Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Artskydd Lagstiftning Arter med åtgärdsprogram Internationellt arbete Handel

Skydd av arter och livsmiljöer

Artskydd är ett område som berörs av flera nationella och EU-gemensamma lagstiftningar samt av internationella konventioner och direktiv. Vi arbetar med att genomföra skydd av vattenlevande arter och miljöer i olika processer.

Sverige har genom att skriva under FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) förbundit sig att hindra förlust av arter i vår natur. Bland annat genom att minska de direkta hoten och gynna ett hållbart nyttjande.

EU:s naturvårdsdirektiv

Sverige ska som medlem i EU säkra den biologiska mångfalden genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer samt den vilda floran och faunan. Syftet med EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv är att skydda djur och växter från utrotning och att förhindra att deras livsmiljöer förstörs.

Direktiven innebär att Sverige har ett långsiktigt ansvar för att säkerställa att utpekade naturtyper och arter finns kvar och har gynnsam bevarandestatus i landet. Med stöd av direktiven väljs skyddsvärda områden ut att ingå i EU:s nätverk av skyddade områden, nätverket Natura 2000. Exempel på arter som omfattas av art- och habitatdirektivet är tumlare och tjockskalig målarmussla.

Var sjätte år görs en bedömning av bevarandestatusen för de arter och naturtyper som omfattas av direktivet. Den senaste rapporteringen gjordes 2013.

Handel med hotade arter

Många djur och växter hotas av utrotning genom handel. Världens länder har därför enats om att begränsa handeln genom en särskild överenskommelse - CITES-konventionen. Ål och håbrand är exempel på två arter som är listade för att säkerhetsställa handeln är hållbar.

Skydd av arter och livsmiljöer genom havsmiljökonventionerna

Inom de regionala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar är bevarande och skydd av hotade arter och livsmiljöer ett centralt tema.

Skydd inom Ospar

Inom Ospar har en lista över hotade och/eller minskande arter och livsmiljöer i Nordostatlanten tagits fram. På listan finns femton arter och tio livsmiljöer som förekommer i svenska vatten (västkusten).

Exempel på arter

Exempel på habitat

För flertalet arter och miljöer på Ospars listaPDF finns särskilda rekommendationer som anger vilka åtgärder länderna inom Ospar bör vidta för att förbättra statusen för dessa arter och livsmiljöer.

Inom Ospar bedrivs arbetet med skydd och bevarande inom kommittén för biologisk mångfald, BDC. Sedan 2014 finns även en särskild grupp under BDC som arbetar med att koordinera åtgärdsarbetet för hotade arter och habitat.

Skydd inom Helcom

Helcom publicerade 2013 två rödlistor över arter respektive biotoper inom Helcoms havsområde. Båda listorna bygger på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier. Rödlistan för arter omfattar fem olika organismgrupper.

Totalt har mer än 1 700 arter av fåglar, fiskar, däggdjur, makrofyter
och evertebrater bedömts, varav drygt åtta procent återfinns på Helcoms
rödlista. Merparten av dessa arter förekommer i svenska vatten.

Exempel på arter som bedömts vara hotade inom Helcom

Även inom Helcom har en särskild rekommendation för hotade arter antagits. Rekommendationen omfattar en rad övergripande åtgärder som Helcoms länder bör vidta för att förbättra statusen för de arter som klassats som hotade på rödlistan.

När det gäller biotoper så har Helcom upprättat ett särskilt klassificeringssystem som är heltäckande och omfattar alla bottentyper inom Helcoms havsområde. Drygt 200 olika biotoper har bedömts inom rödlistningsarbetet, varav 59 återfinns på Helcoms rödlista.

Åtgärdsprogram för hotade arter och livsmiljöer

Sveriges arbete med att genomföra åtgärder i rekommendationerna för hotade arter och habitat inom Ospar och Helcom görs på många olika sätt och av många aktörer. På Havs- och vattenmyndigheten genomförs många åtgärder genom det nationella åtgärdsprogrammet för hotade arter och livsmiljöer och vi strävar efter att samordna åtgärdsarbetet på nationell, regional och EU-nivå så långt det är möjligt.

ArtDatabankens rödlista

Rödlistning är ett bedömningssystem som utvecklats av den Internationella naturvårdsunionen (IUCN) för att utvärdera tillståndet för arter i naturen. Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid SLU och fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Bedömningarna görs vart sjätte år och är en prognos över risken för enskilda arter att dö ut, vilket baseras på vedertagna kvantifierbara kriterier. Rödlistan är ett hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Artskydd Lagstiftning Arter med åtgärdsprogram Internationellt arbete Handel

Publicerad: 2017-06-29

Sidansvarig: Webbredaktionen