter av hormonstörande ämnen också på andra organismer finns dock dokumenterade.
I växt- och djurriket finns också hormonella system som kan vara medvetna mål för olika bekämpningsmedel som används mot skadeinsekter och ogräs. Utöver fiskar som påverkas av rester av p-piller så är ytterligare ett exempel på en oönskad effekt snäckor, musslor och ostron i havet som blir sterila efter att ha utsatts för TBT (tributyltenn).
TBT användes förr som aktiv substans i båtbottenfärg för att förhindra påväxt på båtskrov, men denna användning är sedan 2008 förbjuden globalt. Effekterna från TBT-användningen, vilket kan mätas som andelen missbildade honor i ett prov, kvarstår dock längs många kuster inklusive de svenska, då TBT är mycket långlivat i miljön och finns kvar i sedimenten under lång tid.
Policy och åtgärder
Kemikalier med hormonstörande egenskaper får inte släppas ut på marknaden. Förordningar om kemikalier som REACH, biocidförordningen och förordningen om växtskyddsmedel säger att hormonstörande kemikalier inte ska godkännas för användning, alternativt att deras användning kräver särskilt tillstånd för att förhindra utsläpp.
Det råder brist på kunskap och erfarenhet hur man bäst avgör om ett ämne har hormonstörande egenskaper i en sådan omfattning att det också kan vara skadligt. Till exempel så har vanligt kaffe mätbara effekter på hormonella system. Det gäller alltså att fokusera på att begränsa användningen av de kemikalier som kan orsaka faktisk skada.
Organisationer som EU, UNEP med flera har pågående initiativ för att öka kunskapen om hormonstörande kemikalier och att identifiera sådana vars användning bör regleras. Exempelvis har EU-kommissionen etablerat en prioriteringslista över misstänkt hormonstörande kemikalier för vidare bedömningar och eventuellt regleringar.
I biocidförordningen som trädde i kraft 1 september 2013 finns också tillfälliga kriterier för att avgöra om ett ämne ska klassas som hormonstörande. Ett förbättrat kunskapsläge i framtiden kommer att möjliggöra en mer effektiv reglering av hormonstörande (och andra farliga) kemikalier och därmed minska riskerna för människa och miljö redan innan några problem uppstår.
