Åtgärdsfaktablad 16 - Farliga ämnen

Kostnader för att undersöka och sanera förorenade sediment i vattenmiljöer är ofta mycket höga. Det är därför viktigt att löpande sammanställa och utvärdera erfarenheter, samt att verka för en utveckling på området mot mera kostnadseffektiva åtgärder så att god miljöstatus kan uppnås. Åtgärden syftar också till att underlätta övriga myndigheters arbete med förorenade sediment, vad gäller tillgång till data om koncentrationer av föroreningar i sediment.

Åtgärd 16 syftar till att miljökvalitetsnormen nedan ska kunna följas. Se HVMFS 2012:18.

Miljökvalitetsnorm B.1

Tillförsel av farliga ämnen från mänsklig verksamhet ska minska tills den inte orsakar halter av farliga ämnen som förhindrar att god miljöstatus uppnås.

Indikatorer:

• B.1.1 Farliga ämnen i biota
• B.1.3 Tillförsel av farliga ämnen från inlandsvatten

Miljökvalitetsnormen B.1 tillämpas inte i kustvatten enligt 8 § i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön eftersom motsvarande ämnen hanteras inom vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer för kemisk ytvattenstatus i kustvattenförekomster.

Genom att bidra till en minskad tillförsel av farliga ämnen även i kustvatten kommer åtgärden dock öka möjligheten att följa vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer, det vill säga god kemisk ytvattenstatus, vilket på sikt även ökar möjligheten att nå god miljöstatus avseende koncentrationer och effekter av farliga ämnen i havsmiljön.

Miljökvalitetsnorm B.2

Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.

Indikator: B.2.3 Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)

Åtgärden avser att förbättra följande delar av ekosystemet och/eller minska följande belastningar: fisk, livsmiljöer (bentiska och pelagiska), farliga ämnen och negativa effekter på arter och livsmiljöer.

Åtgärden genomförs av Naturvårdsverket och behöver ske i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut och berörda kustlänsstyrelser. Dessa myndigheter ska även genomföra ett regeringsuppdrag för att förbättra kunskapen om hanteringen av förorenade sediment, uppdraget som ska redovisas den 5 januari 2023. Åtgärden ska ske i samråd med andra myndigheter vid behov.

Åtgärden innebär att för förorenade sediment:

1. Vid avslutat regeringsuppdrag fortsätta att sammanställa erfarenheter från riskanalys och riskhantering av förorenade sediment vid genomförda objekt, och verka för en teknikutveckling på området, som bidrar till att införa kostnadseffektiva åtgärder så att god miljöstatus kan uppnås.
2. Att harmonisera tillgänglig miljögiftsdata i marina sediment till både innehåll och format samt göra dessa data åtkomliga.

Den sammanställning och teknikutveckling som avses i (1) kan till exempel omfatta

• exempel baserade på de erfarenheter länsstyrelser och kommuner har från tillsyn i områden som omfattar sediment
• lämpliga metoder för framtagande av platsspecifika riktvärden
• sammanställning av regionalt anpassade biologiska sedimenttester
• slutsatser av utförda ansvarsutredningar
• bedömning av om det föreligger ett behov av generella riktvärden
• metoder för nedbrytning av miljögifter i sediment
• metoder för återvinning
• metoder för övertäckning

Åtgärden påbörjades under 2016. Delar av åtgärden genomförs inom regeringsuppdraget för förorenade sediment som slutrapporteras 2023. Aktiviteterna behöver dock pågå längre i och med ett löpande behov av effektivare hantering av förorenade sediment samt för att omsätta och följa upp resultaten i praktiken. I samband med att åtgärden modifieras för det uppdaterade åtgärdsprogrammet ska en genomförandeplan för åtgärdens utarbetas.

Genom att bidra till utveckling av ny kunskap och teknik, en sammanställning och kommunikation av erfarenheter, samt underlättande av rapporteringen av och tillgängligheten till miljögiftsdata för sediment, förväntas åtgärden främja en effektivare hantering av förorenade sediment. Jämfört med nuläget så ökar takten i inventeringen av misstänkt förorenade sedimentområden över hela landet, fler sedimentområden riskklassas, och fler objekt åtgärdas med kostnadseffektivare metoder.

Detta förväntas i sin tur på sikt minska tillförseln av farliga ämnen från förorenade sediment och därmed öka förutsättningarna för att så väl miljökvalitetsnorm B.1 som B.2 kan följas. Genom förbättrad status i kustvattnet ökar på sikt även möjligheten att nå den övergripande normen god miljöstatus.

Vid genomförande av åtgärden kan nedan regelverk aktualiseras:

10 kap. miljöbalken (1998:808)

• Giftfri miljö
• Hav i balans samt levande kust och skärgård

Förorenade områden där farliga ämnen förekommer i sediment kan ha en negativ inverkan på havsmiljön. Ämnena kan frigöras i samband med olika typer av verksamheter till havs, såsom muddring, dumpning, bottentrålning och båttrafik. De kan också frigöras i samband med kraftiga vindar, av omröring från djur eller landhöjning. Farliga ämnen som lagrats in i jord kan också spridas till den akvatiska miljön till följd av viss typ av markanvändning eller via ytavrinning i samband med till exempel kraftiga regn, men också via grundvattnet.

Kunskapsluckor och nuvarande datahantering gör det dock svårt för ansvariga myndigheter och andra intressenter att bedöma förekomsten av förorenade sedimentområden och de risker och åtgärdsbehov som föreligger vid dessa. Det kan exempelvis gälla vid framtagande av åtgärdsprogram för havsmiljön, vid fördelning av statliga bidrag till efterbehandling av förorenade områden och i samband med tillsyn.

Sedan tidigare finns vägledningen Metodik för inventering av förorenade områden. Den bedöms dock inte vara tillräckligt omfattande för att hantera förorenade sedimentområden (inkluderat fiberbankar) på ett tillfredställande sätt.

Även om Naturvårdsverket i dag sprider goda exempel på ansvarsutredningar enligt 10 kap. miljöbalken, riskbedömningar och riskvärderingar samt åtgärder, efterfrågar tillsynsmyndigheter och branschorganisationer vägledande metodik för inventering, ansvarsutredning och riskbedömning av förorenade sediment. Det finns inte några generella riktvärden framtagna för förorenade sediment, vilket försvårar framtagande av platsspecifika värden och olika behandlingsåtgärder (inklusive omhändertagande av förorenade massor).

Särskilda undersökningar kan till exempel behövas för att bedöma spridningsrisker. Enbart uppmätta halter i sediment är troligen inte heller tillräckligt underlag för att bedöma vilka risker föroreningarna innebär. Ämnen kan samverka och det är svårt att bedöma i hur hög grad ämnena kan tas upp av bottenlevande organismer. Ett flertal sedimenttester finns utvecklade men information om dessa skulle behöva sammanställas och deras tillämpbarhet för Nordsjön respektive olika delar av Östersjön skulle behöva bedömas. Vid behov kan kompletterande metoder behöva tas fram.

Förorenade sedimentområden är ofta påverkade av flera källor från olika typer av verksamheter både på land och i vattenområden på varierande geografiskt avstånd. Det gör att ansvarsutredningarna många gånger blir komplexa och svåra att genomföra. Även här behöver befintliga erfarenheter sammanställas.

Dessutom är data för farliga ämnen i sediment spridda mellan olika databaser eller har inte rapporterats in till datavärd, alternativt är inte utsökbar. Detta innebär att viktig information kan gå förlorad och det är svårt för ansvariga myndigheter att få en överblick över åtgärdsbehovens omfattning i stor och liten skala.

I dagsläget pågår en rad initiativ vad gäller förorenade sediment, med tydliga kopplingar till åtgärden. Vid sidan av det regeringsuppdrag som omnämnts ovan, pågår sedan 2013 en samverkan myndigheterna emellan inom en miljömålsrådsåtgärd om förorenade sediment. Behoven av utveckling av vägledning vad gäller tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden omfattas även i åtgärdsprogram under vattenförvaltningsförordningen. Samtidigt pågår ett antal forskningsprojekt om förorenade sediment finansierade av miljöforskningsanslaget. Det är därför viktigt att genomförandet av åtgärden sker samordnat mot dessa initiativ och att man tar till vara på erfarenheter, resultat och möjligheter.

Nordsjön och Östersjön.

Vattendirektivet (2000/60/EG)

Åtgärden bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas.

Havs- och vattenmyndigheterna kan delge effekterna av denna åtgärd till de regionala havskonventionerna Helcom och Ospar.

Administrativa kostnader för respektive myndighet för att genomföra åtgärden finansieras inom myndighetens löpande arbete.

Om aktiviteterna inom åtgärden genomförs så kommer det fortsatta arbetet med förorenade sediment kunna genomföras mer effektivt vilket möjliggör att fler förorenade sedimentområden kan identifieras, riskklassas och åtgärdas.

Detta kan följas upp genom genomförda saneringsaktiviteter och i förlängningen med effekt för indikatorn B.1.1 Farliga ämnen i biota samt indikatorn för bedömning av god miljöstatus 8.1 A Halter av farliga ämnen. Uppföljning kommer närmare specificeras i åtgärdens genomförandeplan.