EBSA-områden i Östersjön

Hitta på sidan

Nio områden i Östersjön, inklusive Kattegatt uppfyller CBD:s vetenskapliga kriterier för ekologiska eller biologiskt signifikanta marina områden, och inkluderas i den globala databasen för EBSA:s (Ecologically or Biologically Significant marine Areas).

FN konventionen om biologisk mångfald pekade ut nio områden i Östersjön, inklusive Kattegatt som särskilt viktiga för biologisk mångfald vid partsmötet i Sharm El Sheikh, Egypten 17-29 november 2018. Dessa områden uppfyller CBD:s vetenskapliga kriterier för ekologiska eller biologiskt signifikanta marina områden, och inkluderas i den globala databasen för EBSAs. Fem av dessa områden ligger på svenskt vatten, varav tre är gränsöverskridande områden som delas med Finland. Tillsammans utgör de beskrivna områdena 23 procent av Östersjöns yta.

Kartillustration över Östersjön som pekar ut gränserna för de nio EBSA-områdena, exempelvis Norra bottniska viken.Förstora bilden

Kartillustration över Östersjön som pekar ut gränserna för de nio EBSA-områdena, exempelvis Norra bottniska viken.

EBSA-områden i Östersjön

  • Arktiska förhållanden, grunt havsområde, sandbottnar
  • Passande för sötvattensarter som tolererar låg salthalt och kallt vatten
  • Lång tid med istäcke gör att området är väldigt viktigt för vikare (Pusa hispida botnica)
  • Viktigt reproduktionsområde för kustfisk, till exempel siklöja (Coregonus albula) och sik (Coregonus lavaretus), samt uppsamlingsområde för vandrande fisk, till exempel lax (Salmo salar) och havsöring (Salmo trutta)
  • Småsvalting (Alisma wahlenbergii), inhemsk vattenväxt
  • Ishavshästsvans (Hippuris tetraphylla), vattenväxt
  • Barklöst sträfse (Chara braunii), kransalg
  • Havslekande harr (Thymallus thymallus), inhemsk subpopulation
  • Antalet inhemska och hotade arter är hög
  • 10,000 öar och skär,
  • Unika De Geer moränformationer som formades under senaste istiden (10.000 – 8.000 f.Kr)
  • Pågående landhöjning (8 mm/ år) ->Kustnära laguner
  • Övergångszon för sötvattens- och marina-arter
  • Viktigt område för fisk- och fågelarter
  • Inhemsk havslekande harr (Thymallus thymallus)
  • Viktig migrationskorridor för vandrande sik (Coregonus lavaretus s.l.), lax (Salmo salar) och havsöring (Salmo trutta)
  • Viktiga häckningsområden för fåglar, till exempel Östersjöpopulationen av Tobisgrissla (Cepphus grylle grylle)
  • Geomorfologiskt, biologisk and ekologiskt varierande skärgårdsområden:
    • skyddad innerskärgård
    • mellanskärgård med stora öar
    • ytterskärgård med tusentals små öar och skär
  • Ålandshav är ett öppet havsområde med den andra djupaste djuphålan i Östersjön, 300 m
  • En mix av sötvattens-, bräckt vattens- och marina arter
  • Hundratals laguner, smala sund, grunda vikar, estuarier och våtmarker -> viktiga områden för fisk och fågel
  • Området gynnar viktiga populationer av vikare (Pusa hispida botnica) och gråsäl (Halichoerus grypus)
  • Relativt grunt område (maxdjup 80 m) och låg salthalt (0-5 pp)
  • Hundratals små öar och skär, kustlaguner, nordliga smala sund och ett stort öppet havsområde
  • Tydliga tecken från senaste istiden -> ändmoräner, sandstränder, öar med klippor, öar och kluster av oregelbundna block
  • En mix av sötvattens- och marina arter,
  • Hög mångfald of vattenväxter
  • Rikt fågelliv
  • Utrotningshotad population av vikare (Pusa hispida botnica) i Östersjön (under 100 individer)
  • Områdets geologi består av varierande underlag av glacialmoräner
  • Mycket grunt (medeldjup < 4 m): mesta delen av havsbotten är i fotiska zonen (den övre solbelysta delen av en vattenmassa i vilken fotosyntes kan ske)
  • Saltförändring -> från noll till 6-7 psu
  • Hög produktivitet på havsbotten -> mycket viktigt födosöksområde för migrerande arter
  • Stora lösliggande, fri-flytande rödalgssamhällen (Furcellaria lumbricalis)
  • Många obebodda öar och specika isförhållanden -> viktigt för gråsäl (Halichoerus grypus) och vikare (Pusa hispida botnica)
  • Geomorfologiskt distinkt område: platåer, bankar och laguner
  • Grunt vatten: viktigt habitat för bottensamhällen och kustlinjen en viktig rastplats för sjöfåglar
  • Rev: hög biologisk mångfald av ryggradslösa djur, fiskar och övervintrande fåglar. Lek- och uppväxtområde för skarpsill, sill, piggvar och flundra.
  • Stora laguner: livsmiljöer för vandrande och marina fiskarter. Curonian Lagoon är en viktig regional lek- och återhämtningsområde för staksill (Allosa fallax)
  • Unika utsjöbankar (ett grunt område som omges av djupare vatten) och varierade och diversa kustområden
  • Grunda områden skapar goda förhållanden för hög produktivitet och filtrerande djur, som utgör födobasen för plattfisk och stora mängder av övervintrande fåglar
  • Kärnutbredningsområde för akut hotad underpopulation av tumlare (Phocoena phocoena) i Östersjön
  • Viktigt område för knubbsäl (Phoca vitulina vitulina)
  • Huvudsakligt övervintringsområdet för hotad alfågel (Clangula hyemalis)
  • Huvudpassage för vattenutbyte mellan Östersjön och Atlanten, 70-75 procent av vattenmassorna
  • Flera hotade och skyddade livsmiljöer och bottenlevande arter
  • Regionalt viktigt för islandsmussla (Arctica islandica) (akut hotad)
  • Viktigt område för vandrande arter, till exempel västra populationen av tumlare och för flyttande och övervintrande sjöfåglar
  • Tre stora utsjöbankar
  • Stor variation i terrängen formad av stenar och undervattensklippor
  • Sandbankar and skalgrus ökar mångfalden av livsmiljöer
  • Rikt djurliv och algsamhällen (till exempel tare) och hög förekomst av sällsynta och hotade arter av bottenlevande djur och fiskar
  • Unika livsmiljöer: Bubbelrev och Märlbotten

Kontakt

Publicerad: 2023-09-08
Uppdaterad: 2023-08-24
Sidansvarig: Webbredaktion
Dela sidan till e-post

E-mail